Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 19. (1,115.) 13 maj 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 19
SVENSK LÄRARETIDNING.
337
Vid grafven sjöng en kor under
ledning af kantor Cedervall, och förste
läraren H. Ingvarsson i Berga,
Helsingborgs landsförsamling, höll ett anslående
tal till minnet af den aflidne. Närmast
sörjes denne af åldrig moder och sju
syskon.
Hvile han i frid! M. D.
Hj. Michaelsson f. Den 3 i denna
månad afled läraren vid Tullgarns folk-
r skola Gustaf Hjalmar Samuel Michaelsson.
Han var född 1852 och ämnade efter
aflagd studentexamen ägna sig åt den
teologiska banan men afbröt de
prästerliga studierna samt tog
folkskollärareexamen 1877. Några år tjänstgjorde
han vid Stockholms folkskolor (Adolf
Fredrik och Nikolai) samt fick sedan
anställning vid Tullgarns folkskola i
Hölö församling, Södrn., där han 1893
blef ordinarie.
Han var varmt intresserad för
nykterhetsverksamheten och har i flera år
varit sekreterare i länets
blåbandsför-bund, där han efterlämnar en plats, som
ej torde bli så lätt att fylla. Inom
Trosatrakténs lärareförening var han
mångårig sekreterare.
Under sin verksamhet vid Tullgarns
skola tjänstgjorde han emellanåt som
prästerligt biträde i Mörkö och Hölö
församlingar.
Vid hans bår står nu en vidsträckt
krets af sörjande, främst maka och flera
barn.
K. F. Landström f Den 3
dennes afled i Virserum, Kalm.,
folkskolläraren Karl Fredrik Landström.
Född 1856 i Nottebäck tog han
folkskollärareexamen i Växjö 1882 och blef
året därefter ordinarie folkskollärare i
Virserum, där han allt sedan verkat.
Närmast sörja honom änka och fyra
barn.
H. Medock f. I Malmö afled den
7 dennes en af lärarekårens veteraner
f. d. folkskolläraren i Eskilstorp Hans
Medock.
Han var född i Hököpinge 1817, tog
1842 i Lund folkskollärareexamen och
blef samma år lärare vid folkskolan i
Eskilstorp ej långt från sin
födelseförsamling. I 46 år verkade han på denna
plats, till dess han 1888 erhöll afsked
med pension.
En stor seger för den italienska
folkskollärareföreningen.
Den förut nämda lagen (lex Nasi)
antogs af deputeradekammaren med stor
majoritet. Inom senaten däremot
gjordes stora ansträngningar för att behålla
folkskolans lärare under de kommunala
myndigheternas godtycke, så att åtmins-
tone de mera själfständiga lärarne skulle
kunna lättvindigt bortjagas. Likaså voro
de nya bestämmelserna om tillsättning
af direktorer för folkskolan en nagel i
ögat på många inom senaten.
Dessa direktorer meddela icke
undervisning. De äro däremot skolans
föreståndare, som utöfva ledningen och
inspektionen. Direktorsbefattningarna
hafva förut innehafts af andra personer än
folkskollärare. Mycket ofta har
direktorsbefattningen till både lärarnes och
skolans nackdel såsom en bisyssla
innehafts af sekreteraren eller någon annan
medlem af den kommunala myndigheten,
hvilken varit utan all pedagogisk
utbildning. Ministern har emellertid ansett,
att denna befattning kräfver sin egen
man, och att denne bör vara en person
med pedagogisk insikt. Likaså har han
funnit det rättvist, att tillfälle till
befordran för framåtsträfvande
folkskollärare förefinnes. Därför uppställer den
nya lagen som kompetensvillkor för
direktorerna, att de skola hafva aflagt
folkskollärareexamen samt tjänstgjort minst
8 år i folkskola. Från åtskilliga håll,
särskildt från senatorer, som ville
förbehålla direktorsbefattningarna åt endast
akademiskt bildade personer, rönte detta
förslag starkt motstånd. Ministern
försvarade dock sitt förslag med sådan
skicklighet och energi, att det slutligen
med 52 mot 31 röster antogs äfven af
senaten.
Denna lag betecknar den italienska
folkskollärarekårens frigörelse från
andlig träldom. Den utgör statens
myndighetsförklaring för den italienske
folkskolläraren. Och härmed har den
allmänna folkskollärareföreningen vunnit
en fast operationsbasis, från hvilken den
kan i trygghet arbeta vidare framåt.
Den kommer ock att så göra.
Mången, som känner den italienska
folkskollärarens materiella nöd, skulle
nog vänta, att föreningen nu skulle sätta
lönefrågan främst på sitt program. Detta
gör den dock icke. Med en
själfförsa-kelse, som är beundransvärd, har den
skjutit denna fråga åsido. Dess
närmaste mål är pedagogiska reformer,
speciellt nya lagar rörande obligatorisk
skol-gång, läroplaner och skolans yttre
anordning. Till iakttagande af dylika reformer
har Italien ock fått en kraftig maning
därigenom, att italienska analfabeter
numera nekas att invandra i Förenta
staterna. Denna hämmade utvandring till
Amerika anses af Italienarna som en
nationell olycka. Då de nu tvingas att
för sina utvandrare höja folkbildningen,
skola de antagligen också finna det med
sitt nationella väl öfverensstämmande
att äfven för dem, som icke utvandra,
göra detsamma. Att detta stöter på
motstånd, särskildt hos det katolska
prästerskapet, är själffallet, men
härigenom torde dock icke hindras, att
folkbildningsfrågan under den närmaste tiden
kommer att blifva en lifsfråga för Italien.
Fr.
Feriekurser komma att vid universitetet
i Zyrich den 3-15 nästa augusti på
föranstaltande af schweiziska lärareföreningen
och pedagogiska sällskapet anordnas för
lärare vid folk- och mellanskolor med
föreläsningar i botanik, zoologi, fysik, kemi,
språkvetenskap, litteratur,
experimentalpsy-kologi och dess användning för ett nytt
pedagogiskt system o. s. v. Anmälan sändes
fore den 15 juni till undervisningsväsendets
kansli, Zyrich, och afgifterna äro för
specialkurser efter fritt val 20 francs, för allmän
kurs eller en enda specialkurs 10 francs,
hvartill kommer inskrifningsafgift 5 francs.
Närmare meddelar sekreteraren i
undervisningsrådet Zollinger, Zyrich.
Tre resor till Österlandet och dess genom
bibeln bekantaste nejder komma att i
sommar anordnas för tyska lärare af läraren
Jul. Bolthausen i Solingen. Bortåt 350
deltagare hafva anmält sig, och skulle någon
af våra läsare reflektera på att följa med,
nämna vi i största korthet, att afresan sker
från Wien den 11 juli, 8 augusti och 5
september och återresan från Alexandria den
8 augusti, 5 september och 3 oktober, hvadan
färdemännen nå Triest den 12 augusti, 9
september och 7 oktober. Här skingras de.
Hela resan betingar en kostnad af 750 mark,
utom afgifterna från resandes hemort till
Wien och till densamma från Triest.
Sommarkurserna i Uppsala
1903.
. Instundande sommar anordnas i
Uppsala sjette gången för en större
allmänhet afsedda vetenskapliga föreläsningar
i olika ämnen, med experiment,
förevisningar, exkursioner och diskussioner.
Till deltagande i 1903 års
sommarkurser i Uppsala inbjuda vi härmed
vänligen lärare och lärarinnor vid
allmänna läroverk, samskolor och
flickskolor, folkhögskolor och folkskolor,
medlemmar af svenska prästerskapet,
studerande och för öfrigt en hvar, som vill
och tror sig kunna af vår undervisning
draga fördel.
Kurserna hållas i universitetets
lärosalar och institutioner.
De taga sin början lördagen den 15
augusti kl. l e. m. Afslutningen äger
rum lördagen den 29 augusti kl. 12
rnidd.
Undervisningen omfattar dels
fristående kurser, dels grupper af
sinsemellan sammanhängande kurser, dels
praktiska öfningar.
A. Fristående kurser.
Professor K. E. Geijer: Om samvetet.
Laborator G. Granqvist: Något parti af
elektricitetsl-äran.
Amanuensen G. Hellsing: Inledning till
kemien.
Riksantikvarien H. Hildebrand: Den
kyrkliga konsten.
Professor A. G. Högbom: De äldsta spåren
af människornas uppträdande.
Professor K. F. Johansson: Jordens
viktigare språkgrupper.
Docenten L. Jägerskiöld: Samhällen och
bolag hos djuren.
Professor A. Noreen: Satsen och dess
hufvudarter.
Professor U. Quensel: Bakterierna som
sjukdomsorsaker (med demonstrationer).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
