Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 23. (1,119.) 10 juni 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 23
SVENSK LÄRARETIDNING.
405
samlingen att bland de å förslaget
uppförde företaga val af öfverlärare.
Församlingen företog å kyrkostämma
den 14 maj 1902 valet, hvarvid de flesta
rösterna tillföllo å tredje förslagsrummet
uppförde pastorsadjunkten Johannes
Sanneman, som alltså förklarades vald.
Extra ordinarie hofrättsnotarien Albert
Bexell anförde öfver valet besvär hos
domkapitlet i Hernösand under yrkande,
att enär i enlighet med den för
Öfverläraren fastställda instruktionen men i strid
mot församlingens uttalade önskan
öfyer-lärarebefattningen kungjorts ledig med
företräde till densamma för prästman, men
skolrådet icke haft behörighet att i
instruktionen, som endast borde innefatta
bestämmelser om öfverlärarens befogenhet och
tjänstgöring, gifva föreskrift om vissa
kompetensvillkor för sökande af befattningen,
därom folkskolestadgan icke innehölle några
bestämmelser, öfverklagade valet såsom icke
lagligt måtte undanröjas.
Genom utslag af den 19 sistlidna
november förklarade domkapitlet,
att enär klaganden i sina besvär
egentligen vändt sig mot den i instruktionen för
Öfverläraren i Luleå stads skoldistrikt
förekommande bestämmelsen, att han tillika
borde vara präst, men domkapitlet ansåge,
dels att skolrådet haft befogenhet att i
instruktionen inrycka sagda bestämmelse -
en åsikt, åt hvilken jämväl k. m:ts på
ansökan af skolrådet meddelade resolution den
21 mars 1902 angående rätt till prästerlig
tjänsteårsberäkning för Öfverläraren, för
såvidt han tillika vore präst, syntes gifva stöd
- dels ock att missnöje i angifna
hänseende borde hafva framkommit i form af
besvär öfver skolrådets beslut rörande
instruktionen eller domkapitlets därå meddelade
stadfästelse;
enär vidare kungörelsen, om den lediga
öfverläraretjänsten måste i
öfverensstämmelse med hvad ofvan af domkapitlet sagts
rörande själfva instruktionen anses laglig;
och
enär slutligen klaganden ej ens påstått,
att vid det öfverklagade valet på något sätt
olagligen tillgått,
profvade domkapitlet skäligt att med
ogillande af de anförda besvären fastställa
ifrågavarande val.
Klaganden fullföljde sin talan hos k.
m:t, som den 22 sistlidna maj afkunnat
följande utslag:
»Enär, därest öfverklagade
valförrättningen afsett tillsättande af sådan
öfver-lärarebefattning, hvarom i § 8 mom. 4
folkskolestadgan förmäles, befattningen
skolat tillsättas icke efter skolrådets
förslag genom val å kyrkostämma i
likhet med ordinarie lärarebefattning utan
af skolrådet för viss tid,
och i allt fall föreskrift, att läraren
tillika borde vara präst, skall i annan
ordning än genom bestämmelse i den
lärarens skyldigheter afseende
instruktionen meddelas, samt därtill kommer,
att införandet af berörda bestämmelse i
kungörelsen rörande ifrågavarande val
kunnat öfva inflytande på valets utgång,
alltså har k. m:t pröfvat lagligt att
öfverklagade valförrättningen till all kraft
och verkan undanröja.»
Härigenom har sålunda prejudikat
vunnits därå, att öfverlärare
hädanefter icke får - såsom fallet var
före utfärdandet af senaste
folkskolestadgan - tillsättas af församlingen
utan af skolrådet för viss tid, hvadan
ingen kan väljas till öfverlärare för
hela sin tjänstgöringstid. Därjämte
har förklarats, att skolrådet icke äger,
äfven om domkapitlet härtill lämnar
sitt medgifvande, i instruktionen för
öfverlärare inrycka, att denne skall
vara präst. Genom en sådan
bestämmelse skulle nämligen hinder
kunna möta för skolrådet att, då tiden
för öfverlärarens förordnande är
utgången, utse den för uppdraget mest
lämplige.
Synnerligen främjande för barnens
skolgång
skulle det naturligtvis vara, om den
regeln af prästerskapet strängt
följ-deä, att barn icke mottoges till
nattvardsundervisning, förrän de kunde
förete afgångsbetyg från folkskolan.
En motion, att det stundande
prästmötet i Göteborgs stift måtte uttala
sig i den riktningen, hade ock blifvit
af kyrkoherden Fr. Lagerman i
Gäl-lared ingifven. Men det
beaktans-värda och om motionärens nit för
skolan fördelaktigt vittnande förslaget
har af prästmötesberedningen blifvit
afstyrkt. Och skälet till denna
af-styrkan är - att det måste vara
pastors rätt att pröfva och afgöra
hvilka barn, som böra till berörda
undervisning mottagas.
Olämpligt
måste det väl anses vara, att en
person åtager sig ombudskap icke
allenast vid Sveriges allmänna
folkskollärareförenings ombudsmöte utan ock
vid det efteråt till alldeles samma
tid utlysta ombudsmötet för
»Folkskolans vänner». Vi hafva erfarit,
att personer låtit välja sig till
ombud vid båda mötena, trots att de till
tiden väsentligen sammanfalla, men
då ingen kan vara på två ställen
samtidigt, och då särskildt programmet för
allmänn a f olkskolläraref öreningens
ombudsmöte är så omfattande och
betydelsefullt för kåren, att ett ombud
som på ett rätt sätt vill representera
sin krets, icke kan springa från och
till, torde i dylikt fall det enda rätta
vara, att ombudet i god tid
bestämmer sig för, hvilken förening han
vill representera, så att annat
ombud kan väljas eller suppleant
inkallas.
Allmänna folkskolläraremötets
program
är för närvarande under tryckning.
Bland därå upptagna frågor, hvilka
alla äro valda bland sådana, som
just nu äro uppe på dagordningen,
finnas flera, som antagligen blifva
föremål för alldeles särskildt intresse.
Så frågan om kristendomsundervisningens
reform, hvilken kommer att inledas af
domprosten i Lund, professor P.
Eklund, frågan om konsten i skolan^ som
inledes af den bekante skriftställaren
och konstentusiasten Carl Laurin, samt
frågan om bildning s arbetet bland vuxna
(genom folkbibliotek, folkliga
föreläsningar o. s. v.), som inledes af med.
d:r Knut Kjellberg, bland annat känd
såsom ypperlig föreläsare från
sommarkurserna i Stockholm förlidet år.
Bland föredragen må nämnas ett om
det moderna ämnet »hygien och etik»
af med. d:r Karolina ^Viderström samt
ett om intryck från Amerikas skolor af
föreståndarinnan för Ateneum,’ fröken
Anna Danielsson, hvilken nyligen
hemkommit från ett längre besök i nya
världen.
I anslutningtillhrLaurins
inledningsföredrag anordnas inom
utställningen en särskild afdelning, omfattande
för skolorna lämpliga konstverk, samt i
anslutning till d:r Kjellbergs en annan,
bestående af ett biblioteks- och läsrum,
hvilket är afsedt att äfven af
mötesdeltagarne såsom sådant användas,
äfvensom af skioptikonserier, hvilka
komma att i särskild säl förevisas. Hela
utställningen blir som bekant inrymd
i Konstakademiens ståtliga byggnad.
Ett viktigt möte för lärarekåren
blir det ombudsmöte, som hålles här
i Stockholm den 29 och 30 dennes.
Vid detta möte komma att behandlas
flera för såväl folk- som
småskollä-rarekåren betydelsefulla frågor,
särskildt rörande deras löne- och
pensionsförhållanden. Det är sålunda
särdeles önskligt, att samtliga kretsar
välja ombud och att dessa på
förhand tänka sig in i programmets
särskilda punkter. Programmet har i
korthet följande utseende:
1. Folkskollärarnes lönefråga.
(Inledare folkskolläraren Aug. Karlsson,
Grö-dinge.)
2. Småskollärarinnornas lönefråga.
(Inledare småskollärarinnan Gustava
Landberg, Norrköping.)
3. Folkskollärarnes pensionsfråga.
(Inledare Öfverläraren A. Jörlander,
Lidköping.)
4. Om höjning af änke- ocli
pupillpensionen.
5. Om höjning af
småskollärarinnornas ålderdomsunderstöd. (Inledare
småskollärarinnan Ida Kihlman, Mönsterås.)
6. Folkskollärarnes rättsliga ställning.
(Inledare folkskolläraren Th. Huldén,
Kristianstad.)
7. Rättshjälp åt föreningens
medlemmar. (Upplysningsbyrå.)
8. Sekreterarefrågan. (Inledare
folkskolläraren Fridtjuv Berg, Stockholm.)
9. Årsafgiftens tidigare insändande.
(Förslag af revisorerna. Inledare
folkskolläraren N. Lundahl, Lund.)
10. Ändring af stadgarnas § 21
mom. 2. (Förslag från Valkebokretsen.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
