- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 22:a årg. 1903 /
225

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 13. (1,109.) 1 april 1903 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 13

SVENSK LÄRARETIDNING.

225

3. Barn, som ådagalagt svårare vanart,
böra hänvisas till utom staden förlagdt
skyddshem.

Dessutom ansåg talaren, att
utpensio-nering i lämpliga fosterhem borde
företagas, då sådana hem kunde erhållas.

Under meningsbytet yttrade sig vidare
notarien O. E. Mellgren, d:r J. M.
Ambrosius, hrr K. Åkesson, F. Schöldéen,
Joh:s Johansson, A. G. Svensson, Axel
Rosén, J. A. Norlin, V. Röing, Erik
Nyberg och J. Ohlander.

Till sist gjorde mötet efter företagen
votering följande uttalande:

Då skolföreningen anser, att
afsöndrings-skolan i följd såväl af organisation som läge
omöjligen förmår hvarken verksamt arbeta
på vanartade barns tillrättaförande eller
mäktar på tillfredsställande sätt hindra dessa
barn att öfva skadligt inflytande på
folkskolans välartade lärjungar;

då föreningen vidare anser, att vanliga
skolklasser, till hvilkas förfogande ställdes
samma medel mot skolk, som
afsöndrings-skolan äger i form af bespisning m. m.,
skulle lika bra eller ännu bättre än
afsönd-ringsskolan kunna arbeta för ordentlig
skolgång ;

ad föreningen slutligen befarar, att denna
skolas bibehållande och utvidgning skulle
bli ett hinder för vidtagande af sådana
åtgärder, som i lagen af den 13 juni 1902
f öreskrifvas;

så vill föreningen uttala sig för, att
af-söndringsskolan indrages och ersattes med
lag- och tidsenliga anstalter för sedligt
försummade och vanartade barns
tillrätta-förande.

Mot detta uttalande anmälde sju af
föreningens medlemmar reservation.

Om folkskoleinspektionen
uppstod vid Mellersta Medelpads
lärareförenings årsmöte i Stode den 23 mars en
liflig diskussion, som inleddes af
folkskolläraren E. A. Granberg i Stode.

Han ansåg, att inspektionen ej vore hvad
den borde och kunde vara. Inspektörerna
saknade ofta nödvändiga förutsättningar och
hade inspektionen blott som bisyssla,
hvarjämte distrikten vore för stora. Större-
fordringar borde ställas på inspektörerna och
bättre löner beredas dem.

Under den följande diskussionen
yttrade sig folkskollärarne J. Björklund i
Vattjom, M. A. Fällgren i Tolfta, O.
Gott-vall i Sundsvall och J. Ruthström i Tuna.

Bland de kraf, som ställdes på
folkskoleinspektören, må nämnas, att han borde hafva
tjänstgjort i folkskola ett eller annat år och
att han borde ägna sig helt åt sin uppgift.
Vid universiteten borde inrättas en lärostol
i pedagogik.

Mötet antog följande resolution:

Enär folkskoleinspektionen i vårt land ej
kunnat hålla jämna steg med folkskolans
utveckling och anledningen härtill synes
vara att för närvarande inga bestämda kraf
på inspektörernas praktiska utbildning för
deras kall förefmnas äfvensom otillräcklig
aflöning samt deras periodiska
tjänsteutnämning, hvilket allt gjort
folkskoleinspektörssysslan till ett bihang till annan
tjänstebefattning, anser föreningen önskvärdt vara,
att S. A. F:s centralstyrelse måtte gå i
författning om en utredning angående
folkskoleinspektionens ordnande i mera
praktisk riktning.

[-Nykterhetsundervisningskursen-]

{+Nykterhetsundervisningskur-
sen+} härstädes, som tog sin början den 3

mars, har under de senaste veckorna
fortgått i enlighet med uppgjordt program.
Maria bebådelsedag» hölls föreläsning
af folkskoleinspektören E. Johansson i
Jönköping öfver ämnet» Skolan och
nykterhetssaken».

Skolan hade en helig plikt att deltaga i
nykterhetsarbetet, och kunde detta ske genom
att anknyta undervisningen om alkoholens
fördärflighet till kristendoms-, historie- och
naturkunnighetsundervisningen. Från
myndigheternas sida har gjorts allt hvad man
kan begära, och nödig materiell finnes för
denna undervisning. Nu beror det närmast
på de lokala skolmyndigheterna och främst
på lärarepersonalen, om hvad som gjorts
skall bära frukt. Bäst vore att läraren, som
skall vara ett föredöme för barnen, beslöte
sig för helafhållsamhet.

Därpå lämnade kand. Aug. Ljunggren
några statistiska uppgifter örn
nykterhetsundervisningen, och under den därpå
följande diskussionen, i hvilken flera
skol-vänner deltogo, uttalades bland annat
den åsikten, att myndigheterna ej nog
of ver vakad e, att befintliga bestämmelser
om nykterhetsundervisningen noggrant
efterlefdes. Läraren borde under sin
utbildningstid vid universitetet och
seminariet blifva undervisad om och
intresserad för alkoholspörsmålet.

Kursen afslöts i söndags middag, sedan
professor Curt Wallis hållit sin tionde
och sista föreläsning om den nutida
vetenskapens åskådningar rörande
alkoholspörsmålet. På centralförbundets
vägnar uttalade redaktören kandidat E.
Ljunggren kursdeltagarnas och öfriga
nykterhetsvänners tack till professor
Wallis och samtliga öfriga föreläsare,
till kursernas anordnare’ samt till
högskolans inspektor och rektor, som
kostnadsfritt upplåtit lokal för kursen.

Till kursens ledare, folkskolläraren
kandidat Aug. Ljunggren, öfverlämnades
på aftonen en plånbok med inneliggande
100 kronor som ett vedermäle af
kursdeltagarnas tacksamhet för hans
uppoffrande och trägna arbete för kursen.

Huru bör
nykterhetsundervisningen bedrifvas i våra skolor för
att lämna bästa möjliga resultat? var en
af de frågor, som Mellersta Medelpads
lärareförening vid möte i Stode den 23
mars behandlade. Inledare var
folkskolläraren Joh. Björklund i Tuna, och efter
en liflig diskussion enade sig mötet om
följande resolution:

För att nykterhetsundervisningen skall
medföra bästa möjliga resultat bör

1) läraren vara nykter, helst absolutist;

2) nykterhetsundervisningen ställas i
samband med skolans öfriga läroämnen och i
synnerhet med kristendomsundervisningen
och undervisningen i naturlära; samt

3) lämplig materiell anskaffas antingen
genom skolrådets försorg eller, om detta ej
låter sig göra, på enskild väg t. ex. genom
utverkande af anslag därtill från de
respektive orternas nykterhetsföreningar.

Läraremötenas betydelse vore trefaldig.
Det kamratliga umgänget stärkte själen,
eldade hågen samt ingåfve mod och tillförsikt.
Granskade, sof rade, jämförda och
samarbetade erfarenheter från skolan kunde i många
fall tillgodogöras i .skollifvet, hvaremot de
sträfvanden, som kräfde samhällets
uppoffringar eller lagstiftningens ingripande,
endast kunde realiseras genom samverkan
mellan skolmän och andra samhällselement.
Läraren borde därför aktivt deltaga i det
kommunala, kyrkliga och politiska lifvet och
särskildt vid de lagstadgade mötena mellan
skolråd och lärarepersonal söka inverka
andligen befruktande på dem, som sitta inne med
beslutanderätten, genom att lugnt och
besin-ningsfullt men bestämdt häfda sitt andliga
målsmanskap och icke gå någon annans
ärenden än det uppväxande släktets. Det
är ej längre något ideal att »tiga snällt i
församlingen». Tal:n manade därför
kamraterna att begagna sig af de fördelar,
läraremötena erbjuda af andlig
vederkvickelse i kamratkretsen, af facklig fortbildning
och af medborgerlig eggelse.

Samma maning ställde talrn som
föreningens ordförande till mötesdeltagarna
vid afslutningen.

Ett allt mera insiktsfullt och målmedvetet
arbete till hela lärarekårens sammanslutning
påginge sedan mer än två årtionden
tillbaka öfver hela landet. Men man finge ej
blunda för att på sina håll ett lika energiskt
om än ej lika öppet arbete bedrefves till
kårens splittring. Största faran förelåge, där
de söndrande kraftena vore till finnandes
inom lärarnes egna led. Mot sådana
»kamrater» måste man vara på sin vakt.

Nordisk fest till fadrens minne

hafva flera af våra folkhögskolor firat
under förra veckan.

I Värmlands läns folkhögskola i Molkom
firades denna fest den 25 mars. Andre
läraren vid skolan d:r Hj. Hedén höll
föredrag öfver Linné och professor O.
E. Lindberg om Algier.

Samma dag hölls festen i Dalarnes
folkhögskola uti Fornby. Andre läraren,
kand. Viström ristade runan öfver de
hädangångna märkesmännen, hvarjämte
sång och deklamation förekom.

Västernorrlands läns folkhögskola i Hola
höll fest den 26 mars. Pastor K.
Gustafsson i Styrnäs höll minnestalet öfver de
döda, pastor N. Beskow talade om
»hänförelse och idealism». Körsång,
deklamation och »växelläsning» utfördes af
skolans elever.

Vid Bodens folkhögskola varade festen
den 28 och 29 mars. Teol. d:r
Englund i Gammelstad talade till de
hän-sofnas minne, och föredrag höllos af
föreståndaren Y. Melander, lektor
Svedelius, som skildrade »Z. Topelius,
ungdomens skald», och kyrkoherden O.
Berg-qvist i Gellivare. Sång och
gymnastikuppvisning utfyllde mellanstunderna.

Om läraremötenas betydelse höll
folkskolläraren M. Tennman i Sandö
föredrag vid Sydöstra Ångermanlandskretsens
sammanträde i Skog den 27 mars.

»De olyckliga» protestera. Som

j vi uti föregående n:r meddelade, gjorde
ledamoten af andra kammaren S. A.
Hedin anmärkning mot det sätt, hvarpå
undervisningen i logik m. fl. ämnen
sköttes vid Högre lärarinneseminariet i
Stockholm och hvarigenom eleverna skulle
hälsovådligt, öfveransträngas. Mot detta
påstående hafva nu samtliga elever vid
läroanstalten protesterat i en till Nya

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:46:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1903/0231.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free