- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 22:a årg. 1903 /
274

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 16. (1,112.) 22 april 1903 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

274

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 16

berg. Öfver detta förfarande har
direktör Åkerberg nu hos domkapitlet i Lund
anfört klagomål. Dessa grunda sig dels
på, att afsättningsfrågan ej nämts i
kallelsen till stämman, samt dels på de för
afsättning anförda skälens oformlighet
och lagstridighet. Klagoskriften slutar
på följande sätt:

Då kyrkostämman fattat sitt beslut om
afsättningen enligt kyrkolagens 24 kap. 33 §,
hvilket är det enda därvid tillämpliga
lag-stadgande, borde såsom skäl för afsättningen
åberopas endast sådan orsak, som nämda
lag-bud innehåller, och icke, såsom skett,
omständighet, hämtad från annan lagstiftning,
folkskolestadgan.

Mot lag stridande är jämväl såväl
förfarandet att, såsom skett, grunda beslutet om
afsättningen på de meddelade varningarna
- hvilka ännu icke vunnit laga kraft, då jag
öfver dem anfört besvär hos Lunds
domkapitel, som ännu icke meddelat utslag
uppå besvären - som förfarandet att, innan
beslutet om afsättning1 vunnit laga kraft,
verkställa detsamma och försätta mig- ur
tjänstgöring1 samt på sätt, som skett, hindra
mig från att utan afbrott fortsätta
fullgörandet af mina tjänsteåligganden.

Med åberopande häraf och af bifogade
bilagor yrkar jag vördsamt, att domkapitlet
måtte upphäfva öfverklagade
kyrkostämmo-beslutet, hvarigenom jag- förklarats afsatt
från min befattning som klockare och
organist i Burlöf s församling1.

Skolresor till Karlskrona.
Karlskrona folkskoleförenings skolresebyrå
meddelar följande:

I likhet med förra året är
skolresebyrån i Karlskrona öppen från den 14
juni till den l juli.

Grupper af resande skolbarn - högst
20 barn i hvarje grupp - med
åtföljande lärare eller lärarinna mottagas och
inkvartering beredes dem mot en afgift
af 25 öre för barn pr natt.
Middagsspis-ning kan erhållas för ett pris af 25 öre
person. Dessutom tillhandahålles kaffe,
mjölk m. m. mot särskild mindre afgift.

Tillfälle beredes till besök å
Kungsholmens fästning, örlogsvarfvet, Blekinge
museum, Blekingstugan samt åtskilliga
fabriker, allt utan afgift, hvarjämte
utfärder kunna företagas pr ångslup till
Nättraby, Lyckeby m. fl. ställen.

Fraktnedsättning å järnvägarna till
Karlskrona är utverkad.

För uppgörande af plan för resan
m. m. torde ju förr desto hellre och
senast före maj månads utgång
tillskrifvas byråns föreståndarinna, lärarinnan
fröken Anna Svensson, adlress Karlskrona.

Om fortbildningskurser för

Ungdomen öfverlades vid
Falköpingskretsens skollärareförenijjigs möte den 14
dennes. Inledare af frågan var
folkskolläraren S. N. Fridén i S lo ta.

Tal:n framhöll den stora betydelsen af,
att ungdom mellan 15-2C år ej lämnas åt
sig själf. Det vaknade verksamhetsbegäret
och det växande kunskapsbehofvet måste
tagas i anspråk och tillfredsställas och
framför allt ledas i rätt spår för att blifva sant
fruktbärande. Därför vore önskligt, att
fortbildningskurser i form af Aftonskolor blefve
inrättade, där barn, examinerade efter § 47,
sattes i tillfälle att utvidga den i
folkskolan inhämtade kursen.

Efter en lång och liflig diskussion,
därunder samarbetet mellan hem och
skola framhölls som synnerligen viktigt
och som ett önskemål uttalades, att
prästen borde taga aktiv del i arbetet, antog
mötet det af inledaren framställda
förslaget till resolution, så lydande:

Då den fortsatta undervisningen i vårt
land ej uppfyller tidens ökade kraf på
allmänbildning1, så vore önskligt, att, för
höjandet af denna, obligatoriska af statsmedel
understödda fortbildningskurser för den
vuxna ungdomen i församlingarna anordnades.

Om vår offentliga
barnauppfostran höll folkskoleinspektören J.
Kjellin i Östersund föredrag vid ett den 14
dennes därstädes anordnadt föräldramöte.

Barnet har nu två uppfostrare, hemmet
och skolan. Den förra öfvervakas ej af
samhället eller af lagen, hvaremot skolan
härutinnan är strängt’ bunden. Då två parter
skola dela uppfostran, blir denna sämre än
om endast en finge arbeta därmed. Därför
lyckas ock uppfostran bättre i ett barnhem
än i en skola, helst barnantalet i en skola
vanligen är tör stort. Skolan är hemmets
hjälparinna och bör mötas som sådan med
samförstånd och tacksamt förtroende, med
skonsamt omdöme. Man lagstiftar mot
barnens användande i industriens tjänst; man
borde nästan hellre lagstifta mot mödrarnas
användande där, emedan därigenom
barnens uppfostran försummas. Hem och skola
borde dessutom ej nedsätta hvarandra inför
barnen, hvilkas sanna bästa båda hafva till
syftemål.

En liflig diskussion följde på
föredraget. Därunder uttalades bl. a. den
åsikten, att folkskolan, så god den vore, dock
hade för många ämnen, att skolan borde
vara en fri, af prästerskapet oberoende
institution, där alla kyrkliga samfund
vore lika representerade, samt att
undervisningen blefve bättre i skolan än i
hemmet, men uppfostran bättre i
hemmet än i skolan. Hemmet sträfvade nu
att så snart som möjligt bli barnen kvitt.
I stället borde de få stanna i hemmet
så länge som möjligt.

Kindren för folkskolans
utveckling var ett af de ämnen, som
Falköpingskretsens skollärareförening hade
på programmet vid möte den 14
dennes. Folkskolläraren C. Nyqvist i Kölaby
inledde frågan.

Han framhöll, att lärarens exempel hade
stor inverkan på de små, hvadan han borde
hafva akt på sig själf och på läran. Han
borde flitigt bygga på den grund, som lagts
vid seminariet, samt ej vara främmande för
framåtskridandet på vetandets olika
områden. Examensväsendet vore ofta en
hämsko på skolans utveckling, enär det urartat
till uppvisningar. De många paragrafer och
reglementen, med hvilka skolarbetet
omgärdas, vore ock hinderliga, hvartill komme, att
inspektionen ofta toges som en bisyssla.

Diskussionen blef mycket liflig.

Pastor /. Qvänstedt i Näs framhöll, huru
mycket prästerna gjort för skolan - den
har prästerskapet att tacka för den
utveckling, den nått. Det patriarkaliska
förhållandet mellan präst och församling hade
emellertid beklagligtvis försvunnit, och det
vore skolans fel.

Pastor M. Lfangblom påpekade prästens
plikt att ställa sig förstående mot allt framåt-

skridande. Kristendomen låge ej i katekes
och oförstådda dogmer utan vore ande och lif.

Katekesfrågan blef hufvudämnet för
diskussionen. Det påpekades ock, att
examen, så nyttig och nödvändig den än
vore, dock mera skulle hafva prägeln af
en högtidsstund.

En förnyad protest har af öfver

300 nuvarande och forna elever vid
Högre lärarinneseminariet härstädes
blifvit offentligt afgifven mot det af
riksdagsmannen S. A. Hedin i andra
kammaren nyligen gjorda angreppet mot
undervisningen vid sagda läroanstalt.

Eleverna påpeka, att
öfveransträng-ningen icke är allmän, ännu mindre
förfärande samt har högst betydligt
minskats under den nuvarande rektorns tid,
att inträdesåldern höjts,, inträdesexamen
förlagts till våren, en fjärde årskurs för
utbildande af facklärarinnor inrättats,
åtskilliga skrifningar förlagts till
lärorummet, och eftermiddagslektionerna till
största delen bortfallit. Vidare har
valfriheten betydligt ökats.

Utförligt gendrifves därpå det af hr
Hedin gjorda påståendet, att
undervisningen i pedagogik, metodik, logik och
psykologi skulle vara särskildt
ansträngande för eleverna, och det framhålles
att de källor, ur hvilka hr Hedin öst, ej
varit tillförlitliga.

Stockholms borgareskola firade
sin årshögtid i Musikaliska akademiens
sal sistlidna söndag. Af den upplästa
årsredogörelsen framgick, att 1902 års
inkomster utgjort 65,870 kr., hvaraf i
terminsafgifter 28,271 kr.; utgifterna
stego till 62,271 kr., hvaraf i aflöningar
50,241 kr. Behållningen var 88,954 kr.
Under läsåret inskrefvos 2,336 lärjungar.
77 föreläsningar höllos med ett
åhörareantal af 16,337 för höstterminen och
17,493 för vårterminen. 79 lärare och
24 lärarinnor tjänstgjorde.

Vid årshögtiden utförde skolans kör,
omkring 60 man stark, under ledning
af direktör E. Åkerberg flera nummer,
däraf bröllopsmarschen ur Södermans
» Bondbröllop », Widéns » Dalamarsch »
och O. Bulls »Sseterjentens sondag»
begärdes och togos om.

Amanuensen Agathon Hammarskjöld
talade om Kristian II som svensk konung
och teol. d:r S. A. Fries om
Eufratlän-dernas gamla kultur samt dennas
sammanhang med vår.

Tjänsters tillsättning.

FÖRSLAG. Till folkskollärare-,
klockare-och organisttjänsterna i Mariefred-Kärnbo:
1) A. Flodman i Giresta, 2) O. E. Österlund
i Östnora, 3) S. A. Carlsson i Götlunda.

VÄLDE. Till klockare, organist och
kantor i Eldslerga, Hall: O. Nilsson i N.
Rörum med 6,654 röster af .14 rostande. (R.
Creutzer- i Eskilstuna erhöll 3,018 röster af
33 röstande.)

- Till folkskollärare i Karlskrona stads- ’
församling: P. O. Svensson (enhälligt.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:46:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1903/0280.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free