Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 17. (1,113.) 29 april 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ILLUSTRERADT VECKOBLAD FÖR FOLKUNDERVISNINGEN.
N:r 17.
(1,113.)
STOCKHOLM, 29 APRIL 19O3,
22:a årg.
Prenumerationspris;
Vi år 4 kr., a/4 år 3,25 kr., Vs år 2,25 kr., */4 år 1,25 kr. (postarvodet inberäknadt).
Prenumerationen sker såväl i landsorten som i Stockholm å närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhusgatan 8, nedra botten. Kontorstid: 10-6. Allm, tel. GO 00.
Postadress:
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare :
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11, 5-6.
förläggare : Svensk Läraretidnings Förlagsaktiebolag.
Tryckt hos Idun» Kungl. Hofboktryckeri, Stoclholm.
Lösnummer
å 10 öre säljas å tidningens byrå samt å al 1m. tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid : hvarje onsdags förmiddag.
An nonspris;
10 öre för en millimeters höjd på enkel spalt. Födelse-, f örlofnings- och vigselannons 1 kr., dödsannons 2, s o kr.
Annons bör vara Inlämnad senast måndags afton för att inkomma i veckans nummer.
LÄRS FEUK f.
S
istlidna onsdag afsomnade i Malmö en åldring, hvars
långa arbetsdag förnämligast föll inom kyrkans område,
men som äfven varit verksam på folkupplysningens fält
och detta på en tid, då åtskilliga nyodlingar där; togo sin
början. Det var kyrkoherden i Gustafs församling af Malmöhus
lan Lars Feuk.
Född den 11 juni 1813 i
Kristianstad och son till dåvarande
komministern därstädes, sedermera
prosten och kyrkoherden i
Opp-manna G. Feuk samt Johanna
Karolina Callerholm, blef han student
i Lund 1831, aflade
undervisnings-prof inför direktionen för
Växel-undervisningssällskapets normalskola i Stockholm 1833, blef
lärare vid Hertig Karls barnskola i
Kristianstad 1835, klockare i
Nosa-by 1836, prästvigdes 1838,
slottspredikant i Kristianstad 1843 och
förestod regementspastorst j änsten
vid Vendes artilleriregemente 1845.
Följande år blef han den förste
kyrkoherden vid den af de
förenade Storkyrko- och Tyska
församlingarna i Karlskrona bildade
stadsförsamlingen och kallades
1857 af ägaren till Börringe att
vara kyrkoherde i Gustafs
församling, hvilken plats han tillträdde
1859. Här har han allt framgent
verkat, ehuru han de senare åren
på grund af vacklande hälsa ej
själf förestått pastoratet utan varit
bosatt i Malmö. _____
Åren 1868-77 var han
folkskoleinspektör inom åtskilliga kontrakt af Lunds stift och har
därom utgifvit åtskilliga inspektionsberättelser. Han ftog sin
uppgift som inspektör på fullt allvar och vinnlade sig
särskildt om att bortarbeta den då hos allmogen i Skåne på
åtskilliga ställen ännu allmänt rådande afvogheten mot folk-
skolan, som ju kräfde så många nya utgifter. Hans inspek
tionsberättelser hafva också mångt och mycket att förtälja
kulturhistoriskt afseende. Om hans skolhistoriska intresse
in på senare åren vittna äfven hans föredrag om svenska
folkskolans utveckling sedan 1842, hållet vid sjunde svenska
folkskolläraremötet i Lund 1871,
om Jesper Svedberg,
folkundervisningens förste målsman i Sverige,
vid Lunds stifts folkskolläraremöte
i Helsingborg 1884 och om
svenska folkskolans grundläggare vid
Lunds stifts folkskolläraremöte i
Malmö 1892. Vidare har han
tillsammans med sedermera
kyrkoherden Jonas Centerwall utgifvit
en lärobok i biblisk historia, hvars
första upplaga utkom 1843 och
sjuttonde 1862, en förklaring af
d:r Mårten Luther$ lilla katekes
1848 samt (i förening med
sedermera kontraktsprosten O. Hörman)
»Barnavännen», månadsskrift i 24
häften åren 1841-43.
Som biografisk och
kulturhistorisk skildrare fäste han genom
t; ex. sina historiska skisser och
silhuetter från Kristianstad och
Karlskrona, ett »akademiskt album»
i två delar samt sina minnen och
miniatyrbilder af bemärkta prästmän
stor uppmärksamhet vid signaturen
»Larifari» genom stor
personalkännedom, humoristisk blick på
lifvet och ledig stil. I
skånepressen strödde han med frikostig
hand en mängd skisser och
anekdoter samt knäppte gärna ibland på sin enkla, lyra.
I det personliga umgänget var han synnerligen intressant,
kvick och slagfärdig samt öste gärna ur sin aldrig sinande
källa af glada historier till åhörarnas stora, fägnad utan att
därför någonsin blifva en Pratmakare. ; ’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
