Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 21. (1,117.) 27 maj 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 21
SVENSK LÄRARETIDNING.
369
icke, förebärande såsom orsak, att den
frågan, såsom berörande makarnas inbördes
förhållande vore af så ömtålig" natur, att ett
svar därå skulle kunna hafva ödesdigra
följder för friden och samförståndet makarna
emellan, och då hon slutligen inför skolrådet
erkänt sig hafva skilt sig från kyrkans
nattvardsgemenskap och slutit sig till en
nattvardsförening, som med afseende på
sakramentets förvaltning hade en mot kyrkans
ordning och lära stridande uppfattning, så
beslöt skolrådet, jämlikt folkskolestadgan §
32, att meddela henne, som genom nämda
förfarande ådagalagt sådant uppförande,
som icke kan stå tillsammans med hennes
fortsatta innehafvande af lärarinnetjänst vid
folkskola, varning, som skulle henne
meddelas.
Vid samma tillfälle beslöts utfärda
tjänstgöringsbetyg för lärarinnan fru Ida
Gabrielsson.
Denna har nu hos domkapitlet i
Uppsala öfverklagat såväl varningen som
betyget. Hon bestrider, att vare sig
skol-stadgan eller annat stadgande kan
åberopas till stöd för att hon göres
ansvarig för hvad hennes man beslutar om
deras barns dop samt yrkar, att
varningen upphäfdes och
tjänstgöringsbetyget, såsom icke i laga ordning
tillkommet, förklaras ogiltigt.
Fråga om sjukbidrag under
öfverläsningstiden. Såsom vi i n:r 9
omnämde, yrkade folkskolläraren B. J.
Landegren, hvilken för sjukdom åtnjutit
tjänstledighet under hela det af 9
månader bestående läsåret, uti en till
länsstyrelsen i Södermanlands län ingifven
skrift, att skolrådet i Eskilstuna måtte
, förständigas att utbetala till honom det
å hans lön innehållna arvodet till
vikarien för åen nionde läsmånaden 133
kronor 33 öre eller viss del däraf.
Länsstyrelsen ansåg det emellertid icke
tillkomma densamma att till pröfning
upptaga detta yrkande, men k. m:t fann
länsstyrelsen hafva saknat laga skäl att
undandraga sig pröfning af den väckta
talan och visade målet åter till
länsstyrelsen för laga behandling.
Nu har länsstyrelsen förpliktat
Eskilstuna stad att till Landegren utbetala
det af skolrådet honom vägrade
aflönings-belopp 114 kronor 58 öre.
Frireligiös ledamot af
kyrko-OCh skolrådet. Svärdsjö församling
utsåg å kyrkostämma till kyrko- och
skolrådsledamot snickaren A. J.
Almqvist, men detta val öfverklagades af
ett par personer på grund däraf, att den
valde vore baptist. Domkapitlet i
Västerås har emellertid förklarat, att det
visserligen anser en viss betänklighet
förefinnas mot behörigheten af Almqvists
val till kyrko- och skolrådsledamot, då
visadt vore, att han som medlem
tillhörde en förening, hvilken firade
nattvarden på mot kyrkans ordning
stridande sätt, men då af den förklaring
och de upplysningar, som i målet
afgifvits, framgingo, att Almqvist icke kunde
anses i någon nämnvärd mån hafva
deltagit i omförmälda förenings mot kyrklig
ordning stridande handlingar, samt ej
visadt vore att sådant deltagande skett
under senare år, har domkapitlet
lämnat besvären utan afseende.
Norsk litteratur till svenska
skolbibliotek. I Norge har sedan en
längre tid Centralstyrelsen för barn- och
ungdomsbiblioteken kunnat bereda sina
medlemmar betydlig rabatt vid bokinköp.
Helt nyligen har efter därom förd
underhandling enahanda förmån beviljats de
svenska skolbiblioteken. Vid inköp af
norsk litteratur hafva skolbiblioteken
blott att vända sig till Föreningen för
folkbibliotek och läsestugor i Stockholm,
som rekvirerar den önskade litteraturen
efter centralstyrelsens katalog, som
innehåller ej mindre än 597 nummer.
Som synes är detta ett första uppslag
till samarbete på biblioteksområdet
mellan de båda unionsfolken - ett uppslag,
som borde efterföljas af många andra
och på skilda områden.
Katalog öfver
undervisnings-materiell från centralbyrån för
nykterhetsundervisning, Stockholm, är titeln
på ett litet häfte utgörande n:r 3 af
skriftserien Nykterhetsundervisningen
1903.
Det upptager förteckning öfver en af d:r
Matti Helenius och magister Järvinen i
Helsingfors sammanställd
undervisningsmate-riell: två kollektioner, afsedda för enkla
kemiska experiment samt att åskådliggöra de
olika beståndsdelarna i bröd, mjölk, öl och
brännvin; sju färglagda åskådningstaflor af
professorerna Curt Wallis och R. Tigerstedt,
däraf fyra anatomiska, utvisande de
sjukliga förändringar, som alkoholmissbruk
framkallar i människokroppen, och tre grafiska,
utvisande spritdryckernas inverkan på
dödligheten, försörjningsförmågan och
brottsligheten; tolf åskådningstaflor; fyra färglagda
planscher af Jenny Nyström; plansch,
visande alkoholens inverkan på människans
inälfvor; sju preparat för
m^kterhetsunder-visningen af Curt Wallis. Därtill kommer
en stor samling nykterhetslitteratur af kända
namn, sådana som t. ex. Curt Wallis,
Henrik Berg, Sigfrid Wieselgren, Joh. Bergman,
Matti Helenius, Elof Ljunggren, Alli
Trygg-Helenius, E. V. Vretlind, O. E. Lindberg,
Ernst Almquist, G, Sundbärg, R. Tigerstedt,
And. Lindskoug - folkskollärarne A. J.
Hydén, P. Persson och C. J. Lahger icke
att förglömma - samt 64 skioptikonbilder.
Denna undervisningsmateriel! kan
rekvireras hos Centralbyrån för
nykter-hetsundervisning, Stockholm, till priser,
som finnas angifna i katalogen.
Bör kristendomskunskapen i
våra folkskolor blifva ett valfritt
ämne? Denna fråga diskuterades å
Sköfdekretsens möte i Sköfde förliden
lördag och tilldrog sig särdeles liflig
uppmärksamhet. Öfverläggningen
inleddes af förste läraren A. T. Vahlström i
Sköfde.
Efter att hafva omnämt den s. k.
Flädieaffären och de många uttalanden i pressen
och å möten, som i anledning af denna
blifvit gjorda, framhöll tal:n hvilka svåra
olägenheter i rent pedagogiskt hänseende
skulle följa däraf, att kanske ett stort
antal af en skolas lärjungar vore befriade från
deltagande i kristendomsundervisningen.
Tal:n anslöt sig i stället till dem, som anse,
att hvarje barn bör under sin skoltid genom
den lagstadgade undervisningen bibringas
en så grundlig och fullständig
religionskunskap, att det vid en mognare ålder kan på
egen hand bestämma sin ståndpunkt i
dithörande ting.
Härjämte berördes katekesfrågans
behandling vid årets riksdag, hvarvid särskildt
uttalades glädje»öfver, att hr Fridtjuv Bergs
motion om en lämpligare lärobok i
kristendomskunskap vunnit båda kamrarnas bifall.
I den därpå följande lifliga
diskussionen deltogo flera både folkskollärare och
präster, samtliga i hufvudsak
instämmande med inledaren. Särskildt
framhöll kontraktsprosten J. Hemberg i Sköfde,
att han efter en flerårig vistelse i
Frankrike kunde påstå, att
kristendomskunskapens borttagande helt eller delvis ur
våra skolor skulle lända desamma till
obotlig skada. Enhälligt antogs
följande af inledaren framlagda resolution:
Mötet anser, att valfrihet beträffande
folkskolans kristendomsundervisning, eller rätt
till befrielse från deltagande i denna i
vidsträcktare mån än gällande författningar
hittills medgifva, icke är af behofvet
påkallad, samt uttalar sin lifliga förhoppning, att
innevarande års riksdags beslut om
utarbetande af en ny, »efter barnaålderns
mottaglighet och behof afpassad lärobok i vår
kristna tros- och sedelära» snarast möjligt
måtte bringas till verkställighet.
Upprörande kan man med skäl
kalla ett nyligen uti Mjällby, Blek.,
hållet folkskollärare val. Platsen bortgafs
åt en 65-årig gubbe, som är lomhörd,
om ock läkarebetyg förklarar honom i
det närmaste hafva normal hörsel.
Under de senare 20 åren har han ej
tjänstgjort som lärare och detta af goda skäl.
Han begärde nämligen och erhöll afsked
för två årtionden sedan på grund däraf
att han begått sedlighetsbrott mot
minderåriga skolflickor. Kort efter
afskeds-tagandet blef han för sagda brott dömd
till 4 års straffarbete, som han också
af t j anade.
Huru har han nu åter kunnat bli väld
och till på köpet vid samma skola? Ja,
enligt Kristianstadsbladet framlades
skälet helt öppet vid stämman af en
storbonde: man kunde lika gärna taga den
gamle till lärare som’ att ha honom på
fattighuset!
Kyrkoherden i församlingen ville ej
vara med om eländet utan nedlade sina
röster.
Då, enligt hvad vi erfarit, platsen icke
varit i laga ordning kungjord i
Post-och Inrikes tidningar, torde valet redan af
detta skäl kunna med utsikt till
framgång öfverklagas.
Om Malmö stads
folkskoleväsen under 1902 har berättelse från
trycket utgifvits af stadens
folkskoleinspektör.
I stadens småskolor undervisades
höstterminen sagda år 2,216, i folkskolan
4,765 och i fortsättningsskolan 198 eller
inalles 7,179 mot 7,021 året förut.
Småskoleklasserna voro 82, folkskoleklasserna
130 och fortsättningsskolorna 7.
Medeltalet lärjungar var i småskolorna 27, i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
