- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 22:a årg. 1903 /
152

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9. (1,105.) 4 mars 1903 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

152

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 9

och gagneligt, borde frågan ej ses ur ren
förvärfssynpunkt. Barnen behöfva så
innerligt väl det solljus och den friska luft, som
sommarferierna kunna skänka som gerig-äld
för vinterns många umbäranden.

Folkskolläraren 8. Sandqvist framhöll, att
fackmän bevisat, hurusom ur hygienisk och
pedagogisk synpunkt ferierna väl behöfvas.
Anskaffande af lämplig sysselsättning åt
barnen under ferierna vore en rent social
fråga.

Folkskolläraren L. P. Norr gr en i
Harp-linge påvisade enligt egen erfarenhet,
hurusom barnen på de större herrgårdarna ofta
taga skada för lifvet kroppsligen och
andligen, hvadan han varnade för att i detta
afseende följa inledarens anvisning. De,
som där skulle mottaga inackorderade,
komme tvifvelsutan att se saken endast ur
ekonomisk synpunkt. Däremot trodde tal:n,
att landsbygdens lärare ej skulle vara
obenägna att mottaga och väl vårda feriebarn.

Frågan bordfades tills vidare.

På hvad sätt kan lärarekåren
stödja ungdomsrörelsen? Denna
på dagordningen stående fråga
behandlades sistlidna lördag vid
Kristianstads-ortens lärareförenings årsmöte. Frågan
inleddes af den för ungdornsrörelsen
varmt intresserade redaktören M.
Myrström. Efter att i förbigående hafva
redogjort för ungdomsrörelsens innebörd
och utbredning framhöll han, att denna
rörelse hoppades på lärarekårens
sympati och bistånd. Lärarne vore
ungdomens vänner samt borde i många fall
blifva dess stöd och försöka hos
ungdomen ingjuta en ideell åskådning.
Skolsalarna borde öppnas för nejdens
ungdom till diskussioner, föredrag, musik
och sång samt andra förädlande
förströelser. Om präster och lärare räckte
hvarandra handen och gemensamt
arbetade för ungdomens lyftning, vore mycket
vunnet.

Alla i diskussionen deltagande voro
ense med inledaren rörande vikten af
ungdomsrörelsens sträfvanden, om ock
någon uttalade farhågor för att läraren,
strängt sysselsatt i öfrigt och ofta
nedtryckt af ekonomiska svårigheter, ej
kunde, äfven om han ville, mera
verksamt ingripa i ungdomsrörelsen.

Tobaksbruket bland gossar i
skolåldern var föremål för diskussion
inom Göteborgs skolförening sistlidna
lördag. Frågan om hvad som från
lärarekårens sida kunde göras för att
motverka detta bruk inleddes af
folkskolläraren Ernst Ekman. Föreningen
beslöt att i frågans syfte vidtaga
åtskilliga åtgärder.

Så skall en framställning göras till
polismyndigheterna med anhållan om
öfvervakande af att förordningen rörande
minderåriges handel med trycksaker och
kramvaror efterlefves. En opinion borde
åstadkommas mot skolungdomens tobaksbruk
dels genom att anhålla, det
folkskolestyrelsen ville till föräldrar och målsmän utfärda
ett upprop, i hvilket farorna af ungdomens
tobaksbruk påvisas, dels genom att söka få
till stånd föreläsningar i arbetareinstitutet
rörande tobakens natur och verkningar
äfvensom tidningsuppsatser angående samma
sak, dels genom att hos vederbörande
skol–nämder anhålla, att frågan göres till före-

mål för behandling vid åtminstone ett
föräldramöte inom hvarje skoldistrikt. En
uppmaning skulle riktas till allmänheten att
ingripa mot minderåriga, som å gator eller
andra offentliga platser röka tobak; och
en anhållan göras, det folkskolestyrelsen
ville föranstalta om, att förbud mot
tobaksbruk af skolbarn intoges i folkskolornas
ordningsregler o. s. v. Därjämte borde läraren
vid sin undervisning betona tobaksbrukets
faror, förbjuda sina lärjungar bruka tobak
samt söka på bästa möjliga sätt öfvervaka,
att förbudet icke öfverträdes.

Berättelse om Lunds stifts
30:e allmänna folkskplläraremöte

i Ystad den 12 och 13 augusti 1902
har från trycket utgifvits af mötets
sekreterare, folkskolläraren G. Svensson i
Ystad.

Häftet omfattar öfver 150 sidor och
skildrar först förberedelserna till mötet
och programmet för detsamma, hvarefter
den före mötets öppnande af
kontraktsprosten J. T. Malm hållna predikan
åter-gifves. Därpå redogöres för mötets
öppnande, den pikanta diskussionen om
fackmannainspektion i folkskolan samt
föredragen af Öfverläraren A. Svanlund
i Malmö samt folkskollärarne J. Viberg
i Svängsta och P. N. Eklund i Genarp.
Vidare för bibelbetraktelsen andra
mötesdagen af fängelsepredikanten C.
Otter-gren samt diskussionerna om
ungdomsföreningar och lärarnes ställning till
dem, om hvad som kan göras af
lärarekåren för att motverka för tidig afgång
från folkskolan, om urvalet af stoft2 för
kristendomsundervisningen, om
nykterhetsundervisningen i folkskolorna samt
samverkan mellan skola och hem
äfvensom med. d:r V. Vinthers föredrag om
några af den moderna skolhygienens
fordringar, mötets afslutning, konserten i
S:t Marie kyrka, afskedsmiddagen,
utställningen, mötesdeltagarne, som
tillsammans voro 602, och mötets budget,
som slutar på 2,279 kr. 60 öre.

Göteborgs skolförening har från
trycket utgifvit årsberättelse för 1902
jämte medlemsförteckning m. m. Det
intressanta häftet, som omfattar 30 sidor,
meddelar bl. a., att styrelsens
ledamöter under sagda år ökades från 5 till 7
och medlemmarnas från 409 till 424.
Af dessa sistnämda tillhörde 233 S. A. F.
Föreningen hade 10 och styrelsen 11
sammanträden, 7 föredrag höllos och 6
ämnen diskuterades, hvarjämte
föreningen sökte verka för beklädnad af
understödstagande barn, bildande af en
musikkassa och en sångkör inom
föreningen, för Skolresor till Göteborg och
sommarkurser därstädes. Vidare erinras om
Göteborgs stifts första folkskolläraremöte
under den gångna sommaren, hvarpå
de kommittéer uppräknas, som blifvit
valda för särskilda ändamål eller för
utredning af vissa frågor. Sist
lämnas en förteckning på föreningens
medlemmar.

Hyllad småskollärarinna. Vid

Bjärtrå lärareförenings möte i Marieberg

den 23 februari blef småskollärarinnan
Johanna Vallén, som då fyllde 50 år,
hedrad och hyllad på flera sätt.

Den i förra numret omnämda fonden
med fröken V:s namn skall förvaltas af
Bjärtrå skolråd, förstärkt med ett af
lärarekåren utsedt ombud. Gåfvan
öfverlämnades af föreningens ordförande A.
Viklund i Koja till skolrådets ordförande
kontraktsprosten A. F. Nordberg, som
uttalade den förvissningen, att skolrådet
skulle med glädje åtaga sig detta
förtroendeuppdrag, så mycket hellre som
fröken V. icke blott vore distriktets till
tiden första lärarinna utan äfven
dessutom under hela sin hittills
tillryggalagda tjänstetid »beredt skolrådet idel
glädje». Vidare talade förvaltare
Åkermark å bolagets vägnar, i det han till
fröken V. öfverlämnade en hedersgåfva
bestående af en kaffeservis (kanna,
sockerskål och gräddskål) af gediget silfver
med inskription: »Till Johanna Vallén.
Tack för plikttrogen och gagnelig
verksamhet! Kungsgården-Mariebergs
Aktiebolag. »

Föräldrarnas tack framfördes af
inspektören J. Näsholm å Marieberg,
mångårig skolrådsledamot, hvilken
öfverlämnade flera, vackra presenter. Bland dessa
märktes särskildt en från 24 st. f. d.
elever, de flesta i sin ordning nu själfva
föräldrar med barn i skolan.

Vid den middag, hvartill fröken V.
efter mötets slut inbjudit
lärareföreningens medlemmar, skolrådet, förvaltningen
m. fl., till ett antal af omkring 50
personer, höll folkskolläraren M. Tennman
i Sandö å lärarekårens vägnar ett af
kraftiga hurrarop beledsagadt
hyllningstal, hvaruti han bl. a. framhöll fröken
V:s stora förtjänster som lärarinna och
kamrat.

Hyllningsfesten, den första i sitt slag
i Ångermanälfvens ådal, bar en allt
igenom värdig och hjärtlig prägel och
vittnar om att lärarekåren, trots alla
fördomar, så småningom arbetat sig upp
till en icke betydelselös faktor i det
sociala lifvet. E. L-m.

En vacker Upprättelse erhöll
folkskolläraren J. A. Davidsson i Munksund,
Piteå landsförsamling, Nbtn, genom det den
22 februari förrättade valet. Dess
förhistoria, som är närmare relaterad i Sv. Ltg
n:r 18, 20 och 39 f. å., är i korthet
den, att D., som tjänstgjort i Piteå
landsförsamling såsom e. o. i 22 år, däraf
de senaste 11 vid Munksund, vid det
val, som förrättades den 20 sistl. april,
blef af församlingen ratad. Detta val
öfverklagades sedermera hos domkapitlet,
som upphäfde detsamma på den grund,
att skolan icke var i laga ordning
tillkommen. Sedan detta hinder
undanröjts, förklarades platsen ånyo ledig.
Vid det nu förrättade valet voro
församlingens ledande män komna till
besinning af, att det här gällde godtgöra
något, och D. erhöll 10,700 röster (förra
gången 1,443) af 46 röstande, under det
medtäflaren från förra valet fick sin röst-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:46:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1903/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free