Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5. (1,101.) 4 februari 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 5
SVENSK LÄRARETIDNING.
91.
Uttalanden i lärarekårens Iöne~
och pensionsfrågor.
5.
För lärarekåren har i Svensk
Läraretidning blifvit framställdt ett
löneregleringsförslag, enligt hvilket
folkskollärarnes grundlön sÉulle utgöra 800 kr.
med tre ålderstillägg å 200 kr. att utgå
efter 5, 10 och 15 ordinarie tjänsteår.
Att det vore en väsentlig förbättring, om
lönen blefve lagligen fastställd enligt
detta förslag, är tydligt.
Centralstyrelsen har ock ansett, att man borde
Verka för en löneförbättring enligt detta
förslag.
Emellertid torde man fråga: Är 800
kronors grundlön tillräcklig? Att så
icke är fallet, har troligen större delen
af lärarekåren insett.
Till den nyutexaminerade lärarens
utgifter hör ock vanligen ränta och
amortering å en stor seminarieskuld.
Det är därför nödvändigt, att
grundlönen är tillräckligt stor, så att han kan
»sköta» sina skulder, innan de »växa
honom öfver hufvudet». Men att en
800 kronors grundlön vore otillräcklig
för en ogift lärare med de minsta
möjliga pretentioner, synes tydligt i n:r 3
af denna tidning i framställningen af
»Landsortslärare i första lönegraden»,
och för en gift lärare skulle denna
grundlön naturligtvis vara ännu mera
otillräcklig. Emellertid är det - som man
vet - ett stort antal lärare, som under
de första tjänsteåren gifta sig och bilda
familj.
För en lärare med hustru och ett barn
ställa sig utgifterna ungefär sålunda:
Hushållet för man och hustru å 50
öre för hvarje pr dag* .________ 365: -
Hushållet för ett barn omkr. 25 öre
pr dag__..........________________ 91: 25
Kläder för man och hustru å 75 kr. 150: -
». >> ett barn ____________ 25: -
Lyse -........____________....._____ 15: -
Tvätt _________________________ 25: -
Kronoskatt______________...........". 8: 69
Kommunalskatten ___......._______ 38: 78
Afgift till änke- och pupillkassan ... 33: 33
Böcker och tidningar m. m.......... 25: -
Summa kr. 777: 05
Vore lönen 900 kr., skulle alltså till
ränta och amortering å studieskulden,
husgeråd och andra inventarier, resor,
läkare vård och medicin m. . m. återstå
endast 122 kr. 95 öre, och dock utgör
endast räntan å en 2,000 kronors skuld
efter 5 % 100 kr.
Frågan kan därför ännu ingalunda
anses »definitivt ordnad» och blir. det
ej heller, förrän grundlönen uppgår till
ett belopp, som något så när motsvarar
lärarens obligatoriska utgifter. Den
fördel, som 1900 års lönereglering
medförde, kom hufvudsakligen äldre lärare
till godo, då den däremot för det största
antalet yngre lärare medförde en -
löneförminskning under de femton första
ordinarie tjänsteåren, i det att från den
ursprungliga lönen afdraget till
änke-och pupillkassan blef större.
Det synes därför rättvist, att man nu
söker få till stånd en löneförbättring,
som medför lika stor fördel för yngre
som för äldre lärare. På grund häraf
anser jag, att lärarekåren bör arbeta för
att snarast möjligt få till stånd en
löneförbättring med 900 kronors grundlön
och tre ålderstillägg å 100 (eller om
möjligt 200) kr. att utgå efter 5, 10
och 15 ordinarie tjänsteår.
Ett löneregleringsförslag å 900
kronors grundlön med tre ålderstillägg å
100 kr. torde ock förr vinna framgång
än ett dylikt å 800 kronors grundlön
med tre ålderstillägg å 200 kr. och en
lön enligt det förra skulle medföra större
fördel för läraren under de första
femton ordinarie tjänsteåren än en lön
enligt det senare.
Det har blifvit föreslaget, att
småskollärarinnornas löner skulle uppgå till
jämt hälften af folkskollärarnes. För
närvarande, då ett stort antal
småskollärarinnor erhålla endast åtta månaders
seminariekurs, anser jag detta förslag
icke fullt lämpligt, utan borde i så fall
lärokursens minimum bestämmas till -
om den icke skulle motsvara fullt
hälften af folkskollärarnes - åtminstone
tolf månader. J. N.
R. Nilsson f. Efter en långvarig
sjukdom afled den 26 januari i sitt hem
i Efveröd, Tryde, Krist., folkskolläraren
Rasmus Nilsson.
Han var född år 1842 i Tranås
församling, där hans fader var handlande.
N. tjänstgjorde under åren 1865-
66 såsom lärare vid Tranås skola
samt 1867-1872 såsom lärare vid
Raskarums småskola i S:t Olofs socken.
Efter aflagd småskollärareexamen vid
seminariet i Lund erhöll han år 1873
plats vid Efveröds mindre folkskola, och
då samma skola år 1886 blef fast
folkskola, erhöll Nilsson tillåtelse att
komplettera sin examen vid Lunds
folkskollärareseminarium, hvarefter han år 1887
erhöll ordinarie plats vid Efveröds
folkskola.
Efter ett långt och mödosamt
dagsarbete har N. nu gått att njuta h vilan.
Hvad han under en 37-årig verksamhet
som lärare uträttat, det kan ej
skildras, men det kan af hvarje barnalärare
tänkas. Det är ett oaflåtligt sående och
planterande år ut och år in. Om än
N:s långa arbetsdag i det yttre framflöt
helt stilla och obemärkt, var den därför
icke mindre betydelsefull och
fruktbringande, ty ehuru han ej gjorde
mycket väsen af sig, arbetade han med
outtröttlig seghet och energi samt har all-
tid framstått som ett ef ter f öl j an s var dt
exempel af plikttrohet, ödmjukhet och
ärligt arbete. Han älskade de små och
trifdes helst ibland dem, och de frön,
han utsått i barnahjärtan, skola
förvisso bära rika frukter. Han var sitt
kall varmt hängifven, och i känslan af
dess höghet och ansvar sökte han städse
allt mer och mer utbilda sig själf till
lärare.
Men så kommo lidandets dagar -
hans hälsa var stundom vacklande under
de senare åren - och han angreps af
en tärande sjukdom. Men modig och
utan att klaga kämpade han, till dess
han vid nyåret 1902 nödgades begära
tjänstledighet och draga sig tillbaka från
skolarbetet. Det var under sjukdomens
dagar hans största sorg, att han
nödgades vara overksam, och hans käraste
förhoppning att han, när sol och
sommardag kom, skulle få återupptaga
skolarbetet. Hoppet svek: han tynade sakta
af, till dess dödsängeln obevekligt
af-klippte den sköra tråd, som ännu band
honom vid tillvaron. Efterlefvande maka
och 9 barn, tacksamma lärjungar och
församlingsbor, vänner och kamrater
sörja alla hans bortgång.
Samma dag, som N. dog, hade
skolrådet sammanträde för att fatta beslut
om utverkande af pension åt honom på
grund af obotlig sjukdom, och som han
endast var berättigad till afkortad
pension, beslöt skolrådet föreslå stämman
att årligen gifva honom en
tilläggspension, så att han kunde få full pension.
Men han kom ej att behöfva någon
sådan.
Hvile han nu i frid!
Lars FryzelL
Elisabet Medin t- Lärarinnan i
Långåsa, Barkeryds församling, Jönk.,
Elisabet Medin, hvilken en längre tid
varit tjänstledig för sjukdom afled den
27 januari helt plötsligt, sittande i sin
gungstol. Hon var nära 41 år gammal
och hade med goda vitsord verkat i
nio år på den post, hvarifrån hon nu
helt oväntadt hemkallades.
Småskollärarinnornas rättslösa
ställning1.
I n:r 2 af Svensk Läraretidning1 för
innevarande år finnes införd en artikel under
titeln »Småskollärarinnornas rättslösa
ställning», hvilken artikel blifvit hämtad ur
Göteborgs-Posten och äfven varit synlig i
en del andra tidningar. Såsom vänner af
sanning och rättvisa, bedja undertecknade
om plats i Eder ärade tidning för följande,
stödjande sig på skolrådsbeslut och
stämmoprotokoll och hvarigenom de kränkande
och orättvisa beskyllningar mot skolrådets
ordförande, kontraktsprosten R. Thomseus i
Gällstad, samt för öfrigt de uppenbara
osanningar, som i notisen förekommer, få
vederlägga med sanna och verklig-a förhållandet.
Först bedja vi få påpeka, att skolrådets,
märk skolrådets, förhållande till de båda
lärarinnorna icke det minsta står i något
sammanhang eller gemenskap med nykterhets-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
