Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7. (1,103.) 18 februari 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 7
SVENSK LÄRARETIDNING.
117
må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
Då frågan sistlidna lördag förekom
i kamrarna, ställde sig dessa så godt
som enhälligt på samma sida som
utskottet. Något yrkande om bifall
till motionen förekom icke ens.
Riksdagen har sålunda gillat den
uppfattning lagutskottet uttalat angående
olämpligheten af att ändra den
nuvarande lagstiftningen på detta
område.
Med anledning af ingångna
förfrågningar må emellertid . påpekas,
att beslutet naturligtvis icke innebär
någon ändring i hvad som hittills
gällt rörande sådana »utsocknes»
barn, hvilka hvarken äro eller böra
vara kyrkoskrifna i församlingen
utan i alla afseenden hafva
hemortsrätt i annan församling. Med
afseende på dylika barn har ju ett
skoldistrikt inga som helst lagliga
förpliktelser beträffande deras
skolgång. Om ett barn, som rätteligen
tillhör ett skoldistrikt men af något
skäl - t. ex. kortare skolväg eller
dylikt - önskar begagna folkskolan
i ett annat, så fordras naturligtvis
härför medgifvande af det senare,
som då ock kan uppställa vissa
villkor härför.
Det plägar vara ganska vanligt
att föräldrar, som bo i närheten af
9n stad, sända sina barn till stadens
folkskola, och i flera fall sker detta
utan att särskild afgift påfordras.
Under år 1901 undervisades i
Stockholms folkskolor 107 barn från
främmande skoldistrikt utan att någon
afgift för dem sattes i fråga. I
Helsingborg var vid gamma års slut
antalet barn från andra skoldistrikt icke
mindre än 77, men hade man där
fastställt en skolafgift för hvarje
dylikt barn af 2 kr. pr läsmånad,
hvilken afgift skolrådet dock i vissa fall
plägade efterskänka.
Inom hela riket undervisades år
1901 i folkskolor, mindre folkskolor
och småskolor utom sina egna
distrikt sammanlagdt 16?075 barn i
skolåldern. I detta antal ingå nog icke
så få utackorderade barn, ehuru
dessa rätteligen borde vara
kyrkoskrifna i den församling, där de vistas,
och sålunda icke hänföras till
»utsocknes» barn.
Trots det prejudikat, som finnes
från 1884, hafva här och hvar olika
uppfattningar gjort sig gällande
beträffande ett skoldistrikts skyldigheter
i afseende på de utackorderade
barnens skolgång. Efter den utredning,
lagutskottet förebragt, och det
uttalande, riksdagen med stor enighet
i anledning häraf gjort, bör saken
för framtiden vara klar. Där några
försök göras att pålägga
fosterföräldrarna extra skolafgifter, kan
hänvisning nu ske icke blott till k.
m:ts prejudikat utan ock till
lagutskottets utredning samt riksdagens
beslut.
Skolförbättring och
ofördragsamhet.
Med anledning af våra i n:r 6
införda betraktelser öfver
småskollärarinnornas rättslösa ställning ha vi
från en ärad meddelare mottagit en
skrifvelse, hvari häfdas, att vårt däri
uttalade omdöme beträffande af
skedandet af den ena småskollärarinnan
i Gällstads och Tvärreds
församlingar visserligen vore obestridligen
riktigt, men att i fråga om den
andra någon tvekan kunde råda.
Att lärarinnan i Tvärred afskedats,
visar, säger han, på det kraftigaste
behofvet af en reform i lagstiftningen
rörande småskollärarinnornas
rättsliga ställning. Men att lärarinnan
i Påbo kommer att afskedas, beror
ju därpå, att mindre folkskolan i
Påbo skall förvandlas till folkskola,
hvilket är en prisvärd reform, och
»om skolrådsordförandens afvoghet
mot lärarinnan påskyndat reformen,
kan detta dock icke bevisas».
Utbytandet af en mindre folkskola
mot en folkskola finna vi naturligtvis
vardt allt erkännande. Att
skolrådsordförandens motvilja mot den
»frireligiösa» småskollärarinnan i Påbo
spelat alldeles samma roll som hans
motvilja mot den »frireligiösa»
småskollärarinnan i Tvärred, har blifvit
på det bestämdaste påstådt af den
Göteborgstidning, hvilken först dragit
ifrågavarande missförhållanden fram
i dagens ljus. Man kunde väntat,
att detta påstående skulle blifvit om
icke motbevisadt så dock
åtminstone motsagdt. Så har emellertid
icke skett. I det genmäle, för
hvilket vi lämnade plats i n:r 5,
uppgifves endast, att de »frireligiösa»
åsikter, som lärarinnan i Påbo
hyser, »aldrig utgjort eller varit ens
på tal af skolrådet såsom varande
någon orsak till det skedda».
Hvilken ställning skolrådsordföranden i
samma hänseende intagit, förbigås
med en tystnad, som knappast kan
förklaras på annat sätt, än att hans
motiv för den ena lärarinnans
afskedande varit detsamma som för den
andras. Vår mening är därför
fortfarande, att den till biskopen öfver
Göteborgs stift ingifna anmälan hade
bort föranleda en grundlig
undersökning.
Då Gällstad, enligt hvad meddelaren
särskildt betonar, är en stor
församling, behöfver den säkerligen icke kasta
den hittillsvarande lärarinnan i Påbo
alldeles pä bar backe endast af den
orsaken, att den vill skaffa en ny
folkskola till den enda, den hittills
bestått sig med. Denna mening har ju
ock uttalats i en genom pressen of-
fentliggjord petition, som blifvit
undertecknad af en mängd föräldrar
inom Påbo skolrote och hvari
skolrådet vördsamt anmodas om sådan
modifikation af sitt beslut, att
småskollärarinnan i fråga måtte
fortfarande och i den egenskap skolrådet
finner lämpligast få kvarstanna som
lärarinna, »tills hon om några år
blifvit berättigad till understöd enligt
k. m:ts reglemente af den 22 juni
1892».
Ett sådant förfaringssätt gent emot
en lärarinna, hvilken enligt petitionen
under 21 års verksamhet gjort sig
förtjänt af föräldrarnas förtroende
och odelade aktning, hade varit en
heder för församlingen. Denna hade
då tydligen visat, att den icke
handlat af ofördragsamhet utan
uteslutande af en berömvärd afsikt att
förbättra sitt skolväsende.
Kommunalskatten tynger olidligt
på lärarekårens skuldror, exempelvis
uti Kungsäters, Gunnarsjö,
Grimma-s>f och Karl Gustafs församlingar
>f
af Älfsborgs län. Kommunalskatten
kan uppgå till omkring en
åttondedel af hela den uppskattade
inkomsten. Hvem har lust och råd att
betala så dryga kommunalskatter! Och
hvem har lust att söka en befattning,
som i själfva verket ger så litet!
Därför hafva ock de flera gånger
ledigförklarade platserna inom
Gunnarsjö och Karl Gustafs församlinga*r
icke lockat någon sökande.
Småskollärarinnor
göras uppmärksamma på det å
annat ställe i dagens nummer införda
tillkännagifvandet från
centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärareförening. Af nämda
meddelande framgår, att Svensk
Läraretidnings Förlagsaktiebolag till
centralstyrelsens förfogande ställt ett
belopp af 375 kronor, som i fem lika
stora understöd utdelas åt vid mindre
folkskolor och småskolor anställda
sjukliga lärarinnor under villkor och
på sätt som i meddelandet närmare
angifves. Understödet sökes före den
l nästa april.
Prästerskapet och
föreläsningsverksamheten
tyckas på sina håll icke trifvas väl
tillhopa. En och annan präst finner
t. o. m. kungörelser om populära
föreläsningar så farliga, att han ej
vill uppläsa dem från predikstolen.
Voxtorps församling i Halland
beslöt på kyrkostämma i fjor, att
kungörelser angående de populära
föreläsningarna skulle från predikstolen
uppläsas, men prästerskapet vägrade
att ställa sig beslutet till efterrättelse.
Föreläsningsföreningens ordförande
anmälde i följd häraf prästerskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
