- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 22:a årg. 1903 /
306

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 18. (1,114.) 6 maj 1903 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

306

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 18

Per Erik Persson är son af en
byskol-lärare och född i Nora bergsförsamling
den 20 januari 1856. Liksom Edén har
äfven Persson redan från barndomen
ägnat sig åt lärarekallet. Med
skolrådets goda minne biträdde Han fadern på
det sätt, att han i ett litet rum
innanför skolsalen undervisade en
mindreaf-delning. Sommaren 1871, kort efter
det han konfirmerats, mottog han plats
för att på egen hand förestå en på två
stationer flyttande byskola. Denna plats
innehade P., tills han på hösten 1873
sökte och vann inträde i andra klassen
af Karlstads folkskollärareseminarium,
därifrån han utexaminerades 1875. Därpå
var E. lärare vid Bastnäs folkskola i
Nora landsförsamling 1875-79 samt i
Nora stad 1879-84. Därunder
uppehöll han . tillika organist-, klockare- och
kyrkosångarebefattningarna i Nora
stads-och landsförsamling samt innehade
domkapitlets förordnande som lärare i sång
och gymnastik vid pedagogien i Nora.
Hösten 1884 valdes E. till
folkskollärare, organist och klockare i Järnboås
af Örebro län, hvilka tjänster han
innehade till den l juli 1891, då han
tillträdde ordinarie lärarebefattning vid
Adolf Fredriks församlings folkskola i
Stockholm.

Då år 1897 Stockholms folkskolas
skolkarehem upprättades, förordnades P.
af öfverstyrelsen till dess föreståndare.
Den erfarenhet, han därunder vunnit,
bör blifva honom till gagn på hans nya
verksamhetsfält såsom öfverlärare i
Katarina församling.

"Boken om vårt land".

En verklighet i Finland - ett
önskemål hos oss.

Då i en framtid svenska
barndomsundervisningens historia kommer att
skrifvas, skall det helt visst blifva erkändt,
att man svårligen kan nog högt
uppskatta det inflytande, som Topelius
utöfvat på det pedagogiska
föreställningssättet i vårt land - icke genom sina
pedagogiska uppsatser, hvilka hos oss
äro föga bekanta, men så mycket mer
genom sitt författareskap för barn.
Topelius har vid en tidpunkt, då
barndomspoesien nästan helt och hållet
förlorat sin användning såsom
bildningsmedel, återinsatt densamma i dess
urgamla rättigheter och eröfrat den en
tryggad plats, först inom hemmen, därpå
och i en alltjämt växande grad inom
skolan. Hans- »Läsning för barn» är i
detta hänseende ett banbrytande arbete,
som för Sverige måhända haft lika stor
betydelse som för Finland.

Detta senare kan man däremot icke
säga om ett annat af Topelii hufvudverk
för barn, den för Finlands skolor skrifna
»Boken om vårt land», åt hvilken han
ägnat ett träget och kärleksfullt arbete
under två årtionden af sitt lif. Att
denna bok icke kunnat vinna
användning i Sveriges skolor säger sig själft,

eftersom den enkom behandlar Finlands
natur, folk och historia samt sysselsätter
sig med Sverige endast i den mån
Finlands historia sammanfaller med vår.

Däremot kunde man haft största
anledning att önska, att »Boken om vårt
land» blifvit tagen till mönster, då vår
svenska »Läsebok för folkskolan» kom
till stånd. Så skedde tyvärr icke.
Måhända kan detta åtminstone delvis
ursäktas. Af barnaförfattare med Guds
nåde sådana som Topelius frambringar
en nation knappast en på århundradet.
Hvar skulle man hos oss vid den
tid, då »Läsebok för folkskolan» kom
till, ha funnit en dylik?

Man gjorde väl ock knappast något
försök i den vägen. Det man ansåg
sig behöfva var nog icke ett helgjutet
verk af en skald, utan snarare en
mo-saikartad samling nyttiga och
sedolä-rande läsestycken i stil med hvad den
tiden var sed och smak i Tyskland.
Och en sådan mosaikartad samling
kunde ju plockas samman och sättas
ihop af en kommitté.

Allmänt har blifvit erkändt, att den
»Läsebok för folkskolan», som sålunda
uppstod och sedermera blifvit med
användande af samma plockmetod
upprepade gånger reviderad, är ett till sitt
innehåll utmärkt respektabelt arbete.
Men mosaik är 0ch förblir mosaik; den
enhetliga andan och stämningen, den
konstnärliga helgjutenheten och
lyftningen saknas. Intet under därför, att
man aldrig lyckats få något helt af vår
läsebok, huru omsorgsfullt man än petat
’ och plockat därmed och huru rik och
god utstyrsel man ock, särskildt under
senaste tiden, gifvit densamma.
Följderna af det grundlyte, som är boken
medfödt, nämligen att den är oorganisk,
hafva aldrig kunnat undanröjas.

Så småningom har man ock inom
svenska lärarekretsar kommit till
enighet om, att det är härutinnan, som man
har att söka själfva hufvudorsaken till
de brister hos »Läsebok för folkskolan»,
öfver hvilka man allt ifrån början
klagat och jsom man genom ingen
revidering funnit i någon väsentlig mån
af-hjälpta. De allt starkare klagomålen
öfver dessa brister hafva omsider förmått
centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärareförening att åt tre af sina
medlemmar lämna i uppdrag att söka
åstadkomma en alldeles ny läsebok.
Härvid har Topelii »Boken om vårt
land» i så måtto tagits till föredöme, att
den nya svenska läseboken skulle
komma att blifva en enhetlig,
sammanhängande skildring af vårt land och folk,
samt att dess utarbetande skulle
anförtros åt den yppersta förmåga i fråga om
folklig framställningskonst, hvaröfver vår
litteratur för närvarande förfogar,
nämligen Selma Lagerlöf.

Under sådana förhållanden gör det ett
egendomligt intryck att erfara, hurusom
det arbete, hvilket ej blott våra utan
ock andra lands folkskolor fortfarande
ha allt skäl att afundas våra finska

bröder, nu är starkt hotadt l sitt eget
land, detta dels af politiska, dels af
metodiska skäl.

Såsom genom de allmänna tidningarna
redan blifvit kändt, har »Boken om vårt
land» nyligen råkat ut för den finsk-ryska
censuren, i det »öfverstyrelsen för
pressärendena» påbjudit, att ur densamma skulle
utstrykas de fem kapitel af Finlands
nyaste historia, som handla om »Kejsar
Alexander I och Borgå landtdag», »Det
återförenade Finland», »Kejsar Nikolai
och kriget med sjömakterna», »Kejsar
Alexander II och Helsingfors landtdag
1863» samt »Om vårt lands grundlagar».
Skälen härför ligga i öppen dag: hvad
Topelius i dessa kapitel skrifvit har nog
mäktigt bidragit till stärkande af den
nationalanda, som varit ett hinder för
Finlands sammansmältande med
Ryssland.

Mera öfverraskande är onekligen den
fara, som hotar, »Boken om vårt land»
från vissa skolmannakretsar. Härmed
förhåller sig sålunda.

År 1894 tillsattes i Finland en
officiell lärobokskommitté, som i likhet med
vår svenska folkskolebokskommitté af
1884 uppställt vissa grundsatser för
undervisningsböcker i olika ämnen. Bland
annat har den uttalat, att den funnit
behofvet af en duglig läsebok för
folkskolan för närvarande mycket kännbart.
Utan att inlåta sig^på någon kritik af
Topelii bok har den genom ett tyst
kringgående af densamma sökt
undanskjuta den från dess hittillsvarande
hedersplats. Hvad som förmått
kommittén härtill synes vara dess önskan,
att en läsebok bör vara fördelad i
»tim-pensa», afpassade efter de särskilda
läroböckernas läxstycken, samt i
»växelkurser», lämpade efter de särskilda
skol-arterna och deras olika afdelningar -
alltså ett par fordringar af
tekniskt-pedagogisk art.

För att erhålla nya läseböcker i
enlighet med kommitténs plan har man till
yttermera visso föreslagit det gamla
bepröfvade universalmedlet: tillsättandet af
en kommitté, hvilken skulle ur den
tillgängliga litteraturen sammanplocka de
stycken, som för programmets fyllande
kräfdes, samt själf förfärdiga hvad härvid
bruste!

Hvilka, kraf ett lands skolmän anse sig
böra ställa på sina undervisningsböcker är
naturligtvis deras ensak. Men nog måtte
man inom Finlands folkskolevärld vara
mycket rik, då man känner sig ha råd
att af hänsyn till rent metodiska petitesser
kasta bort ett sådant
poetiskt-pedago-giskt mästerverk, som »Boken om vårt
land» i det hela är.

Fridtjuv Ser g.

Rekvirera profnummer af Svensk
Läraretidning för utdelning till
lärare, lärarinnor och skolvänner!
Fås gratis och portofritt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:46:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1903/0312.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free