Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 19. (1,115.) 13 maj 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 19
läsningarna blifvit på flera sätt
utvidgad, exempelvis genom en
särskild kurs för präster och en kurs i
moderna språk för personer, som
förut ägnat sig åt studier i detta ämne,
hvarförutom -en kurs i tyska anord*
nas för nybörjare.
Undervisningsfrågor och särskilda ämnens
metodik bilda en grupp, som blifvit rikt
tillgodosedd med föreläsare, sådana
som F. von Schéele, A. Noreen, J.
A. Lundell och Hj. Öhrvall. Att
äfven ur brödrarikets lärarekår
deltagare torde komma att infinna sig
vid årets sommarkurser taga vi för
gifvet, sedan grosshandlaren G. F.
Braathen i Sundsvall skänkt 1,000
kronor att i stipendier om 100
kronor af Norges Isererforening tilldelas
10 norska folkskollärare för besök
vid Uppsalakurserna.
Ofördragsamhetens följder,
Såsom vi flera gånger haft
anledning omnämna, blef lärarinnan vid
mindre folkskolan i Påbo inom
Gällstads församling för någon tid sedan
utan vidare omständigheter uppsagd
från den befattning, hon under en
lång följd af år på ett oklanderligt
sätt skött. Enligt offentliga uppgifter,
hvilkas riktighet ej blifvit förnekad,
skall egentliga orsaken härtill ha
varit den, att hon hyste »frireligiösa»
åsikter och på grund häraf ansågs
olämplig för tjänsten. Sedan denna
genom mindre folkskolans
förvandling till folkskola gjorts för henne
oåtkomlig, förklarades
lärarinnebefattningen vid den nyinrättade
folkskolan ledig. Men hvad hände? Vid
ansökningstidens utgång befanns
ingen enda hugad ha anmält sig.
Vederbörande måste låta tjänsten
fortfarande bestridas af den uppsagda
lärarinnan samt utsätta ny
ansökningstid.
En ortstidning frågar med
anledning häraf: förstår skolrådet hvad
det betyder? samt uttalar den
förhoppningen, att lärarinnekåren måtte
enhälligt afsäga sin dom i
Gällstads-målet genom att låta skolrådet
fortfarande förgäfves speja efter sökande
till en plats, där den enskildes
personliga tankefrihet är så snäft
kringskuren, som här visat sig vara fallet.
SKOLNYHETER
Folkskolestatistiken har nu hunnit
fram till år 1900. I dagarna har
nämligen från trycket utkommit »Berättelse
om folkskolorna för år 1900», utarbetad
i ecklesiastikdepartementet och daterad
den 25 februari detta år. Ej heller
denna gången har något alldeles nytt
ämne blifvit upptaget till behandling.
Småskollärarinnornas ställning.
Såväl den af centralstyrelsen för
Sveriges allmänna folkskollärareförening till
k. m:t ingifna petitionen om bättre
rättslig ställning för småskollärarekåren som
ock den af 2,600 småskollärare och
småskollärarinnor öfverlämnade skrifvelsen
om löneförhöjning hafva af k. m:t
remitterats till domkapitlen och
länsstyrelserna, hvilka skola efter hörande af
folkskoleinspektörerna afgifva utlåtande
om dessa skrifvelser.
Statsunderstöd för pedagogiska
skrifter. Med anledning af en utaf
centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärareförening gjord ansökan har
k. m:t tilldelat den af styrelsen utsedda
litteraturkommittén ett understöd af 1,000
kr. för utgifvande under år 1903 af
»Pedagogiska skrifter, utgifna af
Sveriges allmänna folkskollärareförenings
pedagogiska litteratursällskap».
Sommarferiekurser i Boden. På
anmodan af landshöfding K. J. Bergström,
folkhögskoleföreståndarne L. De Vylder
i Matarengi och Y. Melander i Boden,
folkskoleinspektören och
kontraktsprosten J. A. Nyman i Nedertorneå och
Haparanda m. fl. anordnar
föreläsnings-byrån vid Uppsala universitet i förening
med Svenska sällskapet för nykterhet
och folkuppfostran i Stockholm under
tiden från den 8 till den 15
instundande juni vid Bodens folkhögskola
sommarferiekurser, afsedda för skolans lärare
och lärarinnor, ungdomens ledare,
nykterhetsvänner och i öfrigt för
intresserade personer af allmänheten. Till
deltagande i dessa kurser inbjudas ej
allenast intresserade personer från Norrbotten
utan äfven från öfre Norrlands sydligare
län, på det dessa kurser, de första i sitt
slag inom dessa nordliga landsändar, må
vinna en kraftig anslutning till väckelse
och stärkande af andlig lifaktighet, till
inhämtande af nyttiga kunskaper, till
uppmuntran i samhälleligt, förädlande
och fostrande arbete och till stärkande
af folklig samhörighetskänsla. Under
lördags eftermiddag den 13 och
söndagen den 14 anordnas ungdomsmöte, till
hvilket anslutning väntas frän såväl
Norr- som Västerbotten, och kommer
vid detta ett ungdomsförbund att
organiseras.
Såsom föreläsare vid kurserna komma
att deltaga: professor J. A. Lundell i
Uppsala, professor Curt Wallis i
Stockholm (för nykterhetsundervisningen),
docenten F. v. Schéele i Uppsala, eventuellt
professorerna V. Rudin och A, G.
Högbom i Uppsala, vidare teol. doktor J. A.
Englund i Luleå Gammelstad och lektor
C. Svedelius i Luleå, hvarjämte flera
föreläsare från orten komma att medverka.
Utförligare program meddelas senare.
Anmälningar till deltagande i kurserna
jämte förfrågningar ställas till
Mötesbyrån för sommarkurserna, adress
Folkhögskolan, Boden.
Folkskollärareseminarierna. Vid
skrifningarna för afgångsexamen hafva
följande ämnen gifvits för uppsatsen på
modersmålet:
Linköpings folkskollärareseminarium: 1) Om
de diktarter, som kunna betraktas som
öfvergångsformer mellan epik och lyrik. - 2)
Genitivens betydelse och dess olika
användning-ar i nysvenskan. - 3) Orsakerna till
franska revolutionen. - 4) Hafvet. - 5)
Människoögat. - 6) Fantasien och dess
betydelse vid undervisningen.
En reglementsfastställelse inför
k. m:t. Skolrådet i Tegelsmora
församling öfverlämnade för stadfästelse till
domkapitlet i Uppsala förslag till
reglemente för skoldistriktet. Vederbörande
folkskoleinspektör, som hördes öfver
förslaget, anmärkte bl. a.:
dels att den i nu gällande reglemente
förekommande bestämmelse angående
morgonbönens begynnande före första
lästimmen i förslaget uteslutits i strid mot den af
k. m:t den 7 december 1900 godkända
normalplan för undervisning1 i folkskolor och
småskolor, som medgåfve folkskolearbetets
inskränkning1 till 28 timmar i veckan, under
förutsättning, bland annat, att för
morgonandakten beräknades 10 minuter före första
lärotimmen,
dels att äfven i småskolorna 4 timmar
blifvit sammanförda utan den längre
ledighet, som, jämlikt normalplanen, i småskola
med två årsklasser infölle med fyra timmars
daglig1 läsning efter två och vid fem
timmars daglig läsning1 efter 2V2 lärotimmar,
dels ock att förslagets bestämmelse i §
76, att vid Esarby skola skulle bibehållas
tre tvååriga klasser och för sakens
genomförande nybörjare intagas endast hvartannat
år, enligt folkskoleinspektörens förmenande
stode i strid mot gällande folkskolestadga
och desto mindre kunde försvaras, som
barnantalet vid nämda skola befunne sig i
stadig tillväxt, i det att detsamma på fem år
ökats från 31 till 48, samt att, intill dess
särskild småskola vid Esarby inrättats,
af-delningsläsning’ i stället borde under en till
nio månader utsträckt lärotid införas.
Uti afgifven förklaring, hvari
församlingen å kyrkostämma den 31 oktober
1902 instämt, androg skolrådet,
att det syntes skolrådet lämpligare, att
morgonbönen förlades till första lärotimmens
början än, såsom folkskoleinspektören
hemställt, till 10 minuter före första lästimmen,
enär denna timme i senare fallet blefve
onaturligt lång och tröttande, att, emedan
det vore för undervisningen störande att
folkskola och småskola, som har gemensamt
skolhus och afklädningsrum, hade skilda
middagstimmar, församlingen å kyrkostämma
beslutit begagna sig1 af den församlingen
enligt folkskolestadgan § 15 medgifna rätt
att så ordna undervisningen, att efter tredje
timmen en timme användes till
undervisning i öfningsämne före den längre
ledigheten, att i afseende å Esarby skola
barnantalet vore alldeles för ringa för att bygg-a
särskild småskola, att 8 månaders läsning
därstädes, såsom förslaget innebure, skulle
medföra bättre resultat än den af
folkskoleinspektören ifrågasatta afdelningsläsnmgen
under 9 månader, hvilket motsvarade endast
41/2 månaders läsning, samt att skolformen
vid berörda skola mötts med allmän
tillfredsställelse inom skolområdet och icke
vore i lag förbjuden.
Enligt beslut den 18 december 1902
fastställde .domkapitlet till efterrättelse
ifrågavarande förslag till reglemente för
Tegelsmora skoldistrikt med de af
folkskoleinspektören påyrkade ändringar och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
