- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 22:a årg. 1903 /
309

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 18. (1,114.) 6 maj 1903 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 18

SVENSK LÄRARETIDNING.

309

Kalmar folkskollärarinneseminarium: 1)
Helgelsens medel. - 2) Innehållet af Tegnérs
»Svea». - 3) Följderna för Sverige af dess
deltagande i trettioåriga kriget. - 4)
Nederländska frihetskriget. - 5) Om
häfstäng-erna och deras användning. - 6)
Folkskolestadgans didaktiska grundsatser. -

7) »Välj icke till förtrogen, hvem helst

som vill!
. Tomt hus står gärna öppet, men rikt

stängs till.»

(Tegnér: Fritjofs saga.)
Skara folkskollärarinneseminarium: 1)
Betydelsen af aposteln Johannes ord i Joh. 2: 2:
»Han är försoningen för våra synder.» -
2) Supinet i svenska språket. - 3)’Napoleons
tåg till Egypten. - 4) Den konvexa linjen.

- 5) Människans värde beror icke på
hennes vetande utan på hennes viljande. - 6)
»Då uppfostraren icke bekymrar sig om de
pedagogiska betingelserna för lärandet, skall
han alltid behöfva konstlade hjälpmedel för
att sporra uppmärksamheten och hålla
lärjungarna i tygeln» (V. Rein). - 7) Om
satsen: »Man är sig själf närmast».

Lunds folkskollärareseminarium: 1) Våra
plikter mot öfverheten. - 2) Afledda verbs
bildning och böjning. - 3) Hattpartiets
regemente. - 4) Den galvaniska strömmens
magnetiska verkningar. - 5) Hvad kunna
folkskolans lärare göra för att motarbeta
ungdomens allt mer tilltagande förvridning?

- 6) Hvarför utgör slöjd ett af folkskolans
läroämnen?

Stipendier vid seminarierna. K.

rn:t har till stipendier för elever vid
nedannämda folkskollärareseminarier för
vårterminen innevarande år anvisat
följande belopp, nämligen:

till seminariet i Stockholm 2,910 kr.,
Uppsala 3,220 kr., Linköping 3,500 kr., Skara
3,500 kr., Falun 1,750 kr., Växjö 3,290 kr.,
Lund 3,815 kr., Göteborg 3,710 kr., Kalmar
3,120 kr., Karlstad 3,015 kr., Hernösand 2,450
kr. och i Umeå 3,220 kronor.

Därjämte har k. m:t anvisat dels åt
lapskt talande elever vid seminariet i
Hernösand 450 kronor, i Umeå 1,050 och
vid småskollärare- och
lärarinneseminariet i Mattisuclden i Jockmocks
församling 4,659 kronor, dels åt finskt talande
elever vid seminariet i Hernösand 1,350
kronor, i Umeå 600 samt vid
småskollärare- och lärarinneseminariet i
Haparanda 5,610 kronor, dels åt elever vid
seminariet i Landskrona 1,695 kr. och i
Strängnäs 1,515 kr., dels ock åt elever i
den vid seminariet i Göteborg anordnade
parallellklassen 960 samt i den vid
seminariet i Kalmar anordnade
parallellklassen 1,400 kr.

Församling ålagd att inrätta
en ny skola. Nödinge församling
afslog å kyrkostämma den 19 september
1902 ett af vederbörande
folkskoleinspektör framställdt förslag om inrättande
från och med därpå följande läsårs
början af en mindre folkskola i Torpens
rote.

Flera fastighetsägare inom nämda rote
öfverklagade hos domkapitlet i Göteborg
nämda beslut under yrkande, att
församlingen måtte åläggas å den af
folkskoleinspektören föreslagna tid eller så
fort ske kunde upprätta en mindre
folkskola inom roten.

Folkskoleinspektören instämde i detta
yrkande och anförde därvid,

att Torpens rote, om än barnantalet där
för närvarande vore jämförelsevis ringa,
dock, jämlikt folkskolestadgans § 3, jämförd
med gällande normalplans allmänna
förutsättningar rörande folkskolan och mindre
folkskolan mom. 5, med hänsyn till såväl
omfattning som aflägse belägenhet vore
berättigad till och i behof af den föreslagna
skolan, samt att ekonomisk hänsyn här icke
borde förorsaka någon som helst
betänklighet, enär lokal för skolan tillsvidare kunde
förhyras och Nödinge skoldistrikt hade ett
fyrktal af omkring 35,000.

Enligt utslag den 17 december 1902
ålade domkapitlet, på grund af hvad
folkskoleinspektören anfört, Nödinge
skoldistrikt att inrätta en mindre folkskola
i Torpens rote, hvilken skola skulle träda
i verksamhet senast vid höstterminens
början år 1903.

Församlingen anförde besvä.r hos k.
m:t, som den 17 sistl. april ej funnit
skäl vara anfördt, som kan föranleda
ändring i domkapitlets utslag, dock att
tiden, då ifrågavarande mindre folkskola
senast skall träda i verksamhet,
bestämmes till början af vårterminen 1904.

Ingen höjning af
pensionsbeloppet. I egenskap af förmyndare för
förre folkskolläraren i Kjula församling
Josef Emanuel Björkström har C. J.
Flod-qvist hos k. m:t anhållit, att Björkström,
hvilken genom direktionens öfver
folkskollärarnes pensionsinrättning beslut
den 13 mars 1888 förklarats berättigad
till hel pension med 450 kr., beräknad
med hänsyn till den tjänsten åtföljande
lön,, for hvilken skoldistriktet vunnit
delaktighet i pensionsinrättningen eller
600 kr., måtte, på grund däraf att han
vid af sked stagandet åtnjutit lön till
belopp af 700 kr., tillerkännas rätt till
pension å 525 kronor. Därjämte hemställde
Flodqvist, att i händelse den begärda
pensionsförhöjningen icke medgåfves, k.
m:t ville af andra medel tilldela
BjOrk-ström fyllnad i pensionen med 75 kr.

K. m:t har emellertid den 17
sistlidna april ej funnit skäl bifalla
ansökningen.

Småskollärarinna får medräkna
extra tjänstgöring vid folkskola
för uppflyttning i högre löne

grad. Småskollärarinnan i Lokrume
församling å Gotland Agnes Karolina Bodin,
född Grönvall, har hos k. m:t anhållit,
att hon, som den 31 maj 1890
undergått godkänd afgångsexamen vid
folk-skollärarinneseminariet i Stockholm, måtte
förklaras berättigad att för erhållande
af ålderstillägg såsom småskollärarinna
räkna sig till godo dels tiden 25 aug.
1890 - 1 juli 1892, då hon tjänstgjort
såsom vikarierande folkskollärarinna inom
Tegelsmora församling, dels ock tiden
l juli 1892-1 januari 1901, då hon
innehaft anställning såsom vikarierande
folkskollärarinna inom samma
församling.

K. m:t har funnit ifrågavarande ärende,
i den ordning detsamma inkommit, icke
till annat yttrande föranleda än att, då
på föreskrifvet sätt visas, att försam-

lingen, med hänsyn till den af
sökanden åberopade tjänstgöring, tillagt henne
löneförhöjning enligt § 2 af kungörelsen
den l juni 1900 angående aflöning åt
lärare vid folkskola och småskolor,
församlingen är lagligen berättigad att för
samma löneförhöjning åtnjuta
statsbidrag ined stadgadt belopp.

Statsbidrag för oexaminerad

vikarie. Skolrådet i Taiiums
skoldistrikt anhöll hos länsstyrelsen i
Göteborgs och Bohus län om statsbidrag för
år 1902 för oexaminerade läraren Gustaf
Karlsson, som under 16 veckor såsom
vikarie uppehållit en ordinarie
folkskolläraretjänst, och oexaminerade
lärarinnan Edit Ragnhild Katarina Forsander,
hvilken under 183/2 veckor vikarierat å
samma tjänst, med tillhopa 400 kronor.

Då ifrågavarande folkskolläraretjänst
under hela läsåret uppehållits af vikarie,
som icke aflagt afgångsexamen vid
folk-skolläraresemmarium, vägrade
länsstyrelsen utanordna ifrågavarande 400 kr.

Skolrådet anförde i besvär hos k. m:t,
att det förgäfves gjort allt hvad på
detsamma ankommit för att erhålla
examinerad lärare för tjänstens
uppehållande. Enär, med afseende å hvad i
målet förekommit, den omständigheten,
att ifrågavarande tjänst under hela år
1902 uppehållits af oexaminerade
vikarier, icke skäligen må utgöra hinder för
skoldistriktet att utbekomma statsbidrag
för aflönande af samma vikarier, har
k. m:t funnit godt att, med upphäfvande
af öfverklagade beslutet, visa målet åter
till länsstyrelsen, som äger att detsamma
ånyo till behandling företaga och
därmed vidare lagligen förfara.

Statsbidrag i förhållande till
slö j dundervisningstiden. Skolrådet

i Tjurkö församling anhöll hos
länsstyrelsen i Blekinge län att för år 1902
utbekomma statsbidrag för undervisning
i slöjd för gossar vid en församlingens
skola med 50 kronor. Då
slöjdundervisningen i Tjurkö folkskola, där sådan
undervisning redan år 1901 varit
inrättad, under år 1902 emellertid
pågått allenast fem månader och den i
rekvisitionen åberopade § 5 af k.
kungörelsen den 2 maj 1900 om rätt att
utbekomma statsbidrag till
slöjdundervisning för kortare tid än sex månader
af året vore tillämplig endast i afseende
å nyinrättad slöjdundervisning, fann
länsstyrelsen det begärda statsbidraget
icke kunna beviljas.

I anförda besvär yrkade skolrådet att,
enär det icke varit möjligt att för den
ordinarie läraren vid församlingens
folkskola, som varit sjuk en del af år 1902,
anskaffa slöjdkunnig examinerad vikarie
för tiden från vårterminens början till
den l juli, k. m:t täcktes tilldela
församlingen bidrag för den tid af år 1902,
under hvilken slöjdundervisning vid
skolan varit anordnad. K. m:t har den
17 april medgifvit, att den
omständigheten, att undervisning i slöjd vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:46:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1903/0315.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free