- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 22:a årg. 1903 /
151

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9. (1,105.) 4 mars 1903 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 9

SVENSK LÄRARETIDNING.

151

på sätt senast af folkskoleinspektören
föreslagits och af skolrådet tillstyrkts,
oför-töfvadt inrätta en folkskola i närheten
af Boda glasbruk.

Skolrådet biträdde inspektörens
yrkande, men församlingen bestred
detsamma. Domkapitlet förständigade i
resolution den 4 februari Algutsboda
församling att of or dr oj ligen inrätta en
folkskola i närheten af Boda glasbruk i
öfverensstämmelse med
folkskoleinspektörens yrkande och skolrådets till
kyrkostämman den 29 oktober 1902
framkomna förslag, och skall församlingen
dessutom före den l mars 1904 till
domkapitlet inkomma med förslag till
fullständig omorganisation af skolväsendet
därstädes i enlighet med föreskrifterna
i folkskolestadgan.

Statens pedagogiska
resestipendier sökas af nedannämda lärare
och lärarinnor vid folkskolan:

Uppsala stift: N. E. Anjou i Hille, E. Ehlin
i Gäfle och Maria Eriksson i Vendel.
Domkapitlet har förordat dem i ofvanstående
ordning.

Hernösands stift: P. Hallborg i Luleå,
Maria Josefina Bergström i Umeå och P. O.
Lundqvist i Bygdeå, och har domkapitlet
lämnat de sökande sitt förord i nämda
ordning. _____

Den föreläsnings- och
instruktionskurs, som Centralförbundet för
nykterhetsundervisning i början af denna
månad anordnat i hufvudstaden, tog
sin början i går afton med
hälsningstal af centralförbundets ledare,
folkskolläraren, fil. kand. August Ljunggren, samt
föreläsning af professor Curt Wallis,
hvilken sistnämde, såsom vi redan
förut omtalat, uti tio föreläsningar skall
redogöra för den nutida vetenskapens
åskådningar rörande alkoholspörsmålet.

Bland dem, som komma att föreläsa, må
ytterligare nämnas professor Ernst Almquist
om alkoholens inverkan på arbetskraften
enligt de Krsepelinska undersökningarna,
professor C. G. Santesson om alkoholens
fysiologiska verkningar, med. d:r E. V. Vretlind
om alkohol som läkemedel, samt
förbundets ledare om nykterhetsundervisningens
betingelser och ändamål.

Kurserna hållas å Stockholms
högskola, Kungsgatan 30, tisdagar,
torsdagar och lördagar 8,15-10,30 e. m. samt
söndagar l-4 e. m. Afslutning äger
rum söndagen den, 29 dennes, och är
det meningen att å lämplig lokal
anordna en större afslutningsfest till
förmån för nykterhetsarbetet bland de
unga.

Af gif ten för hvarje deltagare uti
kurserna är 5 kronor och för
inträdeskort till enstaka föreläsningar 50 öre.

Upplåtelse af skollokaler åt
utomstående. Liksom på många andra
ställen ha i Göteborg folkskolelokalerna
tagits i anspråk för hvarjehanda
ändamål utom skoltiden, t. ex.
söndagsskolor, nykterhetsmöten, symöten,
själfhjälps-verksamhet, gymnastik- och leköfningar
m. m., som i och för sig kan vara
be-h j ärtans vardt och nyttigt. Upplåtelserna

för dessa olika ändamål ha dock varit
förenade med många olägenheter för
skolan, framför allt i det afseendet, att
lokalernas rengöring och luftning
därigenom försvårats. Göteborgs
folkskolestyrelse har därför funnit nödigt att
strängare begränsa och reglera denna
skollokalernas användning. Efter
förslag dels af styrelsens vice ordförande,
dels af skolinspektören och efter
yttrande af ekonomiska afdelningen hafva
bl. a. följande bestämmelser antagits,
nämligen:

att upplåtelse af skollokal hädanefter skall
beviljas för högst ett år i sänder, räknadt
från den l oktober hvarje år;

att ansökan om sådan upplåtelse af
skollokal skall för att komma under ompröfning
inlämnas till folkskolestyrelsen under april
månad hvarje år;

att som villkor för alla de upplåtelser,
styreisan hädanefter kan komma att bevilja åt
enskilda föreningar, sällskap eller personer
skola gälla följande bestämmelser:

vederbörande förening är skyldig att lämna
vaktmästare eller städerska skälig ersättning
för lokalens rengöring;

för i lokal använd belysning betalas till
folkskolestyrelsen - för så vidt
folkskolestyrelsen efter i hvarje fall gjord pröfning1
sådant beslutar - en viss årlig afgift;

den skada, som vid sammanträde möjligen
åstadkommes å skolans fastighet eller
inventarier, är den, åt hvilken lokalen
upplåtits, skyldig att ersätta;

ingen upplåtelse af lokal får begagnas
senare än till kl. 9 på aftonen och om
söndagarna icke längre tid på förmiddagen än
till kl. 10; styrelsen dock obetaget att, där
särskilda omständigheter föreligga,
medgifva lokalens användning till kl. 10 på
aftonen;

inga skollokaler upplåtas om söndagarna
för ekonomiska ändamål;

hvad skolinspektören efter vederbörande
öfverlärares hörande kan finna skäligt
före-skrifva till skydd för lokaler och inventarier
samt till främjande af god ordning och
snygghet vid sammanträdena, är
vederbörande skyldig att ställa sig till efterrättelse.

Centralbyrån i Göteborg för
populära vetenskapliga
föreläsningar hade till i lördags kallat
medlemmar och föreläsare till sammanträde å
Göteborgs högskola. För främjande och
underlättande af
föreläsningsverksamheten fattades därvid det beslut, att från
och med instundande hösttermin ingen
afgift skall af föreläsningsföreningarna
erläggas till centralbyrån för dess
förmedling af föreläsningar. Den enda
afgift, som hädanefter åligger föreningarna
att erlägga till centralbyrån, är den
stadgade afgiften till byråns materiellkassa,
hvilken berättigar till fritt lån af
skioptikonbilder och öfrig åskådningsmateriell
(utom skioptikon), och hvilken utgör för
förening, som ej åtnjuter statsbidrag,
10 kr. årligen och för förening, som
åtnjuter dylikt bidrag, 5 procent af dettas
belopp, dock minst 10, högst 25 kr.
årligen.

Till medlemmar af centralbyrån för
instundande verksamhetsår återvaldes
professorerna O. E. Lindberg och Rudolf
Kjellén, docenten C. Thulin, lektor
Abraham Langlet, seminarieadjunkten Gust.
O. Börjesson, redaktör Henrik Hedlund,
doktor O. Livijn och folkskolläraren K.

G. Vikander samt nyvaldes förutvarande
suppleanten löjtnant C. A. Tiselius. Till
suppleanter återvaldes riksdagsmannen
K. G. Karlsson och jur. kand. H.
Alm-strand samt nyvaldes folkskolläraren J.
Emil Björkman. Sedan professor
Lindberg undanbedt sig förtroendet att
fortfarande vara ordförande, utsågs härtill
förutvarande vice ordföranden, adjunkt
Börjesson, hvarpå till vice ordförande
utsågs lektor Langlet. Byråns
sekreterare och skattmästare är fortfarande
docenten Thulin och dess vice sekreterare
folkskollärare Vikander.

Frågan om fortsättningsskolan

har vid ett par tillfällen diskuterats
inom Göteborgs skolförening, och en
kommitté har afgifvit förslag i frågan. I
lördags beslöts att uti den skrifvelse,
som skall af sändas till folkskolestyrelsen,
skulle som önskemål uttalas, att
fortsättningsskolan i Göteborg borde omfatta en
lästid af 2 timmar om dagen, 4 dagar
i veckan, helst kl. 7-9 om morgnarna
men, undantagsvis för gossar, äfven kl.
6–8 om aftnarna, samt att lästiden pr
år måtte komma att omfatta 180 å 200
timmar, fördelade på två terminer, af
hvilka höstterminen skulle sammanfalla
med höstterminen i den egentliga
folkskolan och vårterminen börja samtidigt
med den egentliga folkskolans vårtermin.
Skrifvelsen skulle åtföljas af förslag till
kursplan, upptagande ämnena
kristendom, modersmålet, räkning, historia,
hälsolära och teckning, samt därjämte
för gossar geometri och skjutöfningar
samt för flickor handarbete och
skolkökskurs. Skjutövningarna och
skolkökskurserna skulle förläggas utom lästiden.

Skolbarnens sommarferier ut

gjorde föremål för diskussion vid
Halmstadstraktens skolförenings vintermöte
i Halmstad den 21 februari. Frågan
var inlämnad af handtverksföreningen
på platsen och inleddes af
stadsträd-gårdsmästaren- J. Ericsson.

Med hänvisning till förhållandena i
Danmark sökte tal:n visa, att de långa
sommarferierna i vårt land äro skadliga, emedan
de lämna barnen åt sig själfva under flera
månader, som tillbringas under bedrifvande
af allsköns okynne och s j älf s våld i stadens
utkanter. Taks planteringar finge bl. a.
hårdt lida under denna fritid.
Sommarferierna borde utfyllas med kroppsarbete,
an-ting-en direkt under lärarens ledning eller
ock på någon större herregård, där barnen
finge lära sig handtera verktyg, en
färdighet, som de helt och hållet sakna.

De följande talarne ställde sig på helt
annan ståndpunkt.

Folkskolläraren J. N. Vetterstrand
påpekade med skärpa, att barnen tids nog få lära
känna lifvets afvigsidor i fabriker och
handtverk, utan att man skall föra dit 10-åringar
och ännu yngre. Alltid bära folkskolans
vedersakare det talet på läpparna, att
barnen i skolan göras olämpliga för det
praktiska lifvet. Inledaren tycktes vara mer
mån om planteringarna i stadens utkanter
än om barnens bästa. Icke motarbetades
slyngelaktighet genom feriernas
inskränkning, och om än arbete under
sommarferierna vore till en viss grad både berättigadt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:46:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1903/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free