Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 24. (1,120.) 17 juni 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
434
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 24
åtskilliga år ordförande i N.
Vedbo-Ydre-kretsen.
Utrustad med en klar och fyllig stämma
sarnt rask och logisk uppfattning kade
han anseende som god talare. Det var
också under en i Östergötlands
blåbands-förenings uppdrag på våren år 1892
företagen föredragsresa till Kronobergs län
han förkylde sig så hårdt, att hans hälsa
vardt bruten för alltid.
Närmast drabbar saknaden öfver hans
bortgång maka och sju barn, men en
stor krets af kamrater och vänner delar
deras sorg.
Uttalanden angående valen
i 8. A. F.
1.
För en tid sedan meddelade sekreteraren
i S. A. F., hr Alexander Jonsson, att han
ej kunde emottaga eventuellt återval i
centralstyrelsen. I likhet med många andra
trodde undertecknad, att en hel mängd
förslag till frågans lösning skulle framkomma
i Sv. Ltg. Allt har dock varit tyst, jag
vågar påstå för tyst. Tiden för valen närmar
sig’ och dessförinnan är nödvändigt att
hafva situationen klar, så att ej allt för många
röster kastas bort i onödan. Därför vill
undertecknad taga till orda för att om
möjligt kunna komma åstad en diskussion i
frågan.
Undertecknad tror sig veta, att hr
Jonsson undanbedt sig uppdraget som
centralstyrelseledamot för att komma ifrån ’den
svårskötta sekreterarebefattningen. Detta
må nu ej alls förvåna någon, som Jean och
vitt sätta sig in i det arbete och den
omtanke, som följer med ett dylikt uppdrag.
Huru lösa frågan på ett för föreningens
bästa lyckligt sätt? Undertecknad kan ej
utan vidare vara med om deri lösning, som
af fyra kretsar allaredan gifvits, och allra
minst af den, som tänkt sig sekreteraren
boende i Göteborg. Jag anser, att
föreningen för närvarande ej gärna kan undvara
hr Jonsson i styrelsen, men att ånyo
pålägga honom det tyngande
sekreterareska-pet. är ej på sin plats. Därför ombedes
härmed hr Jonsson att i denna tidning meddela^
huruvida han skulle vara villig åtaga sig
leda-motskap i centralstyrelsen ännu en gång, om
sekreterarebefattningen lämnades till annan,
utom centralstyrelsen stående person. Enligt
stadgarna § 8 mom. 3 låter nämligen detta
sig göra.
Skulle hr Jonsson gifva ett nej till svar
härpå, återstår att med första inkomma med
annat förslag till frågans lösning. M.
2.
Sekreterarefrågan.
Under denna rubrik omnämnes i n:r 22
af Svensk Läraretidning, huru en del
kretsar sökt lösa den genom hr Alexander
Jonssons afsägelse aktuella sekreterarefrågan.
Något positivt förslag har dock icke
framkommit ty genom att återvälja hr Jonsson
eller utse annan lärare eller lärarinna i
hans ställe löses enligt mitt förmende
ingalunda denna för föreningens fortsatta verk
samhet och utveckling så betydelsefulla
fråga. Med den kännedom jag har om det
omfattande arbete, som numera åligger
föreningens sekreterare och som ökas för
hvarje år, torde det vara hart när
omöjligt för en tjänstgörande lärare att kunna
åtaga sig detsamma. Jag tager mig därför
friheten att utan någon närmare motivering
till öfverläggningsämne bland föreningens
medlemmar - och hvarför icke äfven till
diskussionsämne vid det blifvande ombuds-
mötet - föreslå följande åtgärd till lösning
af sekreterarefrågan:
Centralstyrelsen anställer i enlighet med
inom. 3 § 8 af föreningens stadgar en
sekreterare, som har att uteslutande ägna sig
åt arbetet inom föreningen och därför
erhåller en aflöning motsvarande den, som för
närvarande utgår till ordinarie lärare vid
Stockholms folkskolor.
Stockholm i juni 1903.
G-ust. Bergh.
P. S. Sedan förestående nedskrifvits,
hvilket fördröjts af en skolresa till Dalarne, ser
jag af veckans nummer af tidningen, att
sekreterarefrågan är uppsatt som punkt 8
på programmet för sommarens ombudsmöte.
Men då frågan är af så genomgripande
betydelse för föreningens fortsatta
verksamhet, torde det icke vara utan betydelse
särskildt för de nu påbörjade valen att
föreningens medlemmar på förhand taga
densamma i noggrant öfvervägande.
D. S.
3.
Revisorsvalet.
Gång på gång har - fast förgäfves -
den önskan uttalats, att man ejpjborde låta
revisorskapet bli för långvarigt. Äfven
revisorerna själfva ha genom afsägelse!* visat
sig hafva samma mening. Vi få väl
medge, att det ej på något sätt kan ha någon
fara med sig oatt ombyta revisor hvarje
tre-årsperiod. A andra sidan tror jag, att
en stor fördel kunde vinnas härigenom, den
nämligen, att år efter år nya personer från
landets olika delar bli i tillfälle att mer än
vi andre sätta sig in i det omfattande
arbete, som utföres af centralstyrelsen, och
samtidigt säkerligen få stegradt intresse för
föreningens framåtskridande. Någon skall
kanske säga, att genom denna taktik skulle
splittring uppstå vid revisorsvalen. Men hvad
sä! Säkerligen uppställas inga andra än
lämpliga kandidater, en af dessa får
majoritet och en annan gång kan någon af de
andre komma in.
I anslutning till hvad jag här sagt, tillåter
jag mig som synnerligen lämplig kandidat
för i år föreslå den gamle Tvetakandidaten
folkskolläraren Vilhelm Grahn i Jönköping.
Sofielunds skola den 13 juni 1903.
Joh. A. Forsell.
l :; ^. ,-^’’**;’’
. ".’....
UTLANDET
Mot kongregationerna i Frankrike,
hvilka allt mer och mer slagit under sig
det franska folkets uppfostran och
därigenom blifvit en , verklig fara för den
franska staten, har regeringen under det
senaste fört en skarp och energisk strid.
Denna har bland annat haft till följd,
att en hel mängd af kongregationernas
skolor blifvit stängda. Men detta har
i sin ordning medfört ett behof af nya
statsskolor till ganska stort antal. På
många håll står emellertid befolkningen
ännu under munkarnes inflytande och
vägrar därför att upprätta sådana skolor.
För att råda bot häremot har nu den
franska representationen antagit en
särskild lag om inrättande af nya
statsskolor. Enligt denna lag tillerkännes
prefekten rätt att i sådana fall, då en
kommun icke inom en månad vidtagit
tillbörliga anordningar, själf upprätta
erforderligt antal skolor. Kotsnaderna
härför kpmma sedermera att på exekutiv
väg uttagas af den tredskande
kommunen.
Enligt beräkning af en för ändamålet
tillsatt kommission tarfvas för
närvarande 337 nya skolbyggnader för gossar
och 1,921 för flickor samt anställande
af 1,519 nya lärare och 5,963 nya
lärarinnor. Det hela skulle betinga en
kostnad af 70 millioner francs. Af.
denna summa tillskjuter staten hälften.
Fr.
(Meddelanden och förfrågningar i bref och å brefkort,
som icke äro undertecknade med afsändarens namn och
adress lämnas utan afseende.)
396. M. Å. Vi hafva nu gjort utredning
angående dessa saker. Frågorna besvaras
sålunda: 1) Ja, äfven tjänstgöringen såsom
vikarie för sjuk småskollärarinna får
medräknas, då det gäller småskollärarinnas
upp-flyttning i högre lönegrad och
ålderdomsunderstödets beräknande. Den tjänstlediga
lärarinnan får däremot ej räkna denna tid.
2) Ja. 3) Jo, men afgift erlägges blott för
den, som tjänstgör, ej för den, som har
tjänstledighet. 4) Högst 16 läsmånader.
Sedan måste hon själf tjänstgöra minst 8
läs-månader.
397. O. A Se under »För dagen»! Det
måste verkligen väcka förvåning, att
personer, som äro satta till lärarekårens
förmän, icke kunna eller vilja förstå en sak,
som är så tydlig, att en hvar, som kan läsa
rätt innantill, borde kunira begripa den.
398. J. L. Den dispenssökande skall i
departementet lösa särskild resolution, som
kostar ^0 kr
399. S-r 68. Ni hade bort begära
ersättning genast, då Ni ålades läsa på tid,
som ej angifves i reglementet. Huru det
nu så långt efteråt kan gå med ersättning
våga vi ej säga.
400. Mångårig prenumerant P. 1) Detta
var lag från början och intet prefudikat.
Nu har författningen modifierats just för att
det icke skall blifva så strängt vid
tillämpningen. 2) och 3) Härom våga vi ej yttra
oss, då intet prejudikat finnes. 4) Ja. 5)
Nej, från kalenderårs början. 6) Under
hvarje femårsperiod skall man hafva
tjänstgjort mera än fyra år. Det duger ej att
sammanlägga olika perioder.
401. Sem A. F. 1) och 2) Ej troligt.
Seminariestadgan känner härom intet.
402. Å. T. Slöjdanslaget rekvireras efter
början af december och före utgången af
januari månad.
403. Lillan. Kök eller ersättning härför
kan småskollärarinnan fordra.
404. Y. A-F. 1) 200 kronor efter 55
lefnads- och 30 tjänsteår. 2) Ja. 3) Intet,
därest ej sjukdom föreligger.
405. 800 -f 900. 1) Ja, naturaförmåner
kunna beskattas. 2) Nej, efter ortens pris.
3) Ja. 4) Nej. afdrag skall vid taxeringen
ske för afgifteii till änke- och pupillkassan.
5) Nej. Men i fråga om inkomstskatten får
afdrag göras för alla verkliga ränteutgifter.
6) Till kammarrätten. 7) Ja, därest ej
inspektören kan utverka högre anslag. 8)
och 9) Intet prejudikat. 10) Genom
länsstyrelsen torde detta kunna uttagas, ifall
protokollet är riktigt.
406. Sjuk lärarinna. 1) 90 kr. 2) Beror
på antalet lefnadsår, hvarom ingen
upplysning lämnats.
407. V. J. A. 1) Den ordinarie lönen för
halfår, slöjdlär ar e arvode i förhållande till
undervisningstiden. 2) Hälften på hvartdera
stället.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
