Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 25. (1,121.) 23 juni 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 25
SVENSK LÄRARETIDNING.
443
Golfytan i lärarebostaden
är ganska olika. Under det en, som
på aftonkvisten går och funderar öfver
pedagogiska .uppgifter, har till sitt
förfogande 120 kvadratmeter och ett par
andra 100 och 80 - alla i Malmöhus län -
har en stackars blekingslärare blott 8 (!?)
kvadratmeter, hvarjämte det upplyses
att; uthiisr saknad! I allmänhet synes
golfytan växla mellan 25 och 60
kvadratmeter. ’
Lärarnes trädgårdsland
är ock mycket olika utskiftadt. En
sitter med 300 ar - inberäknadt berg
och kullar – och åtskilliga hafva ungefär
100 ar, stundom med många fruktträd
och bärbuskar. Om en trädgård heter
det, att läraren förvandlat den till ett
Tivoli, om en annan att läraren fått
medalj för densamma, om en tred j e, att
läraren där uppfört en fin
sommarpaviljong, och en fjärde har stor
trädgård med svandamm. Detta skall nog
med blandade känslor läsas af dem, som
i likhet med härskarne i de forna tyska
småfurstendömena måste noga akta sig,
att de ej vid sina promenader
öfverskrida gränsen för sina domäner. En
och annan lärare har nämligen blott en
liten blomsterträdgård, andra endast 2,
ja, en blott l, 6 ar. Medeltalet tyckes
vara 15-^30 ar.
Eldning och städning
är helt eller delvis öfverlämnad åt
barnen i,en rent af häpnadsväckande mängd
skolor, och synbarligen behöfver den på
senare tiden vaknande .oppositionen mot
detta i alla afseenden, icke minst det
sanitära, så olämpliga missförhållande ta
i ined hårdhandskarna.
Så är eldning och renhållning,
stundom äfven vedens huggning, lagd på
barnens späda skuldror uti 183 skolor
af Kopparbergs län, 165 af Värmlands,
158* af Örebro, 128 af Älfsborgs, 106
af Skaraborgs, 93 af Kalmar och 80 af
Kronobergs, men blott 4 uti Malmöhus
och 7 i Gotlands län.
På några ställen- finnes särskild
städerska, ja vid några skolor vaktmästare,
Vid andra städa föräldrarna eller mot
ersättning läraren eller lärarinnan, och
på ett ställe i Värmland eldar läraren
för intet.
Afståndet
frän kommunikationspunkter är
naturligtvis också en sak, hvartill de flesta
vakna medlemmar af lärarekåren taga
hänsyn, I allmänhet ligga de flesta
skolor invid eller ej så långt från kyrka
eller järnvägsstation. Men det gifves
dock en och annan, som förefaller
vanliga människor som om den låge »fjärran
från all ära och redlighet». Det går
en kall kåre öfver ryggraden på läsaren,
när han finner, att en lärare har 235
km. till närmaste stad, en annan 210
km. till Gellivare järnvägsstation, och att
en bor 150 km. från närmaste
järnvägsstation eller 114 km. från närmaste stad,
som till på köpet är belägen i Norge.
Mot sådana siffror förbleknar allt tal
om afskildhet i mellersta och än mer
i södra Sverige.
Postgången
är märkvärdigt god, Det heter
visserligen på..tal- om en eller annan skola,
att postgången är dålig eller ojämn, att
barnen hämta posten vid stationen o.
s. v; Men i alla fall ficnes äfven på
mycket styfmoderligt lottade ställen, så
vidt af en flyktig genombläddring af
Franckes bok framgår, post minst en
gång i veckan, låt vara, att den på t.
ex, ett ställe får hämtas på 10
kilometers afstånd.
Olägenheter
höra ju - såsom ordstäf vet säger -
samman med alla lägenheter, tjänster och
befattningar. Hur skulle då
lärareplatserna hafva undgått dem? På många
ställen omtalas, att skolsalarna användas
för stämmor, nykterhets- och
bönemöten, konfirmationsundervisning och
sammanträden af olika slag. Men endast
om ett ställe heter det, att salen
användes för godtemplarmöten, störande för
läraren. Om en annan plats säges det,
att salen där någon gång användes till
- obduktioner, Det är att hoppas, att
ej allt för många skaraborgare i den
nejden se lifvet så i mörkt, att de
efter döden upptaga salen, som så väl
behöfver användas för de lefvande.
Skolor äro på några få platser
inrymda i fattighus, och på ett ställe
»inrymmer småskolan äfven fattigstuga». Vid
en flyttande skola saknas på ena
stationen »skolhus, skolmöbler och materiell».
Det är att hoppas, att allt annat är i
fullgodt skick! På ett par ställen
finnas ännu kvar långbänkar eller säten
med bord, hvilket i boken med rätta
betecknas såsom »opraktiskt». Och på
ett aniiat ställe användes skolsalen äfven
som - kök, heter det.
Det anmärkes särskildt i fråga om ett
par flyttande skolor, att stationernas
läge på ömse sidor en sjö, som vid
storm är farlig att öfverfara, gör platsen
besvärlig. Och om läraren vid en
småländsk flyttande skola lämnas den
hug-nesamma upplysningen, att han nu
behöfver vandra endast 282 mil årligen,
under det han förr, då tre skolstationer
funnos, hade betydligt längre väg att vandra.
Vidare bekvämt är det väl inte heller
för den, som nere på Dal saknar
körväg mellan stationerna och får vandra
12 km. stig mellan myrar och mossar.
I en socken i Uppsala län, en ö i
Mälaren, finnes ingen handelsbod men
det namnes, att utskylderna äro höga,
hvilket just inte förgyller upp saken.
På etfc par ställen får läraren hämta sitt
dricksvatten 400 meter, och på några
säges det uttryckligen, att vattnet är
dåligt. Vid ett par ställen finnes intet.
Hög kofodersersättning
utgår här och där i Norrland. Så
upptages denna post i en socken uti Väster-
norrlands län till 250 kronor vid en
och 230 kronor vid en annan skola.
Det är blott en liten axplockning ur
hr Franckes Handbok. De, söm hafva
tid och lust att göra den.till föremål
för mera ingående forskningar, skola
säkerligen kunna upptäcka andra
märkliga ting bland de förhållanden, under
hvilka våra lärare på landsbygden lefva
och verka.
H. W-r.
Den stora skolmötesveckan
står för dörren. När detta skrifvas,
rusta sig lärare och lärarinnor landet
rundt som bäst att fara till
Stockholm, där under nästa vecka
arbetarne på folkundervisningens fält stämt
möte för öfverläggningar om
gemensamma viktiga angelägenheter.
Baden af möten inledes redan
nästa söndag med Svenska
föreläsningsföreningarnas ombudsmöte. Detta hålles
å Arbetareinstitutet (Klara Norra
Kyrkogata 8) samt tager sin början
kl. 10 f. m. Vid detsamma
behandlas fem frågor angående f
öreläsnings-verksamheten, hvilken ju under
senaste tiden tagit ett glädjande
uppsving. Folkskolläraren Nils Lundahl
inleder frågan om nedbringande af
kostnaderna för föreläsningarna,
professor O. E. Lindberg frågan om
hvilka fordringar, som böra ställas
på en god föreläsare, med. d:r Knut
Kjellberg om huru
föreläsningsföi-eningarna kunna befordra
folk-biblioteksrörelson, pastor A. Ihrmark
om i hvad mån krafvet på
sammanhängande föreläsningskurser kan och
bör tillgodoses .särskildt på
landsbygden samt redaktör G. H. von
Koch om huruvida
föreläsningsföreningarna böra anordna musikaftnar
och konstutställningar.
På måndagen och tisdagen hålles
Sveriges allmänna folkskollärare förening s
sjunde ombudsmöte. För att de
ombud, som tillika äro organister och
ej bo alltför aflägset från
hufvudstaden, skola kunna utan att skaffa
sig vikarier hinna hit, har mötets
början utsatts till kl. 2 e. m.
Förhandlingarna äga rum i
Vetenskapsakademiens hörsal, där som bekant
föreningen bildades år 1880, och pågå
första mötesdagen kl. 2-5 e. m.,
hvarefter gemensam kollation, anordnad
af Stockholms folkskollärareförening,
äger rum. Under andra mötesdagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
