Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 25. (1,121.) 23 juni 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 25
SVENSK lÄRARETIDKTNG,
449
lärobegrepp, men dessa böra på ett så
åskådligt och praktiskt sätt meddelas, att de
blifva badens egendom till tröst och hjälp
i lifvet och döden.»
- I 20 år har lärarinnan fröken Anna
Petersson verkat i Skördefalls skolhus, Kisa
församling, Östg. Föräldrar och målsmän
hade med anledning däraf den 14 dennes
för lärarinnan anordnat en särdeles
angenäm fest, därvid till henne som minnesgåfva
öfverlämnades ett synnerligen vackert
väggur. Pastor Lydahf tolkade vid gåfvans
öf-verlämnande gifvarnas tacksamhet till den
dugliga och nitiska lärarinnan.
- Till Svenska tandläkaresällskapet har
k. m:t anvisat ett belopp af 1,500 kronor
dels för en statistisk bearbetning af det
material, som sällskapets
skolundersökningskommitté insamlat vid undersökningar inom
åtskilliga skolor i landet i syfte att utröna
den utbredning, som tandröta och vissa
andra tandsjukdomar vunnit hos det
uppväxande släktet, dels för offentliggörande af
de resultat, som vid nämda bearbetning
er-hölles.
- Undervisning i bokföring ansåg
Kinds-kretsen vid möte i Svenljunga den 12
dennes vara önskvärd uti landsbygdens skolor.
Denna undervisning, som borde förläggas
till skrif- och räknetimmarna, skulle rädda
många från ekonomisk undergång på äldre
dagar. Landtbruksbokhålleri med
användning af dubbla systemet förordades af f
råg-ans inledare, folkskolläraren J. Tören i
Redslared.
- Från en vildmark till en ordnad
anläggning, som lofvar att bli en prydnad tör
platsen och en heder för skolan, har
Vadstena folkskolas trädgård i år förvandlats
under folkskolläraren J. N. Bergströms
ledning. Flere af folkskolans gossar hafva med
ifver understödt läraren vid arbetet, och
erhöllo de vid examen som premium hvar
sitt exemplar af Abelins förträffliga bok
»Den mindre trädgården».
- Om körläsning af trosbekännelsen
efter det följande söndags högmässotext på
veckans sista timme blifvit genomgången
diskuterade Blekings östra kretsförening vid
möte i Ramdala den 13 dennes. Man
enades om, att därest vacker melodi funnes,
skulle sjungande af trosbekännelsen bli
mera tilltalande för sinnet än körläsning,
hvilken senare torde afse, att barnen
genom lärarens föreläsande borde inlära
bekännelsens ordalydelse.
- Sexdagarsläsningens olämplighet
framhölls vid Säfsjökretsens möte i Hylletofta
den 13 dennes af inledaren folkskolläraren
Celin i Vrigstad. Mötet uttalade enhälligt
den åsikt, att femdagarsläsningen med 6
timmar om dagen vore den bästa
anordningen för landsbygdens skolor och att för
öfrigt skolråden borde få bestämma i denna
sak. (Som bekant medgifver k. m:t
fem-dagarsläsning under förutsättning, att
heltidsläsning är införd i vederbörande skolor.)
- Folkskolans förhållande till kyrkan var
ett af diskussionsämnena vid Kindskretsens
möte i Svenljunga den 12 dennes. Inledare
var kyrkoherden i Kalf K. Kleberg, som
betonade vikten af ett innerligt samband
mellan kyrka och folkskola och ett verkligt godt
förhållande mellan deras representanter. Så
vore ock glädjande nog allmänt fallet inom
kontraktet. Tahii lade lärarne varmt på
hjärtat att mana till kyrksamhet och främja
kyrkosången genom att lära barnen sjunga
mässan.
- En småbrukarekurs har under
sistförflutna veckan fortgått vid folkhögskolan i
Herrljunga. Deltagarna hafva varit 15, af
hvilka den äldste, en pensionerad
folkskollärare, var 63 år och den yngste 22 år.
Lärare hafva varit agronom Lampa, som
föreläst i jordbrukslära, husdjurslära,
hönsskötsel och mjölkhushållning och undervisat
i bokföring samt e. o. jägmästare A. Molin,
som föreläst i trädgårdsskötsel. Dessutom
har skolans föreståndare hållit trenne etiska
föredrag.
- Folkskollärarnes grundlön bör höjas
till 900 kronor, och tre ålderstillägg’,
hvartdera om 100 kronor, böra med 5 års
mellanrum tillfalla lärarne, enligt den åsikt,
hvarom Varbergstraktens kretsförening vid
möte den 13 dennes i Tvååker enade sig.
Under den diskussion, som föregick
beslutet, framhölls kraftigt, hurusom
lefnadskost-naderna ökats likasom kostnaderna för
lärarens utbildning. Senaste löneförändringen
var till förmån för de äldre lärarne men
minskade mångenstädes begynnelselönen,
då kofodret indrogs.
- Tranås-Säby föreläsningsförenings
styrelse utgjordes under verksamhetsåret 1902
af bl. a. folkskollärare J. Andersson (vice
ordförande), A. J. Berg (föreståndare) och
C. V. Fredriksson (sekreterare). 29
föreläsningar höllos, och åhörarne uppgingo till
9,000 eller i inedeltal 310 personer vid hvarje.
Högsta antalet var 800 och lägsta 60. Den
egentliga arbetareklassen har allt flitigare
begnat sig af föreläsningarna, och föreningen
är en af de mest lifskraftiga i orten,
meddelas till oss.
- Bör undervisning i svensk språklära
meddelas i folkskolan och, om så är, i
hvilken omfattning? var en fråga, som
Var-bergstraktens kretsförening den 13 dennes
vid möte i Tvååker diskuterade. Inledare
var folkskolläraren A. H. Herrmansson i
Träslöf. Såväl hans som flera talares
anföranden utmynnade i ett bestämdt
fördömande af språkundervisningen sådan den i
allmänhet bedrifves. Kurserna äro onödigt
vidlyftiga och reglerna allt för tillkrånglade.
En effektiv rättstafningsreform borde ej
alltför länge låta vänta på sig.
- Om ungdomsföreningar uppstod en
liflig diskussion vid Sölvesborgskretsens möte
i Ysane den 12 dennes. Inledaren,
folkskolläraren G. Vi n gr en i Sölvesborg,
framhöll önskvärdheten af dvlika föreningars
bildande. Ungdomen skulle där få tillfälle
att komma tillsamman^ för nyttiga och
nöjsamma förströelser. Åtskilliga talare
påpekade dels faran af ätt låta dylika föreningar
uteslutande få religiös prägel, hvarigenom
flertalet ungdom skulle bli ointresserade för
dem, dels ock vådan af att låta dem vara
förenade med för mycket lekar och nöjen,
hvaraf mången skulle taga anstöt.
- Om insamlande af medicinalväxter höll
folkskolläraren J. E. Lundequist i
Norrahammar föredrag vid Säfsjökretsens möte i
Hylletofta den 13 dennes. Han påpekade,
att skolan både borde och kunde göra
något för spridande af kännedom om sättet
för dessa växters tillvaratagande såväl som
deras preparerande. Med anslag af
Jönköpings läns hushållningssällskap kommer hr
L. att i sommar besöka 10 skolor i Västra
härad och där för skolbarnen i skolans öfre
klass meddela undervisning om
medicinalväxters insamling samt att företaga
utflykter med barnen för att praktiskt visa, hur
det bör tillgå.
- En synnerligen högtidlig jordfästning
ägde den 15 dennes rum i Jämshögs kyrka,
då den åldrige kantorn L. A. Ahlstedt
vigdes’ vid mullen. Kyrkan var rikt prydd med
blommor och grönt. Från orgelläktarn
utfördes Beethovens sorgmarsch, sv. ps. 484: l
samt prins Gustafs »Mina lefnadstimmar
stupa», kyrkoherden O. Kröns j ö tecknade i
ett gripande griftetal den aflidnes
lifsgärning och efter jordfästningen sjöng en
manskör »Jnteger vitse». Vid grafven sjöngo
häradets kantorer under ledning af kantor
Ryman från Sölvesborg en hymn med för
tillfället lämpad text, och kantor O. Nilsson
i Kyrkhult talade å kamraternas vägnar.
- 50 år fyllde den 16 dennes
folkskolläraren och organisten i Salem s församling
i Södertörn A. K. Eklund. Med anledning
af dagens betydelse uppvaktades han af
kvrko- och skolrådet samt kommunalnäm-
dens ledamöter, hvilka till honom
öfverlämnade ett vackert Haldaguldur med vidfäst
kedja som hedersgåfva och erkännande för
21 års plikttroget arbete i församlingen,
hvarjämte ett kontant belopp, hvars storlek
nu ej kunde uppgifvas, sedermera skall till
den omtyckte läraren öfverlämnas. A egna
och pastoratskamraters vägnar uttalade
folkskolläraren P. Lagerblad i Tumba en
lyckönskan till ännu många års framgångsrikt
arbete inom samhället.
- Huru skall undervisningen bli praktisk
i våra skolor? var en fråga, som biskop K.
H. G. von Schéele vid terminsafslutningen
i Visby folkskolor framställde och sökte
besvara. I första hand bör undervisningen
vara anlagd på att genom lämpliga
kroppsöfningar utbilda ett kärnfriskt folk. Men
för ernående af en uppdrifven
yrkesskicklighet, sådan som Tyskland och Amerika
kunna uppvisa, kräfdes en väl genomförd
andlig utveckling, afpassad efter
människosjälens egen art och tillgodoseende hjärtats
utbildning. De unge borde lära sig att
rikta blicken uppåt och ej lefva uteslutande
för tiden utan i tiden för evigheten. Då
först kunde undervisningen med fog kallas
rätt praktisk.
- Om hygienen i skolan ägde diskussion
rum vid Väringens skolförenings möte i
Hofsta den 13 dennes. Frågan inleddes af
folkskolläraren D. Elofsson i Axbergshammar.
Det framhölls, hurusom god skolhygien är
ett oeftergifligt villkor för fostrandet af ett
friskt släkte. Skolhuset bör vara högt och
friskt beläget, hafva rymliga och torra
lekplaner, ljusa och luftiga lokaler. Vidare
måste läraren motarbeta hemliga laster och
tobaksbruk med alla dess bedröfliga följder.
Likaså arbeta mot svordomar och dåliga
vanor. Bland medel, som kraftigt
befrämjade en god skolhygien, framhölls
gymnastik, friluftslekar och badning. De flesta
talare uttalade sig kraftigt mot barnens
städning af skolsalarna, hvilken, utom det
hälsovådliga däri, äfven är helt och hållet
olaglig.
- Om Öfveransträngning i våra folk- och
småskolor diskuterade ’.strå Barakretsen vid
möte i Holmeja den 13 dennes.
Diskussionen inleddes af folkskolläraren N. Veländer
i Björnstorp, hvilken först påpekade vikten
af att genom frisk luft, rörelse, renlighet
o. s. v. befordra barnens hälsa. Sedan
påvisades, huru öfveransträngning ofta
förekommer både i små- och folkskolor. Bland
orsakerna därtill nämdes förtidigt påbörjad
skolgång, för långt drifven utanläsniiig, den
dagliga lästidens utsträckande l å 2
timmar öfver den i lag föreskrifna, otjänliga
lokaler med dålig luftväxling o. s. v.
Barnens bleka anleten, sömnaktighet och
dåsighet vittnade ofta om öfveransträngning.
I den därpå följande diskussionen
påvisades flera medel, hvarigenom
öfveransträngning kunde förekommas, såsom mera
intresse för slöjd och lek, förbättrad skolgång,
bättre och rikligare skolmateriell, noggrann
förberedelse samt lämpligare och efter
barnens ståndpunkt väl afpassade läse- och
läroböcker. Diskussionen fick utgöra svar
på frågan.
SVER1
LLLMÄNNA
FOLRSHOLIARÄREFÖRENING
Valen.
a) Medlemmar i centralstyrelsen.
Blekings östra krets: de afgående.
S. T justs-kretsen: dito.
Viltåttinge-kretsen: dito.
Varbergs-kretsen: dito.
N. T justs-kretsen: dito.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
