Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11. (1,107.) 18 mars 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK LÄKAWIDMNG.
Mr 11
och utförliga framställningar göra
undervisningen lefvande och sålunda skänka
sina lärjungar icke blott en god fond
af vetande utan äfven lust att
ytterligare förvärfva sådant. Hvad so ni i
synnerhet utmärkte hennes
framställningssätt var reda, klarhet och
följdriktighet. Därigenom förmådde hon
gifva sina elever kunskaper, som säkert
fäst sig i minnet och för hvilka de
alltid blifva henne tacksamma.
Det lefvande intresse, hvarmed fröken
Lundström omfattade sina lärjungar,
bibehöll hon för dem, äfven sedan de
lämnat hennes ledning och gått ut till
skilda platser i lifvet. Med minnesgod
välvilja gladde hon sig alltid, då hon
hörde, att det gick dem väl. Af hennes
forna elever har ett stort antal ägnat
sig åt lärarinnekallet och åtminstone ett
30-tal af dessa äro för närvarande
anställda vid hufvudstadens folkskolor.
Icke minst på undervisningens område
skola sålunda förvisso de många frön af
ädel sådd, hon nedlagt hos sina
lärjungar, bära frukt till välsignelse för
kommande släkten.
Då fröken Lundström år 1901 -vid
fyllda 61 års ålder - tog afsked från
, skolan, hoppades hennes många vänner,
att hon i glädje och rö skulle få hvila
ut efter sin långa och sträf samm a
arbetsdag. Men detta blef henne ej beskärdt.
Hennes krafter voro uttömda, då hon
lämnade sin post i skolan, och strax
därefter kastade en tärande sjukdom
sin skugga öfver hennes återstående
dagar. Men äfven under lidandet har
hon haft något att lära oss: att lida
utan att klaga. Onsdagen den 11 mars
på morgonen fick hon för alltid lägga
sitt trötta hufvud till hvila. Den strax
af forna kamrater och medarbetare
mottagna underrättelsen besvarades
omedelbart genom flaggning på half stång å
församlingens skolhus.
Sistlidna söndag skedde jordfästningen
i Adolf Fredriks kyrka, som var till
trängsel fylld af församlingsbor,
kamrater och forna elever. Skolrådets
ordförande, kyrkoherden Heiiman, talade vid
båren varmhjärtade ord om nit i
arbetet och plikttrohet i kallet och hembar
tacksamheten från de många, som fått
mottaga af den hädangångnas rika
gåfvor. Under den synnerligen högtidliga
begrafningsakten utfördes körsång af
lärare och lärarinnor. Från kyrkan fördes
stoftet till nya kyrkogården och
nedsänktes i familjegrafven. En rik
blomsterskörd, minnande om saknad och
tacksamhet, prydde kistan, och märktes
särskildt tvänne större kransar med band
i de svenska färgerna: en från
kamraterna vid församlingens skolor och en
från de lärarinnor, hvilka varit den
af-lidnas lärjungar.
H. E-g.
En lag angående
folkskoleväsendet i Stocklolm.
K. proposition till riksdagen.
Den bebådade k. propositionen
angående folkskoleväsendet i
Stockholm öfverlämnades sistlidna lördag
till riksdagen, Som bekant afser den
att lösa den gamla segslitna frågan
om åstadkommande af gemensamhet
i hufvudstadens folkskolebudget.
Ur den motivering, som statsrådet
och chefen för
ecklesiastikdepartementet C. von Friesen lämnade vid
ärendets föredragning inför
kronprinsen-regenten den 13 dennes återgifva
vi följande:
Enligt nådiga stadgan angående
folkundervisningen i Stockholms stad den
27 september 1861, § l, skall
folkskoleväsendet i Stockholm, hvilket utgör en
detta samhälles gemensamma
angelägenhet, ombesörjas dels af en för samtliga
folkskolorna därstädes tillsatt
öfverstyrelse, dels af åtta särskilda
skolstyrelser, en för hvardera af stadens
terri-torialförsamlingar.
Såsom undantag från of vanberörda
gemensamhet i afseende å
folkskoleväsendet bestämmes i .§ 6 af samma stadga,
att det åligger hvarje församling i
hufvudstaden att på sin enskilda
bekostnad anskaffa och underhålla tjänliga
lokaler för sina folkskolor; och gäller
härvid till iakttagande hvad i § 3, litt. d)
rörande nybyggnad eller ombyggnad af
dylika lokaler finnes föreskrifvet.
Sistberördä författningsrum innehåller
åliggande för öfverstyrelsen att hafva
det allmänna inseendet öfver de inom
församlingarna befintliga skollokaler samt
tillse, att desamma, i den mån sig göra
låter, varda ändamålsenligt inrättade och
ordnade både hvad utrymme och
inredning beträffar, äfvensom att pröfva och
godkänna förslag till nybyggnad eller
ombyggnad af dylika lokaler, såvidt fråga
är om sådana anordningar, af hvilka
undervisningen, ordningen och sanitära
förhållanden inom skolan kunna vara
beroende. |
Öfverstyrelsen för Stockholms stads
folkskolor utgöres, enligt § 2’"af- nämda
stadga, af en ordförande samt elfva
ledamöter, nämligen en af Stockholms stads
konsistorium, en af Stockholms stads
nämd (numera af fättigvårdsnämden), en
af hvarje församlings skolstyrelse och
en af öfverstyrelsen vald ledamot.
Öfverstyrelsen väljer själf ordförande.
Varder någon af öfverstyrelsens ledamöter
därtill utsedd, inval j es i hans ställe och
i enahanda ordning, hvari han blifvit
till ledamot i öfverstyrelsen inkallad,
annan ledamot.
Enligt merberörda stadgas § 1.0 skola
till öfverstyrelsens disposition ställas de
medel, som för f olkskole väsen dets ord-
nande och upprätthållande erfordras och
genom uttaxering hos hufvudstadens
invånare böra anskaffas; och skulle, enligt
den ursprungliga lydelsen af
ifrågavarande författningsrum, summan häraf,
jämte grunderna för densammas
utgörande, bestämmas för hvarje år, på
öfverstyrelsens förslag och sedan
församlingarna däröfver sig yttrat, af
socken-stämmonämden, hvilken jämväl på
öfverstyrelsens förslag och efter
församlingarnas hörande bestämde såväl
skolinspektörs som lärares och lärarinnors
aflöning och öfriga förmåner. Den
befattning med folkskolebudgeten, som
sålunda tillkom sockenstämmonämden,
tillkommer, jämlikt § 41 mom. 3 i nådiga
förordningen den 20 november 1863 om
kyrkostämma samt kyrkoråd och
skolråd i Stockholm, numera
kyrkofullmäktige.
Enligt samma förordning höra till
kyrkostämmas handläggning frågor om
folkskoleundervisningen och dithörande
anstalter; men frågor, som till
kyrkostämmas handläggning höra och äro af
den allmänna beskaffenhet, att de angå hela
hufvudstaden samfäldt, så att för deras
afgörande erfordras församlingarnas
gemensamma beslut, behandlas på följande
sätt. Sedan så beskaffadt ärende af
öf-verståthållareämbetet eller stadens
konsistorium blifvit till församlingarnas
handläggning ofverlämnadt, skall
kyrkostämma på en och samma dag i stadens alla
territoriella församlingar hållas. Efter
det församlingens rostägande ledamöter
vid detta tillfälle blifvit hörda och sina
beslut fattat, hänskjutes ärendet, genom
utdrag af kyrkostämmoprotokollet, till
kyrkofullmäktige, hvilka för hvarje å?
bland församlingarnas vid kyrkostämma
rostägande ledamöter utses. Dessa
fullmäktige skola då ofördröjligen
sammanträda för att, om församlingarnas afgifna
meningar befinnas skiljaktiga, utöfva
församlingarnas gemensamma afgöranderätt
och, efter sakens noggranna pröfning,
beslut i den hänskjutna frågan fatta;
men om alla församlingarna stannat i
lika beslut, tillkommer fullmäktige
endast att förhållandet anmäla hos den
myndighet, som kyrkostämman äskat.
Kyrkofullmäktige skola i utöfning af
församlingarnas gemensamma afgöranderätt
handla efter bästa förstånd och
öfvertygelse och kunna därvid icke bindas af
andra föreskrifter eller beslut än
gällande lagar och författningar.
Efter denna öfversikt af nuvarande
bestämmelser följer en redogörelse
för de olika förslag, som under de
senaste 25 åren blifvit framställda i
syfte att åstadkomma en bättre
ordning. Denna del kunna vi utelämna,
helst vi tid efter annan redogjort för
frågans öden och särskildt under
senaste tiden haft anledning sysselsätta
oss med det
sammanjämkningsför-slag? som under förra året
utarbetades inom ecklesiastikdepartementet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
