Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 23. (1,119.) 10 juni 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
410
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 23
Det nya läroverks-förslaget
med särskild hänsyn till förhållandet
mellan läroverket och folkskolan
var ämnet för ett föredrag, som lektor
J. Bergman höll vid Norrköpings
folkskollärareförenings sommarmöte i
Gräf-versfors den 3 dennes.
Efter redogörelse för de anvisningar
beträffande nämda förslag, som lämnats
af 1899 års riksdag, och en
öfverskåd-lig framställning af läroverksförslagets
innehåll samt de förnämsta mot
detsamma från skilda håll riktade
anmärkningar behandlade tal:n förhållandet
mellan folkskolan och läroverket och
uttalade såsom sin mening, ätt
folkskolan bör utgöra den fosterländska
bildningsapparatens botten. Fastän
kommitterade ej velat med de föreslagna
anordningarna instämma häri, hafva de
dock måst konstatera detta förhållande
som ett redan förhandenvarande faktum,
i det de erkänt, att 56 % af allmänna
. läroverkens alumner komma från
folkskolan.
Tal:n ville emellertid, att öfvergång
till läroverket skulle ske först från
folkskolans andra årsklass och att alltså
läroverkens första klass skulle indragas
samt att inträdesåldern vid desamma
skulle sättas till 10 år, såsom fallet
varit före 1878. Beslut härom hade
också fattats af riksdagens andra
kammare åren 1880, 1882, 1890 och 1892,
och tal:n trodde sig af kammarens
sammansättning kunna sluta, att dess
ståndpunkt i frågan vore oförändrad, fastän
den af klokhetsskäl ej gjort uttalanden
härutinnan vid ett par riksdagar, då
läroverksfrågan varit på tal. Om
läroverkens första klass indroges, måste
studiet af tyska språket börja ett år
senare än nu är fallet, men tal:n såge
däri ingen fara, ty barnens större
mognad gjorde lärotiden värdefullare.
Grammatikstudiet kunde då också få
uppskjutas från det tidigaste skolstadiet,
hvilket enligt.. auktoriteter s uttalande ej
lämpar sig för detta studium. I Norge,
Schweiz och vissa skolor i Tyskland
börjar ej det främmande språkets
studium så tidigt som hos oss.
I fråga om ett eller två främmande
språk såsom obligatoriska uttalade lektor
B. som sin mening, att det vore
betungande för många att läsa tvänne språk
och att, äfven oni man läste tvänne
språk, man dock i många fall lärde Mött
ett grundligt.
Af hänsyn härtill och till folkskolan
borde realskolexamen så anordnas, att
den kunde afläggas med blott ett
främmande språk. I öfverensstämmelse med
professor Carlsons i kommittén uttalade
reservation framhöll tal:n, att en god
allmänbildning låter tänka sig lika väl
med ett som med två främmande språk
och att lärjungens utveckling torde i
många fall bättre tillgodoses därigenom,
att han kan få samla sina
ansträngningar på inhämtandet af ett främmande
språk ordentligt än därigenom att han
tvingas att splittra dem på arbetet med
tvänne.
Efter att hafva framlagt ett
synnerligen tilltalande förslag om, gymnasiets
fördelning i tre å fyra linjer med blott
4 å 5 ämnen i hvarje, afpassade efter
olika intressen och framtidsställning, och
därvid påpekat, att den större
grundlighet, som denna anordning medförde,
fullt ut uppvägde- minskningen i
ämnenas antal – »lifvet premierar dem, som
ägna sig blott åt hufvudintressen och
ej splittra sina krafter åt en mångfald
af intressen» - slutade talaren med
att uttrycka den förvissningen, att om
också kommitténs flertal ställt sig
afvisande gent emot från folkskolehåll
uttalade önskningar, dessa det oaktadt i
framtidens skola komma att förverkligas.
Göteborgs folkskolor 1902.
Göteborgs allmänna folkskolestyrelses
årsberättelse för år 1902 har utkommit
från trycket, denna gång i ett
lätthandterligare format än -under de senaste
åren.
Styrelsen, i hvilken under året tvänne
kvinnor haft plats, har hållit 11
pleni-sammanträden, hvarjämte dess
pedagogiska afdelning haft 5 och den
ekonomiska afdelningen 13 sammanträden.
Lärarekåren utgjordes - alla grupper
inberäknade - af tillsammans 437 mot
mot 428 vid året början.
Skolbarnens antal uppgick till 14,214
vid årets slut i skolan kvarstående barn,
hvilket utvisar en ökning af 145 sedan
årets början. I fortsättningsskolan gingo
502, i ersättningsskolan 160 och i
folkskolans högre afdelning 445.
Skolklasserna voro vid årets slut 420
samt hade i småskolan i medeltal 29
barn, i egentliga folkskolan (I-IV) 42,
i folkskolans högre afdelning 32 samt
i fortsättnings- och ersättningsskolan 15
barn.
Beträffande de från skolan afgångna
anmärkes bl. a., att till allmänt
läroverk afgått 104 gossar samt till
privatskola 42 gossar och 85 ni ekor.
Afgångsbetyg enligt § 47 i
folkskolestadgan ha utdelats till 781 gossar och 818
flickor eller tillsamman till 1,599, medan
endast 106 gossar och 106 flickor eller
tillhopa 212 erhållit »minimibetyg»
eii-ligt § 48, hvartill komma 46 gossar
och 39 flickor, som afgått enligt
sistnämda § utan afgångsbetyg. Från högre
afdelningen ha 133 gossar och 160 flickor
erhållit afgångsbetyg.
Skolgången företer för året skolksiffrorna
0,O5 i småskolan, 0,0 7 i folkskolan och
0,1 3 dag i fortsättnings- och
ersättningsskolan, allt i medeltal pr barn.
Motsvarande under 1901 voro respektive
0,06, 0,09 OCh 0,24,
Fattigunderstöd kom 2,506 skolbarn till
del, af hvilka icke mindre än 1,651
tillhörde stadsdelarna Masthugget och
Ma-jorna.
Utgifterna för skolväsendet under
sistförflutna året utgjorde (utom utgifter
för nybyggnader och donationsändamål
m. m.) kronor 865,630: 64. Fördelar
man denna utgiftssumma på de vid årets
slut i skolan kvarstående barnen, faller
på hvarje barn 60 kr. 89 öre.
Duplikation har under höstterminen ägt
rum i 43 småskole- och 43
folkskolelokaler, en olägenhet, som pågående
skolbyggnadsverksamhet söker minska.
Belysnings f råg an skall nu lösas så, att
under tre år enligt styrelsens beslut
Auers glödljusbelysning införes i
samtliga äldre och för öfrigt användbara
skolhus, som ej redan hafva sådan
belysning. Beslutet skall redan 1903 i
vissa skolhus förverkligas.
Skolbiblioteken hafva under året ökat
sitt bokförråd med 325 band och
innehålla nu 3,054 band. Boklånens antal,
som ökats med 3,533, uppgick till 18,271.
Här ar dock ej af söndringsskolans
bibliotek inberäknadt.
Ferieläsning pågick under tiden från
och med den 10 juli till och med den
6 augusti 18 timmar i veckan i
folkskoleklasserna och 14 i
småskoleklasserna. Flertalet däri deltagande voro
underkända. Af dessa deltogo 274 i
ompröfningen, och godkändes omkring
65 procent för uppflyttning eller afgång.
På programmet för
undervisningskursen för utbildande af lärarinnor i
huslig ekonomi har folkskolestyrelsen
beslutat upptaga en samaritkurs och en
kort föreläsningskurs i allmän pedagogik.
Skolbadens antal utgjorde tillsamman
30j 147, serverade dels i tvänne af
skolhusen, dels i Renströmska badanstalterna.
Badsiffran har under året något nedgått.
I simöfningarna under sommarferierna
deltogo 1,168 gossar och 673 flickor.
Lekverksamheten, som ledes af
Sällskapet för friluftslekar, har med stegradt
intresse fortgått och under höstterminen
äfven sträckt sig till flickorna i III–VI
klasserna af folkskolan.
Skj utöfning ar na ha under året 1902
rönt ökad uppmuntran genom styrelsens
och stadsfullmäktiges beslut att äfven
gossarna i folkskolans IV klass skulle
häri få deltaga. Skjutöfningarna hafva
på våren af slutats med
täflingsskjut-ningar, och offentlig prisutdelning ägde
rum i sammanhang med utflykten till
Slottsskogen den 6 dennes.
Tillämpning af § 51 i folkskolestadgan
har enligt meddelande i årsberättelsen
under de sista ären med framgång
tillgripits i tvänne fall af tredska, det ena
1900, då en gosse skildes från hemmet
och inackorderades i södra Skåne, det
andra 1902, då en gosse måste tagas
från föräldrarna och för uppfostran
öfverlämnas till en familj i Västergötland.
Dessa torde vara de första dylika
åtgärder, som af folkskolestyrelsen
vidtagits. Orsaken härtill anses vara den,
att föräldrars tredska förut ej kunnat
bevisligen ådagaläggas, då föräldrarna
vanligen kastat skulden på barnen.
Ge-genom den skärpta föreskrift, som inne-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
