Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 13. (1,109.) 1 april 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 13
SVENSK IÄRARETIDNING.
223
Redaktionen önskar i öfrigt inköpa
några af de öfriga täflingsskrifterna,
hvarom meddelande lämnas direkt
till författarne i den mån de genom
namnsedlarna kunna varda kända.
Författarne till öfriga täflingsskrifter
kunna inom maj månads utgång återfå
sina skrifter, sedan de på ett eller
annat sätt (genom uppgifvande af
namnsedelns innehåll eller
annorledes) styrkt sin äganderätt.
De täflingsskrifter, som ej
återhämtats före maj månads utgång, varda
därefter jämte de oöppnade
namnsedlarna uppbrända.
Ett raskt uppsving
synes f öreläsnings verks ämbeten i vårt
land allaredan hafva gjort att döma
efter den från Centralbyråerna i
Stockholm, Lund och Göteborg
lämnade förteckning på föreläsningar
och föreläsare, som nästa hösttermin
kunna rekvireras från nämda
centralbyråer. Det visar sig nämligen
däraf, att Stockholms föreläsningsbyrå
kan till föreläsningsföreningarnas
förfogande ställa 98 föreläsare och 612
f öreläsnings ämnen, Lunds 52
föreläsare och 520 ämnen samt
Göteborgs 57- föreläsare uti ungefär 450
olika ämnen.
Uppflyttning i högre lönegrad
sker för den lärare, som blef
ordinarie den l juli 1898, redan den l
juli 1903 och icke - såsom många
skolrådsordförande förmena - först
den l januari 1904,
Öfvergångsstad-gandet till k. kungörelsen den l juni
1900 säger ju uttryckligen, att »den,
som före den l januari 1899 blifvit
såsom ordinarie lärare vid folkskola
anställd, skall, därest han i denna
egenskap oförvitligt tjänstgjort under
fem år, för åtta månaders
undervisning i lön erhålla minst 800 kronor».
Statsbidrag efter 800 kronors lön
utgår ock för dylik lärares aflöning
från l juli 1903, om nämligen
skolrådet rekvirerar sådant förhöjdt
bidrag. Försummar skolrådet detta,
blir naturligtvis förlusten
församlingens och icke lärarens. Andra och
tredje ålderstilläggen utgå däremot
alltid från och med kalenderåret
närmast efter det, då 10:e och 15:e
tjänsteåren blifvit uppnådda. Detsamma
blir fallet äfven med första ålders
tilllägget från den l januari 1904, då
öf-vergångsstadgandet upphör att gälla.
Med anledning af upprepade
förfrågningar anse vi oss böra ånyo erinra
härom.
S KOLNYHETER
Skolrådet kan uppdraga åt
annan person än skolkassören att
utbetala lärarelönerna. Ett i tid-
ningarna mycket omtaladt rättsfall har
nu blifvit afgjordt hos k. m:t och fått
<len utgång, som var att vänta.
Folkskolläraren i Trelleborgs
stadsförsamling Johan Rosén sökte hos
länsstyrelsen i Malmöhus län åläggande för
vice pastorn C. A. Sjöstedt, hvilken
blifvit af församlingens skolråd vald till dess
kassaförvaltare för år 1902, att i sådan
egenskap till R. utbetala innestående
folkskollärareanöning för februari och
mars månader 1902 med tillhopa 320
kronor jämte ränta.
I afgifven förklaring invände pastor
Sjöstedt, att enligt skolrådets beslut
lärarepersonalen vid församlingens
folkskolor hade att utfå sin aflöning genom
läraren N. Bokander, hos hvilken det K.
tillkommande anöningsbélopp ock funnes
att lyfta.
Enär upplyst blifvit, att klaganden
allt sedan den tid, då han enligt lag
haft rätt att uppbära sin ifrågavarande
lön, ägt och fortfarande ägde tillfälle att
i viss af skolrådet anvisad ordning lyfta
samma lön, fann länsstyrelsen
förevarande ansökan icke föranleda till någon
dess åtgärd.
R. klagade hos k. m:t, som
emellertid den 6 sistlidna mars funnit
besvären ej förtjäna afseende.
Det förefaller oss tämligen själfklart,
att ett skolråd skall äga uppdraga åt
annan person än skolkassören att
utbetala lärarelönerna. Att genom process söka
f rånkänn a skolrådet en dylik rätt måste vi
betrakta som ett missgrepp. För
lärarepersonalen är det af betydelse att i rätt tid
och utan för mycket besvär kunna utfå
lönen. Däremot är det af mycket
underordnad betydelse, hvem som
utbetalar den. En lärare borde icke känna
sig kränkt däraf, att han äger
utkvittera lönen hos en kamrat vid samma
skola. Så förfares i öfrigt på en mängd
ställen - detta till lättnad för såväl
skolråd som lärarepersonal.
K. m:t beviljar ej tillstånd att
hålla föredrag i skola. En
egendomlig ansökan har Johannes Pettersson
från Nybro gjort hos k. m:t. Han har
nämligen begärt k. m:ts tillstånd att
hålla religiösa och fosterländska föredrag
i skolor och kyrkor. Sedan domkapitlet
i Växjö i infordradt utlåtande erinrat,
att skolas och kyrkas upplåtande för
främmande ändamål vore beroende
skolans af skolråds och kyrkans af
vederbörande pastors pröfning, har k. m:t
funnit ansökningen icke kunna bifallas.
Ny läraretjänst får sökas
genast efter valet. Domkapitlet i
Strängnäs har till k. m:t öfverlämnat en
ansökning, däri pastorsadjunkten A.
Rosander, med förmälan, att han blifvit
uppförd å förslaget till återbesättande af
skolmästare- och hjälpprästbefattningen
i Kräklinge församling men vid valet till
samma befattning icke erhållit
röstplu-ralitet, anhållit att få hos domkapitlet
anmäla sig såsom sökande till lediga
skolmästare- och klockaretjänsten vid
Lugnet i Lerbäcks socken utan hinder
däraf, att vid ansökningstidens utgång
den 16 mars 1903 nämda val ännu icke
vunnit laga kraft.
Vid föredragning af detta ärende har
k. m:t, enär enligt § 19 mom. 4 och
§ 22 mom. 2 af gällande folkskolestadga
hinder ej möter för sökande till
ordinarie läraretjänst, som blifvit å förslag
uppförd, att då val, som af honom ej
öfverklagas, ägt rum, anmäla sig såsom
sökande till sådan tjänst inom annat
skoldistrikt, funnit ansökningen icke till
annat yttrande föranleda, än att
ansökningen, så vidt den enligt § 39 i lagen
angående tillsättning af prästerliga
tjänster den 26 oktober 1883 utgör föremål
för k. m:ts pröfning, varder bifallen.
Fastställdt folkskollärareval. Vid
ett å kyrkostämma med Hotagens
församling den 5 april 1902 förrättadt val
af folkskollärare i församlingen erhöll
folkskolläraren August Schefferstedt 272
röster och folkskolläraren Martin
Wille-had Holmström 219 röster, hvadan
Schef-ferstedt förklarades vald.
Öfver valet besvärade sig Nils
Jansson i Flinten hos domkapitlet i
Hernösand under anförande,
att vid valet oriktigt tillgått i flera
angifna afseenden, på grund hvaraf
klaganden yrkade, att valet måtte upphäfvas och
nytt val anställas.
Då af hvad i målet blifvit upplyst
framgingo, att vid valförrättningen
vederbörlig röstlängd användts äfvensom i
Öfrigt lagligen tillgått, har domkapitlet,
med ogillande af de anförda besvären,
fastställt det öfverklagade valet.
K. m:t har med anledning af Nils
Janssons häröfver anförda besvär ej
funnit skäl att i öfverklagade utslaget göra
ändring.
För sent begärda statsbidrag.
Skolrådet i N. Åkarp rekvirerade hos
länsstyrelsen i Kristianstads län
statsbidrag för aflönande under år 1902 af
småskollärarinnan Hilma Emilia Olson.
Då emellertid ifrågavarande rekvisition
till länsstyrelsen inkommit först den 31
januari 1903, fann sig länsstyrelsen
förhindrad att förordna om utbetalning
af rekvirerade beloppet.
Häröfver anfördes besvär af skolrådet
och dess ordförande, hvilka framhöllo,
att den skola, vid hvilken ifrågarande
lärarinna vore anställd, inrättats under
år 1902 och * undervisningen i skolan
begynt den 15 augusti, att statsbidraget
således icke kunnat rekvireras i maj
månad, då statsbidrag till
lärarepersonalen i öfrigt begärdes, samt att till
följd häraf rekvisitionen af glömska
blifvit för sent inlämnad. Med hänsyn till
hvad i målet blifvit upplyst, har k. m:t
medgifvit, att den omständigheten, att
ifrågavarande rekvisition icke inom
före-skrifven tid till länsstyrelsen inkommit,
ej må utgöra hinder för utanordnande
af det begärda statsbidraget, i följd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
