Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9. (1,105.) 4 mars 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 9
(Skrifter, utgifna af Svenska
nykterhetssällskapet. 1902 års serie. IV.) Sthm, P. A.
Norstedt & söner. 10 öre.
Ölet under bolagssystemet. Skandinaviska
grundsatser, tillämpade i England af Ernst
Beckman. (Skrifter, utgifna af Svenska
nykterhetssällskapet. 1902 års serie. V.)
Sthm, P. A. Norstedt & söner. 10 öre.
Ett ord i stiftsfrågan af E. D. Heiiman.
Sthm, Vårt Lands tryckeri.
Lifvet och döden af Pax. Sthm.
Sanning. Roman af Emile Zola. Sthm,
Albert Bonnier. I. 2 kr. 50 öre.
Verdandi. l:a haft. - Dagny. Haft. 3. -
Varia. N:r 2. - Ljus. N:r 22.
Ett_tack.
Då jag icke kunnat personligen eller
genom bref tacka alla, som på ett eller
annat sätt visat mig uppmärksamhet i
anledning af min 5O-årsdag den 20
dennes, anhåller jag på detta sätt att få
frambära mitt hjärtliga tack för all den
vänlighet och hedersbevisning, som
under de senaste veckorna kommit mig till
del. Jag betraktar denna
hedersbevisning som en hyllning för den sak, åt
hvilken jag i främsta rummet ägnat
min tid och mina krafter under det
flydda halfseklet, nämligen folkskolan
och folkbildningen.
Stockholm den 28 februari 1903.
Emil Hammarlund.
A. Malmberg f. Utan föregående
sjukdom afled den 17 februari i sitt
hem i Kefteled en af svenska
folkskollärarekårens första banbrytare, kantorn,
organisten och f. d. folkskolläraren Anders
Malmberg.
Han var född i Huskvarna 1813, tog
organist- och kyrkosångareexamen vid
Musikaliska akademien 1838 samt
folkskollärareexamen i Växjö 1846.
Efter att hafva tjänstgjort som lärare
i Eogberga fick han anställning som
klockare och organist i Refteled år 1841.
1847 vardt han ock ordinarie
folkskollärare inom församlingen, hvadan han
på skolans område blef banbrytare.
Därtill var han också rustad, och efter den
tidens fordringar var han i fråga om
undervisningsskicklighet en af de bästa.
Om man besinnar, att skolväsendet på
den tiden ännu låg i sin linda, kan man
icke annat än förundra sig att han
lyckades bibringa sina lärjungar så goda
kunskaper, som verkligen var fallet.
Malmberg afgick redan 1869 från
skolan men behöll klockare- och
organisttjänsterna till sin död, ehuru han
de senare åren ej själf kunde sköta dem.
Han var en bland stiftarne af Västbo
härads sparbank samt var en lång följd
af år bankens karnrerare.
Ganska skicklig orgelspelare och
begåfvad med en välklingande
tenorstämma, som ända in i sena ålderdomen
bibehöll sig, ledde han församlingssången
så, att man i få landskyrkor torde få
höra bättre sång.
På alla områden utmärkte han sig
för ordning, punktlighet och
arbetsamhet. Han innehade tvänne medaljer, en
för vaccination och en för medborgerlig
förtjänst. v.
Malmbergs namn har under den långa
och plikttrogna verksamhetstiden så att
säga växt in i allas hjärtan, och många
äro de, som vid den gamles bår skola
känna djup sorg och saknad.
Hvile den gamle kantorn i frid!
A. N.
J. Blomnell ^. Å egendomen
Dvers-torp i Dimbo, Skbg, afled den 24
februari f. d. folkskolläraren och klockaren i
Dimbo Joel Blomnell.
Han var född i Ödestugu 1825, tog
1848 i Skara folkskollärare-,
organist-och kantorsexamen, samt blef 1855
innehafvare af folkskollärare-,
klockare-och organistbefattningarna i
Dimbo-Ottra-vad. Från folkskolläraretjänsten tog han
afsked med pension 1890.
l sin krafts dagar var han en
dugande och nitisk lärare, som förstod att
intressera sina lärjungar samt vinna
deras kärlek och förtroende. Han var
ock en varm barnavän och deltog ännu
på gamla dagar i barnens lekar på
fristunderna. Af både förmän och
församlingsbor var han särdeles afhållen, och
hans vänsälla minne skall länge lefva.
Närmast sörja honom änka och dotter.
Vilhelmina Verner f. Efter en
längre tids sjuklighet afled i förra
veckan f. d. lärarinnan vid Gäfle folkskolor
Vilhelmina Katarina Lovisa Verner.
Hon var född i Lerbo 1845, tog
folk-skollärarinneexamen i Stockholm 1864
och blef 1871 e. o. lärarinna vid Gäfle
folkskolor, där hon 1884 valdes till
ordinarie. I början af förra året afgick hon
från denna plats med pension.
Utmärkt nit och skicklighet samt
osviklig plikttrohet utmärkte hennes
arbete å skolans fält. En tilltagande
sjuklighet tvang henne att taga
tjänstledighet under de- senare åren, och na har
hon gått till hvila efter ett träget arbete.
Naturiakttagelser af Danmarks skolbarn.
En af Danmarks folkskollärare, hr M.
J. Mathiassen i Mullerup pr Slagelse,
har sökt intressera sina kamrater inom
folkskollärarekåreii för att låta barnen i
skolorna göra en del naturiakttagelser samt
föra kortfattade anteckningar om dessa.
För att underlätta arbetet för såväl lärare
som barn har han genom ett litet schema,
offentliggjordt i Danmarks Lsererförenings
Medlemsblad, lämnat anvisningar på hvad
som lämpligen kan blifva föremål för
barnens iakttagelser äfvensom på sättet
för anteckningen. Detta schema har
kolumner för datum samt för
iakttagarens namn. Det upptager fem
hufvud-rubriker:
A. Flyttfåglarnas ankomst (lärkan, staren,
ripan, storken, göken).
B. Vårsådden (ärter, betor, potatis m. m.)
och dess brodd.
C. Vanliga vilda och odlade växters
blomning och frukt sättning, (snödroppen,
häst-hofven, hasseln, Styfmorsblomman,
påskliljan, h vitsippan, kabbelöken, boken,
maskrosen, pingstliljan, vinbärsbusken, eken,
liljekonvaljen, blåklinten m. fl.)
D. Skördearbeten och efterhöstarbeten.
E. Meteorologiska iakttagelser (den första
snön, slädföret, rimfrosten, isen, isen l tum
tjock).
Dessa iakttagelser äro anordnade efter
mönstret af dem, som utföras af
skolbarnen i Canada. Deras hufvudändamål
är tydligen att intressera barnen för
naturen och att lära dem se med egna
ögon. Och hafva de väl lärt sig att
iakttaga dessa enkla fakta, så inställer
sig snart hos dem behofvet att tränga
in i orsaksförhållandena. »Hvarför» är
en fråga, som oskiljaktigt knyter sig
till iakttagelserna, då dessa fortgå år
efter år och med hvarandra jämföras.
Hvarför såddes rågen senare i år an i
fjor? Hvarför smälter snön den ena
dagen genast efter det den fallit, under
det regndropparna en annan dag frysa
till is, när de träffa marken o. s. v.
Men äfven om den pedagogiska
synpunkten vid dessa barnens iakttagelser
är den förnämsta, så utesluter detta icke
deras användning äfven för ett annat
ändamål, nämligen såsom material för
en vetenskaplig bearbetning, hvars
resultat skulle blifva en grundligare
kännedom om fäderneslandet, detta senare
dock endast under förutsättning af en
noggrann kontroll å lärarens sida.
Antaget, att 50 lärare, lämpligen fördelade
öfver hela landet, under en följd af år
till kompetent person insände hvar sitt
korrekt och sanningsenligt ifyllda schema,
så lider det intet tvifvel, att
bearbetningen af dessa skulle gifva resultat,
som i flera afseenden skulle blifva af
praktiskt värde.
För år 1902 har en del af Danmarks
lärare till hr Mathiasson insändt sina
schemata. Senast den l januari 1904
mottager han dylika för innevarande år.
Fr.
Pensionsbref,
utfärdade den 14 febr. 19O3.
Folkskollärarnes pensionsinrättning.
2.421. J. Källström, Hedesunda, Gflb.
443 kr., fr. l jan. 1903.
2.422. M. Christiernin, Häryda, Gtbg.
750 kr., fr. l jan. 1903.
2.423. C. E. Melander, Mörrum, Blek.
713 kr., fr. l febr. 1903.
2.424. O. E. Pettersson, Hallsberg, Öreb.
750 kr., fr. l jan. 1903.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
