Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 14. (1,110.) 8 april 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 14
- För skolkarehemmets verksamhet
under 1902 har berättelse afgifvits till
folkskoleöfverstyrelsen ij Stockholm. Vid årets
början voro å hemmet 10 gossar, under året
intogos 26 och vid årets slut kvarvoro 18.
15 återgingo till hem och skola och 20
ut-skrefvos under året. Inga svårare
anmärkningar gjordes mot skyddslingarnas
uppförande, och med barnens föräldrar har
anstalten lefvat i godt förhållande. Från
anstaltens början den l oktober 1897 hafva 106
gossar intagits i hemmet.
- En långväga gäst har Tärna
folkhögskola haft i dagarna. Rektorn vid
Augustana College i Nordamerika d:r G. Andréen
har nämligen gjort ett besök vid skolan för
att taga kännedom om den svenska
folkhögskolan, med hvilken han sedan ämnar göra
sina landsmän bekanta. Han hälsades af
direktör T. Holmberg med ett hjärtligt tal,
eleverna hyllade honom med sång, och själf
höll han föredrag om svensk-amerikan ärna,
deras sträfvanden och framgångar i Amerika
- En tacksägelsefest var den l dennes
anordnad vid Tornedalens folkhögskola i
Matarengi. Kyrkoherden J. P. Vallin i
of-vertorneå talade på finska för de stora
åhörareskarorna och framhöll all den rikliga
hjälp, som från Sveriges öfriga landskap
kommit Norrland till godo. Folkhögskolans
föreståndare De Vylder redogjorde för
nödhjälpsarbetets gång och påpekade de x>lika
insamlingarna. Mötet beslöt sända telegram
och skrifvelser till konungen, drottningen,
landshöfding Bergström, som dragit det
tyngsta lasset i nödhjälpskommittén,
riksdagsman Kronlund, stationsinspektor Kehn
m. fl.
- Klockare- och organistlönen i Orsa
Kpbg, bestämdes genom omröstning å
kyrkostämma den 30 mars till kontant högst 450
kronor, däri inberäknadt afkomsten af
bo-ställsskogen. Tillsättandet af tjänsten samt
frågan om densammas förenande med
folkskollärarebefattningen i Kyrkbyn uppsköts,
emedan man först ville underhandla med
nuvarande folkskolläraren och e. o. klockaren
E. Eriksson, huruvida han vore villig att
mot nu bestämd lön inträda i ordinarie tjänst.
Beslutet föregicks af en ganska hetsig
debatt, därunder så pass motsägande
uppgifter angående klockareboställsskogens
årliga afkomst lämnades som från 20 kronor
till - 15,000.
- Sången i folkskolan och dess betydelse
blef föremål för öfverläggning vid möte
mellan skolråd och lärarepersonal inom
Lom-maryds pastorat, Jönk., den 25 mars. Alla
voro ense därom, att sången har en
synnerligt stor betydelse; först som
uppmuntrings-medel för barnen, hvarför den borde äfven
under öfriga timmar förekomma till
omväxling med det vanliga arbetet. Vidare hade
sången stor betydelse därigenom, att goda
sånger, som följa barnen ut i lifvet, blifva
motvikt mot de dåliga visor, som sjungas
pä vägar och stigar. Därför borde så många,
goda och för barnen tilltalande sånger som
möjligt läras. Med allmänt bifall mottogs
ett förslag, att en del barn skulle inöfvas
att deltaga i församlingssången under
allmän gudstjänst, särskildt i församlingens
kor-svar till pastor.
- Om folkskolelokalens upplåtande för
sammankomster hade Voxtorps
föreläsningsförening och godtemplarloge gjort anhållan
hos skolrådet i Voxtorp, Hall.
Kommunalordföranden yrkade bifall, komministern
Åkerblad ville ej, att lokalen skulle
upplåtas för något som helst ändamål
helgdagar. Skolrådets ordförande, hvars åsikt
vid votering bifölls med 3 röster mot 2,
framhöll den våda för församlingslifvet, sorn
genom föreläsningars och slika tillställningars
anordnande om söndagen skulle uppstå, och
ville därför tillstyrka ansökningarna endast
beträffande söckendagar. Beträffande
särskildt nykterhetsrörelsen ville han ej tillstyrka
upplåtande af lokalen härför å andra dagar
än söckendagar, med undantag dock för
nykterhetsföreläsningar i sann kristlig anda.
Föreläsningsämnena borde därför
underställas hans granskning.
SVERIGES,
INNA
FOLKSKOUÄRAREFÖRENING
Litteraturkommittén
har under den nästförflutna veckan
utsändt det sista häftet af Pedagogiska
skrifter för år 1902 samt till dem af
litteratursällskapets medlemmar, som icke
äro postprenurneranter, expedierat den
senaste årgången. Att sista häftet först
nu kunnat utkomma har berott på en
lång och tidsödande men det oaktadt
fruktlös korrespondens med den
amerikanske förläggaren. Detta häfte utgör
nämligen första delen af Liberty Tadds
epokgörande arbete »Nya
uppfostringsmetoder». Enär detta arbete är fullt
af illustrationer och illustrationer utgöra
en högst afsevärd tillökning i
tryckningskostnaderna, sökte kommittén naturligt
nog få låna klichéerna till arbetet
antingen gratis eller ock rnot en billig
afgift. Kommittén hade så mycket
snarare hoppats på tillmötesgående i detta
stycke, som den i en liknande sak,
nämligen för det 2Ore häftet af samma
årgång, hos såväl de schweiziske
författarne som den schweiziska regeringen
rönt den största välvilja och förståelse.
Slutet på den långa underhandlingen
med Amerika blef emellertid ett löfte
om lån af klichéerna, med villkor att
kommittén för detta skulle betala -
1,800 kronor i svenskt mynt, hvadan
kommittén måste låta göra alla de
behöfliga klichéerna här hemma i Sverige.
Kommittén vill härmed hafva lämnat
en liten antydan örn de svårigheter, med
hvilka ett företag som det här i fråga
varande kan hafva att arbeta, då det
gäller att med små ekonomiska resurser
hjälpa sig fram, på det
litteratursällskapets medlemmar må icke allt för
strängt bedöma densamma, då den icke
förmått i så god tid, som den själf
skulle önskat, leverera den pedagogiska
litteraturen. Då Liberty Tadds arbete
är ett sådant, som vunnit världsrykte,
och som mångenstädes redan utöfvat ett
betydande inflytande, har emellertid
kommittén icke velat afstå från dess
utgifvande. J. Franzén.
Ombudsmötet.
Till ombud hafva ytterligare valts:
Malmö-kretsen: M. Lundberg, M. Berggren,
Sofia Höglund och Ida Nilsson.
Suppleanter : Värner Rydén, A. Lindh, fröknarna
Kellgren och Anna Andersson.
Sundsvalls-kretsen: Maria Hedvall och Aug.
Björklund. Suppleant: J. O. Vallin.
Sydöstra Ångermanlands-kretsen: J.
Berglund i Ullånger och Johanna Vallén i
Marieberg. Suppleanter: S. A. Blomqvist i Nora,
K. Dickman i Dal, Mina Vidén i Bjärtrå och
Edla Setterholm i Nordingrå.
Mellersta Medelpads-kretsen: Joh. Björklund
i Vattjom och J. O. Engström i Stode.
Suppleanter: A. O. Salvén i Matfors och E. A.
Granberg i Stode.
Eekarne-kretsen: Klara Källström i Kloster
och Erik Virén i Eskilstuna. Suppleanter:
B. J. Landegren i Eskilstuna och H.
Lagerkvist i Husby-Rekarne.
RIKSDAGEN
Katekesläsningen i folkskolan.
Folkskoleinspektören C. E.
Johansson i Jönköping och folkskolläraren
L. G. Broomé i Bårslöf väckte
sistlidna fredag i andra kammaren
följande motion:
I en vid innevarande riksdag inom
andra kammaren väckt motion, n:r 137,
har hr J. Byström föreslagit, »att
riksdagen må i skrifvelse till k. m:t anhålla,
det täcktes k. m:t vidtaga sådana
åtgärder rörande kristendomsundervisningen
i folkskolan, att denna undervisning, i
hvad den afser fjärde och femte
hufvud-styckena i katekesen, måtte utgå från
läroplanen och i stället förläggas till
vederbörlig konfirmationsskola».
I motiveringen till nämda förslag har
hr Byström angifvit såsom sitt syfte
med motionen, dels att man genom den
däri förordade afkortningen af
folkskolans lärokurs i katekes skulle verksamt
inskränka den för långt drifna
katekes-utanläsning, hvaröfver ofta klagas,
dels att man genom den föreslagna
åtgärden skulle undanrödja de
svårigheter, som följa däraf, att föräldrar, hvilka
hysa en från den evangelisk-lutherska
kyrkans lära afvikande uppfattning
rörande vissa lärostycken, blott med stor
motvilja låta sina barn deltaga i
katekesundervisningen i folkskolan och
stundom rent af vägra att låta dem deltaga
i denna undervisning.
Det af hr Byström föret angifna
syftemålet med hans motion kan möjligen
i någon mån vinnas på den af honom
föreslagna vägen, ehuru olika meningar
sannolikt skola komma att göra sig
gällande, huruvida denna väg är den för
nämda syftemål lämpligaste. Däremot
är det uppenbart, att den af honom
förordade åtgärden icke är tillräcklig för
vinnande af det andra syftet eller
af-lägsnandet af de svårigheter, som
uppkomma därigenom, att vissa föräldrar
på grund af sin från den statskyrkliga
bekännelsen afvikande kristliga
uppfattning hysa betänkligheter mot att låta
sina barn deltaga i den obligatoriska
katekesundervisningen. Lärostycken,
rörande hvilka olika kristna hafva olika
meningar, förekomma ju, som bekant,.
icke blott i fjärde och femte
hufvud-styckena, utan äfven i de öfriga, särskildt
i det andra.
Det är emellertid en angelägenhet af
vikt, att åtgärder vidtagas till
aflägsnande af de ur sistnämda förhållande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
