Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 20. (1,116.) 20 maj 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 20
SVENSK LÄRARETIDNING.
353
fatta annan kristen lärouppfattning»
och ovissheten om af sikten är att
barnen må befrias från all undervisning i
katekes, således såväl Luthers lilla
katekes som ock den använda
katekesutvecklingen, vill utskottet framhålla, att olika
grunder kunna finnas för önskningar om
sådan befrielse från föräldrarnes sida
och att således dessa önskningar, som
dock utmynna i samma resultat, äro att
hänföra till olika grupper; den största
faran för att tillmötesgå dessa
önskningar ligger däri, att till de samvetsömma
föräldrarna komma att sluta sig en grupp
af indifferenta och en annan grupp af
kristendomsfientliga. Tillfälle till
medgifvande för ett fåtal torde därför
antagligen snart utveckla sig till
pretentioner från ett flertal, som komme att
anse skolrådets rättighet för en dess
skyldighet att medgifva sökt befrielse; och
däraf skulle följden kunna blifva, att de
förväntade undantagen blifva regel.
Därmed vore vägen öppen för att först
katekesundervisningen och därefter all
kristendomsundervisning skulle aflägsnas
från våra folkskolor, och härtill vill
utskottet icke medverka.
De, som utträdt ur Statskyrkan, hafva
redan, på grund af k. förordningen af
den 31 oktober 1873 angående
främmande trosbekännares religionsöfning,
rättighet att själfva ombesörja sina barns
undervisning i kristendom, och det
finnes således en utväg för dem, som på
grund af djup religiös öfvertygelse
omfatta annan kristen trosuppfattning, att
åt sina barn bereda den
religionsundervisning, som de önska.
Möjligen skulle en del af det påstådda
missnöjet kunna aflägsnas, om den
nuvarande katekesutvecklingen icke vidare
behöfde användas såsom lärobok i
folkskolan samt om för dess behof bestämdes,
att religionsundervisningen åtminstone i
dess lägre klasser skulle begränsas till
bibelläsning, psalmläsning samt
undervisning i Luthers lilla katekes och
biblisk historia. Läroverkskommittén synes
också icke hafva någon anmärkning att
framställa mot en nedsättning i
kunskapsfordringarna i katekes för inträde i
realskolans lägsta klass, därest ej läroplanen
för folkskolans kristendomsundervisning
lade hinder i vägen därför. Utskottet
tilltror sig dock icke att i frågans out
redda skick framställa förslag om hela
katekesutvecklingens borttagande från
folkskolan.
Om det ock måste erkännas, hvilket
ofta blifvit framhållet, att förklaringen
till Luthers lilla katekes med sina många
definitioner icke är den mest lämpliga
lärobok för barn och att det därför vore
önskvärdt att få en annan bättre,
kortare och mera lättfattlig^ så måste å
andra sidan framhållas, att det myckna
arbete, som blifvit nedlagdt, och de
inånga försök, som gjorts för att
åstadkomma en förbättrad lärobok, ådagalägga
hur svårt det är att författa en sådan,
och hittills har intet förslag kunnat
tillvinna sig godkännande. Den nu använ-
da metoden att efter ett visst schema
framställa frågor och lämna förklaringar
angående tros- och sedeläran synes ej
böra öfvergifvas, ty dessa uppgifter skulle
då öfverlämnas till fri behandling åt de
många lärarne, hvilkas skiftande
individuella uppfattning skulle komma att
trycka sin prägel på handledningen i
detta för de unga så viktiga ämne,
hvaraf förvirring i stället för reda kunde
uppkomma.
Den i senare punkten af andra
kammarens ofvan omförmälda beslut
förekommande fordran, att den begärda nya
läroboken skulle vara afpassad efter
barnaålderns mottaglighet och behof, kan
utskottet gilla, därest med uttrycket
barnaålderns behof förstås fordran på en
hufvudsakligen konkret framställning och
ej ett religiöst behof, om hvars
tillgodoseende liar icke kan vara fråga.
Utskottet, som sålunda afstyrker den
förra delen af andra kammarens beslut
men biträder den senare delen däraf,
hemställer,
att första kammaren behagade för
sin del besluta, att riksdagen i
underdånig skrifvelse anhåller, att k. m:t
täcktes vidtaga åtgärder för den nu
använda katekesutvecklingens
ersättande såsom lärobok med en ny, efter
barnaålderns mottaglighet och behof
afpassad handledning i den kristna
tros- och sedeläran.
Då detta ärende sistlidna lördag
föredrogs i första kammaren, uppstod en
kort diskussion.
Lektor J. Fr. Nyström yrkade afslag-, enär
utredning* saknades och kammaren vore
inkompetent att bedöma frågan.
Utskottets ordförande, friherre Gust. Tamm,
erkände villigt, att utskottet icke besutte
den nödiga faclunsikten i denna fråga, men
utskottet hade litat på kompetentare
auktoriteter och med stöd af deras åsikter gjort
sin hemställan, till hvilken talaren yrkade
bifall. Med hänsyn till det förestående
kyrkomötet vore tiden nu särdeles lämplig för
ett dylikt uttalande.
Godsägaren A. von Möller väntade ej
mycket af kyrkomötet, ty den Lindblomska
katekesen var bortåt 100 år, innan den
afskaffades, och den nuvarande är blott 20 år. Tal:n
skulle till sitt sista andetag protestera mot
att kyrkomötet ensamt skulle befatta sig
med sådana frågor med undanskjutande af
riksdagen. Efter att hafva opponerat sig
mot ett och annat i utskottets motivering
riktade tal:n. en vädjan till kammarens
barmhärtighet och medkänsla för de stackars
katekespinade barnen och yrkade bifall till
utskottets hemställan.
Härpå bifölls utskottets hemställan
med 58 röster mot 30.
Då beslutet blott utgör en del af hvad
andra kammaren förut uttalat sig för i
detta ämne, har frågan gått tillbaka till
sistnämda kammare, som i går afton
förenade sig i första kammarens beslut,
dock med delvis annan motivering, på
sätt närmare framgår af artikeln under
»För dagen».
Statsanslag till nya samskolor
har ifrågasatts af k. m:t, under det
hrr Fr. Berg och E. Hammarlund
yrkat afslag härå, på sätt framgår af
en motion, som återgifves i denna
tidning n:r 4. Statsutskottet afgaf i
anledning häraf följande utlåtande,
enligt hvilket motionärerna i princip
fått rätt, ehuru en jämkning gjorts
till några skolors förmån:
Den af 1902 års riksdag meddelade
bestämmelse, att understöd från anslaget
till högre skolor för kvinnlig ungdom
finge utgå till samskola endast i
händelse densamma vid de af nämda
riksdag beslutade grundernas trädande i
tillämpning redan vore i åtnjutande af
statsbidrag från samma anslag, har,
enligt hvad af utredningen i ärendet
framgår, haft till följd, att vissa samskolor,
som före utgången 1902 haft sådan
omfattning och organisation, att de då
varit behöriga att erhålla understöd från
ifrågavarande anslag, detta oaktadt
blifvit från och med ingången af år 1903
från rättighet till sådant understöd
uteslutna af den anledningen, att
understöd icke redan förut till dem utgått.
Då de ifrågavarande skolorna icke
billigtvis bort, på sätt sålunda skett,
be-röfvas den rättighet till statsunderstöd,
som af dem redan förvärfvats och som
de haft grundad anledning att äfven för
framtiden påräkna, finner utskottet en
jämkning i berörda, af 1902 års riksdag
meddelade bestämmelse vara af
ofvan-berörda omständigheter påkallad.
K. m:ts förslag innebär emellertid,
att äfven nyare samskolor skulle, utan
afseende å den tid, då de blifvit
inrättade eller ernått föreskrifven utveckling,
blifva berättigade till understöd från
ifrågavarande anslag.
Utan att ingå på frågan, huru de af
läroverkskommittén i förevarande ämne
gjorda uttalandena rätteligen böra
uppfattas, anser emellertid utskottet, att
riksdagen för närvarande och intill dess
dön nya läroverksorganisation, som kan
blifva en följd af kommitténs förslag,
blifvit fastställd, icke bör frångå sitt år
1902 fattade beslut angående
samskolors rätt till statsunderstöd i vidare mån,
än som kan föranledas af hänsynen till
de samskolor, hvilka, på sätt ofvan
anförts, genom samma beslut utestängts
från af dem redan förvärfvad rättighet
till understöd; och bör sålunda enligt
utskottets mening rättigheten till
statsunderstöd i anledning af k. m:ts
förevarande förslag utsträckas endast till de
samskolor, som före utgången af år 1902
uppfyllt då gällande villkor för
understöds erhållande, men detta oaktadt till
följd af bristande tillgång å anslaget
eller af annan anledning icke inom
nämda tid kommit i åtnjutande af
understöd.
På grund af hvad sålunda blifvit
anfördt, hemställer utskottet:
l:o) att riksdagen må, i anledning
af k. m:ts förevarande framställning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
