Sorry, no PDF download. - On this page / på denna sida - N:r 16. (1,112.) 22 april 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
272
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 16
vid 11 års ålder tagits ur skolan, hade
hon »undervisat sig själf».
5. Enligt de upplysningar, som
korrespondenten erhöll rörande »Limhamns
privata skola» under samtal med dess
anordnare, predikanten Liljenstein, hade
densamma upprättats enkom för
Carlssons barns skull och efter det k. m:ts
utslag fallit. Lärarinnan, fröken Clason,
som icke vore vederbörligen examinerad,
meddelade, att Carlssons äldsta dotter
(15 år) haft kunskaper ungefär
motsvarande egentliga folkskolans lägsta
årsklass, att den andra (13 år) befunnit
sig på ungefär samma ståndpunkt, dock
något efter, och att den yngsta varit i
färd med att lära sig läsa rent och
inhämtat sådana kunskaper, som barn pläga
ha efter ungefär l/% års skolgång.
Såsom slutresultat af sin undersökning
framhåller korrespondenten, att själfva
grundorsaken till konflikten säkerligen
vore Carlssons ingrodda fanatism och
ofördragsamhet. »Däremot torde det»,
säger han, »icke kunna anses till fullo
bevisadt, att icke en förstående
behandling af Carlsson skulle kunnat
öfver-flödiggöra åtskilliga af de anstötliga
uppträden, hvartill barnens borttagande från
föräldrarna gaf anledning.»
Till en »förstående behandling» af
föreliggande fall räkna vi för vår del
i främsta rummet, att en vänlig
öfverenskommelse borde ha träffats
angående katekesläsningen samt att i
händelse af fortfarande tredska en
pröfning med barnen anordnats,
genom hvilken deras bristfälliga
skolbildning kunnat på ett för alla
påtagligt sätt konstateras.
Å Akademiska föreningen i Lund
hölls härom dagen med anledning af
»affären» ett talrikt besökt möte,
hvarvid efter en lång och liflig
öfverläggning följande af professor C.
G. Björling föreslagna uttalande
gjordes:
Män och kvinnor tillhörande Lunds
samhälle, samlade till diskussion om den
obligatoriska religionsundervisningen i
våra skolor, uttala som sin mening, att
en reform häraf högligen är af nöden,
gående i den riktningen, att föräldrar,
som tillhöra statskyrkan, må äga samma
rätt som främmande trosbekännare, att
själfva ombesörja
kristendomsundervisningen för sina barn.
Tre motioner
angående kristendomsundervisningen
i folkskolan föreligga nu vid årets
riksdag, sedan hr Fridtjuv Berg
sistlidna lördag väckt en motion därom,
att kristendomsundervisningen i
folkskolan måtte i högre grad än hittills
varit fallet bli afpassad efter barnens
mottaglighet och behof. Andra kam-
marens skolutskott torde med det
snaraste komma att afgifva utlåtande
öfver samtliga tre motionerna.
Bottenskolan en verklighet.
I en tidning lästes under förra
veckan följande:
Ecklesiastikministern har åvägabragt en
reform af hela skolväsendet. Först
reformerades folkskolan, nu den högre skolan.
För hela folkets utveckling bli dessa
reformer af stor betydelse. Hvilken lycka
är det icke, att alla barn hädanefter
kunna tillbringa de egentliga
barndomsåren i samma folkskola och få
gemensamma barndomsminnen! Mycken osund
klasskillnad skall härigenom motarbetas.
Det bör kanske tilläggas, att det
är den danska tidningen »Politiken»,
som yttrar förestående, och att det
sålunda icke gäller Sverige och dess
skolväsende utan vårt på
reformernas område något längre framskridna
grannland Danmark.
S KOLNYHETER
Resestipendier åt
seminarielärare. K. m:t har af anslaget till
resestipendier åt rektorer samt öfriga lärare
och lärarinnor vid folkskollärare- och
folkskollärarinneseminarierna för
innevarande år tilldelat följande personer
nedannämda .belopp:
adjunkten vid folkskollärarinneseminariet
i Skara L. A. Cederbom 450 kr. för att
under en tid af minst fyra veckor år 1903
besöka seminarier och folkskolor i Zyrich,
Bern och Lausanne i pedagogiskt syfte;
adjunkten .vid folkskollärareseminariet i
Växjö G. E. Arcadius 700 kr. för att under
en tid af minst fem veckor år 1903 i
England studera anstalter för folkskollärares
utbildande, särskildt beträffande elevernas
handledning för öfning i undervisning1;
läraren vid folkskollärareseminariets i Växjö
öfningsskola J. V. Ljungstedt 350 kr. för att
under en tid af minst fem veckor åren 1903
och 1904 vid seminarier och folkskolor i
Sverige och Norge inhämta kännedom om
åskådningsmedel för undervisningen i
folkskolan, fortsättningsskolan och folkskolans
högre afdelning- samt sätt för tillämpning
och inöfnmg1 af det i skolan meddelade
lärostoffet;
adjunkten vid folkskollärareseminariet i
Hernösand G. G. S. Sandahl 300 kr. för att
under en tid af minst fyra veckor år 1903
vid seminarierna i Falun, Uppsala,
Stockholm och Linköping taga kännedom om
undervisningen i kristendomskunskap, svenska
språket och metodik; samt
teckningslärarinnan vid
folkskollärarinneseminariet i Umeå Hildur Hedberg 200 kr.
för att under en tid af minst fyra veckor år
1903 vid tekniska skolan i Stockholm
studera teckmngsimdervisniiigens framsteg".
Det åligger bemälde lärare och
lärarinnor att inom fyra månader efter
återkomsten till hemorten till
ecklesiastikdepartementet afgifva berättelse rörande
de af dem under resan gjorda
iakttagelser.
Folkskollärareseminarierna. Vid
i dagarna anställda skriftliga prof för
afgångsexamen hafva nedanstående
ämnen för uppsatsen på modersmålet
blifvit gifna:
Stockholms folkskollärarinneseminarium: 1)
Samvetet. - .2) Johan Ludvig- Kuneberg
(biografi) - 3) Gustaf Vasas inre styrelse.
- 4) Drottning Elisabet af England. - 5)
I hvad mån ett lands klimat beror af dess
tillgång på eller närhet till vatten. - 6)
Begreppet »naturenligt hos Comenius,
Rousseau och Pestalozzi. - T). Hvad kan
folkskolan göra i syfte att iörädla och stärka
barnens fosterlandskänsla? - 8) En god
kamrat (berättelse).
Hernösands folkskollärareseminarium:
1)Nådens medel. - 2) Vikingatyperna i Frithiofs
saga. - 3) Trettioåriga krigets följder för
Sverige. - 4) Skandinaviska halföns klimat.
- 5) Insekternas betydelse för växterna. -
6) Öfversikt af den svenska
folkundervisningens historia under tiden 1809-1842. -
7) »Straff bör förbättra; så sker, om
kärleken straffar.» (Sailer.)
Församling ålagd införa
sexdagarsläsning. Skolrådet i Tofteryds
församling, Kron., insände till
domkapitlet i Växjö ett af skolrådet uppgjordt,
utaf församlingen å kyrkostämma
antaget förslag till reglemente för
skolväsendet i församlingen, i hvilket förslag en
lästid af fem dagar i veckan var
före-skrifven.
Genom beslut den :. oktober 1902
godkände domkapitlet samma förslag,
dock med tillägg om läsning sex dagar
i veckan, af "hvilka sista lördagen i
månaden finge användas för skollokalernas
fullständiga rengöring.
Församlingen klagade hos k. m:t med
yrkande, att skolrådets förslag måtte
fastställas utan det af domkapitlet gjorda
tillägg.
Efter det vederbörande
folkskoleinspektör blifvit hörd, h^r k. m:t den 4
dennes ej funnit skäl att i domkapitlets
öfverklagade beslut göra ändring.
Vid församlingens skolor är
halftidsläsning införd, i följd hvaraf k. m:t ej
velat vara med om alt ytterligare
inskränka undervisningstiden.
Fortsättningsskolsi, som pågår
en dag i veckan. Under förmälan
att Eagunda församling, med ändring af
hvad förut ägt rum, beslutit att vid
Dö-vikens folkskola onsdagen skulle blifva
fridag, mot det att undervisningen
påginge hela lördagen, sant att
undervisningen l den med nämda folkskola
förenade fortsättningsskolan skulle fortgå
hvarje onsdag till dess det lagstadgade
timantalet uppnåtts, anhöll församlingen
hos k. m:t, att den sålunda förändrade
anordningen med fortsättningsskolan
måtte förklaras ej utgöra hinder för
utbekommande af statsbidrag f or densamma.
K. m:t har bifallit ansökningen, dock
uuder villkor att folkskolan vid
Dövi-ken, så länge undervisning därstädes ej
meddelas under onsdagarna, är
anordnad enligt litt. E af gällande
normalplan för undervisningen i folkskolor och
småskolor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
