Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 14. (1,110.) 8 april 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 14
SVENSK LÄRARETIDNING.
247
var, som han gjorde ett försök att
bereda sina barn ordentlig undervisning.
Att skolrådet icke under flera år gjort
några anmärkningar mot Carlssons sätt
att sörja för sina barn är icke heller
riktigt. Jag har mig bekant, att den
förre skolrådsordföranden jämte andra
skolrådsmedlemmar upprepade gånger
besökt Carlsson och i all vänlighet sökt
förmå honom att gifva sina barn
tillfredsställande undervisning, dock utan
resultat. Carlsson har haft den
föreställningen, att han ensam vore herre
öfver sina barn och att han kunnat göra
med dem, hvad han velat. Denna tanke
har han mer än en gång uttalat.
Den nye skolrådsordföranden i Flädie
har i dagspressen blifvit mycket
klandrad för sitt åtgörande i saken. Detta
med orätt. Så vidt jag kan finna, har
han och hela skolrådet i förevarande
fall häfdat barnens rätt. Ty frågan är
denna: skall en fader, som icke gillar
kristendomsundervisningen i skolan,
tilllåtas att undandraga sina barn icke blott
denna utan ock all annan undervisning?
Besvaras denna fråga j åkande, så hafva
vi med detsamma sagt farväl till all
obligatorisk undervisning i vårt land.
Å andra sidan borde Flädiefallet kunna
öppna ögonen på alla dem, hvilka i sin
kortsynthet endast hafva hårda domar
till svar, då folkskolans lärarekår i
barnens och kristendomens eget intresse
påyrkar reformer inom
kristendomsundervisningen. J. Franzén.
J. Ahlén *f. Just som tidningen
skall läggas i press, ingår den oväntade
underrättelsen, att en af svenska
folkskollärarekårens mera bekanta medlemmar
nedlagt vandringsstafven. Det är den
ifrige nykterhetskämpeii folkskolläraren
Johan Ahlén i Grängesberg.
För dagen vilja vi blott erinra om,
att han föddes i Alster, Vrml., 1859, tog
afgångsexamen från Karlstads
folkskollärareseminarium 1879 och tjänstgjorde
som lärare vid Stockholms stadsmissions
barnhem till 1885, då han blef
ordinarie innehafvare af den plats, som han
alltsedan beklädt.
Från 1898 har han varit länsombud
i Sveriges allmänna folkskollärareförening
och har länge varit ordförande i
Västerbergslagens lärare- och lärarinneförening.
Såsom chef för godtemplarordens
ung-domsafdelning under många år har
Ahlén verkat mycket godt bland det
uppväxande släktet och blifvit bekant i vida
kretsar af vårt land. Som representant
för Sverige hade häri ock deltagit i en
mängd internationella storlogemöten i
Europa och Amerika.
L. Johnson f. Den 29 mars afled
i sitt hem i Karlstad efter ett långva-
rigt, tåligt buret lidande f. d.
folkskolläraren därstädes Laurentius Johnson.
Född 1832 i Vase, fick han först
anställning som bokhållare i Stockholm,
slog sig sedan på snickerislöjd i
Filipstad och inträdde 1860 vid
folkskollärareseminariet i Karlstad, hvarifrån
han 1862 utexaminerades med utmärkta
betyg. Redan ett par månader
dessförinnan hade han erhållit anställning
vid folkskolan i Karlstad, där då endast
två lärare voro anställda och där hans
begynnelselön utgjorde blott 300 kronor,
under det han vid afskedstagandet i fjor
hade 1,400 kronor.
Han var sålunda med bland de lärare,
som hade det mödosamma värfvet att
verka under folkskolans svåra
utvecklingstid. Men utan att knota eller
tröttna gick han sin väg fram, vann
välförtjänt erkännande som duglig, nitisk och
plikttrogen lärare, sysslade på lediga
stunder med att förvandla en af honom
inköpt träskhåla till en vacker
anläggning med fruktträd, bersåer och
blommor samt strödde ut korn till sina kära
småfåglar.
Närmast sörja honom efterlefvande
maka, född Ternstedt, och tre barn. En
stor vänkrets delar deras saknad, och
stadens folkskollärarekår har med
anledning af dödsfallet anlagt en veckas
sorg.
I fredags blef hans stoft i domkyrkan
högtidligen in vigd t till den sista h vilan
af domprosten Jakobsson, som framhöll,
hurusom den hänsofne läraren just
genom sin trohet i kallet gifvit ett skönt
föredöme under en nära 40-årig arbetsdag,
därunder han fostrat och undervisat
omkring 2,000 lärjungar. Före och efter
talet sjöng en kör af lärare och
lärarinnor från koret. Sedan kistan nedsänkts
i grafven, lyste förste läraren E. V.
Ge-lin frid öfver den hädangångnes minne
och erinrade om hvad han varit som
lärare och kamrat. Till slut sjöng
kören: »O, hur ljuft att hamna.»
Emma Stridsberg f. l följd af
hjärtlidande afled i Stockholm den 2
dennes lärarinnan vid Östermalms
folkskola fröken Emma Augusta Vilhelmina
Stridsberg.
Hon var född i Hannäs, Kalm., år
1843, tog 1874 afgångsexamen vid
Stockholms folkskollärarinneseminarium samt
vann året därpå anställning vid
Östermalms folkskola. Under sin verksamhet
där hade hon förvärfvat sig anseende
som en mycket duglig lärarinna samt
genom en vänsäll och hjärtegod
karaktär vunnit varma sympatier af förmän,
kamrater och lärjungar.
I Östermalms kyrka jordfästes hennes
stoft i måndags e. m. i närvaro af
representanter för kyrko- och skolråd,
kamrater och skolbarn af pastorsadjunkten
C. A. Rehn, som betonade den
hädangångnas mer än 30-åriga nitiska
upp-fostringsarbete. En kör af lärare och
lärarinnor sjöng sv. ps. 452 samt ett par
hymner och en väninna till den aflidna
prins Gustafs psalm »Mina lefnadstim-
mar stupa». Kistan, som var rikt höljd
med blommor, fördes därpå till Nya
kyrkogården.
B. G. L. Lundstedt f. Uti i sitt
hem afled den 31 mars folkskolläraren
i Hällaryd, Blek., Berndt Gustaf Lorentz
Lundstedt.
Född 1854 i samma församling, där
han sedan fick utföra sin lifsgärning,
utgick han 1877 från Lunds
folkskollärareseminarium och fick två år senare
ordinarie plats i Hällaryd, där han nu
i snart ett kvarts sekel arbetat troget
och träget.
Hulda Åslund f. I Sveg,
Härjedalen, afled den 21 mars f. d.
folkskollärarinnan Hulda Åslund.
Bördig från Umeå, där fadern var
landtmätare, tjänstgjorde hon i början
af 1890-talet i Sveg och Älf ros samt blef
sedan ordinarie folkskollärarinna i
Fä-rila, Gflb., men nödgades på grund af
lungsot lämna denna befattning.
Vistelse vid Mörsil och andra kurorter
kunde ej heller hafva det onda, som
slutligen bröt hennes krafter och lade
henne i grafven. Men hon efterlämnar
minnet af en nitisk och dugande
lärarinna, som visste att förvärfva
tillgifvenhet och kärlek, icke minst af de små.
Föreningen »Stacken».
Undertecknade, utsedda att granska
Föreningen > Stackens > räkenskaper för år 1902,
få härmed afgifva följande
Revisionsberättelse:
Föreningens tillgångar vid årets
början ..........___________....... 1,256: 88
Inkomster under året:
Medlemmarnas år säf gif ter_______ 45: 50
Frivilliga bidrag _________....... 866: 42
Influtet genom samlarekort_____ 173: 25
Försäljning af arbeten m. m. ___ 323: 95
Inackordering __________.......__ 50: -
Ränta å i sparbanken insatta medel 48: 11
Kr. 2,764: 11
Utgifter:
Hyra för sommarhemmet ______ 275: -
Hushållskostnader ____________ 582: 90
Forsling af resgods____________ 10: 25
Medicin ............._....._______..... 110: -
Inköp af husgerådssaker _______ 16: 06
d:o » materialier för arbeten... 89: 28
Porto .........____....._________ 16: 08
Kr. 1,099: 57
Alltså tillgångar vid årets slut
(däraf innestående i Marstrands
sparbank 1,567: 70 och kontant
i kassan 96: 84) ___......____.. 1,664: 54
Kr. 2,764: 11
Föreningen har under 1% månad af
badsäsongen i sitt sommarhem kunnat mottaga
12 lärarinnor, och har d:r J. Bauman, liksom
föregående åren, lämnat dessa fri
läkarevård och fria båd.
Räkenskaperna äro förda med reda och
ordning, och då mot desamma ingen
anmärkning förefinnes, tillstyrka vi full
ansvarsfrihet för ifrågavarande räkenskapsår.
Marstrand den 16 mars 1903.
C. A. Christensson. Gust. Flinck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
