- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 22:a årg. 1903 /
454

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 25. (1,121.) 23 juni 1903 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

454

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 25

Således får läraren betala för sitt arbete
200 kronor, under det lärarinnan förtjänar
400 kronor, och ändock tror jag, att
mången skulle föredraga hennes tjänstgöring.
Mångfaldiga sådana för läraren
ogynnsamma exempel skulle kunna framdragas,
fastän de icke röra sig om så stora summor l
sänder. De större behof, som härigenom
uppkomma för läraren, förtjäna att af
lag-stiftarne mera påaktas än de äldre lärarnes
förmenta större behof, enär det är
lagstif-tarne själfva, som pålagt dessa större
skyldigheter. Lagstiftaren bör ju af väga
rättigheterna efter skyldigheterna.

Den nuvarande afloningen är således icke
blott för låg utan äfven orättvist fördelad.
De yngre lärarne hafva det sämre än de
äldre, därigenom att de hafva lika behof
men mindre lön; de hafva det sämre än
lärarinnorna, därigenom att de hafva större
behof men lika lön. De två senaste
löneändringarna hafva endast åstadkommit
ålderstillägg, ej någon höjning af grundlönen.
Man kunde nu vänta, att de äldre lärarne
skulle låta sig nöja med 200 kronors
höjning af grundlönen. Deras lön blefve ju
då höjd lika mycket, från 1,000 till 1,200
kronor. Men detta är dem ej nog. De
vilja hafva sin lön höjd med 400 kronor och
vilja, att vi yngre lärare skola vara nöjda
med 100 kronors höjning. Skulle detta
förslag bifallas af riksdagen, har det från
början orättvisa systemet drifvits till sin spets,
och som denna spets är vänd mot de
yngre lärarne, får jag på det kraftigaste
protestera däremot och yrka, att ombudsmötet
föreslår följande lönegrader: 900, 1,000,
1,100 och 1,200 kronor.

Landsortslärare i första lönegraden.

Vi hafva icke ansett oss böra vägra
plats för förestående men behöfva väl
knappast anmärka, att de här uttalade
åsikterna helt och hållet stå för
insändarens räkning. Hvad särskildt angår
principen om ålderstillägg, så skulle ett
borttagande af denna stå i strid med
hvad som gäller för snart sagdt alla
andra tjänstemannakårer. Äfven i
andra land är denna princip tillämpad för
folkskollärarekåren och detta i ännu
högre utsträckning än hos oss. För
närvarande är proportionen mellan lägsta och
högsta lönen hos oss som 7 : 10, enligt
det af centralstyrelsen förordade
förslaget skulle proportionen blifva 4:7, rneii
i Tyskland är proportionen mellan
begynnelselönen och slutlönen som l : 2
och mångenstädes t. o. m. som l : 3,
sålunda vida högre ålderstillägg än som
här blifvit ifrågasatta.

Red. anm.

Upprop

till

Sveriges folkskollärare och
lärarinnor.

Ärade ’kamrater!

Såsom synes bland
»tillkännagifvan-dena» i några föregående nummer af
denna tidning hålles å Nordiska
landtbruksskolan Hagaberg, Jönköping, den
andra landtbruksk.ursen för
folkskollärare och lärarinnor under tiden 15 - 18
nästkommande juli. Ingen kur säf gif t,
blott 4 dagars små levnadsomkostnader
hos familjer i skolans närhet. Skolan
ligger ett par kilometer utanför Jönkö-

ping. Understöd delvis ur en liten fond,
bildad för ändamålet af skolans
ordinarie elevkår.

Såsom vi minnas, hölls här för två
år sedan en sådan kurs, helt visst den
första i sitt slag inom vårt land. I
samråd ined en af Smålands mera
framstående och bemärkta landsortslärare
utfärdade direktören vid nämda skola hr
P. Jönson-Rösjö inbjudning till
densamma. Ett flertal lärare och lärarinnor
från skilda delar af riket infunno sig.
Bland dessa våghalsar var undertecknad
också en.

En föreläsningskurs i landtbruk för
folkskollärare!? Ja? nian undrade nog
litet hvar, huru det skulle taga sig ut.
Tillställningen lyckades emellertid
alldeles utmärkt. Samtliga deltagare togos
nied storm, kvinnliga såväl som
manliga. I landets olika tidningar sökte de
ju, såsorn vi minnas, i de mest hänförda
ordalag gifva uttryck för sin stora
belåtenhet, ja, sin förtjusning. Blott litet
ovissa om, hvilket de skulle beundra
mest, antingen det öfverdådigt
intressanta och väl ordnade innehållet
eller det glänsande, ofta poetiskt sköna
framställningssättet eller slutligen den
glödande hänförelse och bergfasta tro
på sin sak, hvilka besjälade föreläsaren
och rent af suggererade åhörarne samt
gåfvo intrycken ett sällsynt djup och
varaktighet. Alla ansågo sig hafva fått
den rikligaste ersättning för den lilla
kostnaden. Att så skall bli händelsen
äfven denna gång är all anledning att
hoppas.

I detta hopp känner jag mig lifligt
manad att nu i resornas tid påpeka
detta ypperliga tillfälle för oss, sorn i
månader varit så innestängda, att
samtidigt vinna två mål: vara med om en
liten treflig, mycket nyttig och billig
sommarkurs i det rationella landtbruket,
som blifvit kalladt näringarnas . näring
och af världens största pedagoger
ansetts sorn ett bland de allsidigaste
uppfostringsmedel, som finnas, och på
samma gång bese den fagra Vätterbygden,
sorn på senare tid af mycket beresta
och framstående turister fått betyget:
»Sveriges vänaste bygd». Må vi
därför så många, som det kunna,
hörsamma den vänliga och oegennyttiga
inbjudningen från Nordiska
landtbruksskolan Hagaberg!

Rydaholrn den 18 juni 1903.

Vördsamt
K. P. Engström.

Friedrich Polack.

En folkskoleinspektör, sådan han bör vara.

Bland Tysklands alla
folkskoleinspektörer torde få hafva inom lärarekå-

ren mötts af ett sådant förtroende och
en sådan varm hängifvenhet som
Friedrich Polack. Också blef han, då
han efter 27 års verksamhet som
folkskoleinspektör den l sistlidna maj
afgick från sin befattning, på
mångfaldigt sätt föremål för lärarekårens
hyllning. Så har »en, hvilken haft lyckan
att arbeta under hans ledning», under
ofvanstående rubrik i »Neu Westdeutsche
Lehrerzeitung» ägnat honom en
entusiastisk tacksamhetens minnesruna. Enär
denna, enligt hvad vi förut lärt känna
om Polack, är synnerligen träffaride,
anföra vi därur följande:

»Då jag för några månader sedan
erfor, att den man, under hvars ledning
jag haft lyckan att tillbringa de fern
första åren af min lärareverksamhet, hade
för afsikt att träda tillbaka, greps jag
af vemod. Hvilken otalig mängd af
angenäma .minnen tränga sig icke fram
med namnet Polack! Jag ser hans milda
öga, ur hvilket uppriktigt förtroende
lyser mig till mötes; jag känner hans
bjärtas varma pulsslag, ur hvilka
kärleken till lärarekallet i ymniga strömmar
väller fram; jag känner det lifliga
intresse, med hvilket han följer mitt
arbete; jag hör hans uppmuntrande ord,
genom hvilket han visar vägen och
tänder en hänförelse, som gör, att man
griper sig an med svårigheter, som
synas oöfvervinneliga. Honom har jag
att tacka för att jag fått rätt syn på
lärarekårens gemensamma sträfvan; för
den uppfattningen, att »arbete för det
gemensamma hela» är det säkraste
medlet för en sund utveckling. Och då jag
i mitt arbete misslyckats, så är det hans
inverkan, som gjort, att jag icke gripits
af bitterhet eller missmod.

Men vår högt värderade Polacks
inflytande sträcker sig icke blott till hans
inspektionsområde. »Så långt som det
tyska språket klingar», ja vida utöfver
fäderneslandets gränser namnes hans
namn med aktning och kärlek. Hafva
icke hans »Brosamen» (»Brödsmulor»,
ett arbete i tre band) blifvit till
välsignelse för både skola och lärare när och
fjärran! »Väter Pestalozzi» och
»Zwei-hundert Jahre Preussisches Königtum»
äro också värdefulla litterära skatter.
Tillbörligt är det därför, att vi kasta
en blick tillbaka på den betydande
skolmannens inflytelserika verksamhet.

År 1875 lät dåvarande kultusrninistern
d:r Falk anställa en undersökning af
skolväsendet i de tre eichsfeldsdistrikten.
Kort därpå utbytte han de förutvarande
prästerliga folkskoleinspektörerna mot
fackmän. Polack erhöll distriktet Worbis
och en del af Miihlhausen. Den 25
april 1876 tillträdde han sin befattning.
Från kyrkans sida betraktades
utnämningen såsom »ett förtrampande af gamla
rättigheter, en stridshandske och början
till en religionslös skola. Men lärarnes
glädje var stor. Polack förklarade, att
han tillträdde sitt ämbete såsoni lärarnes
vän och medarbetare. Han vore kött
af deras kött; han hade under en tjugo-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:46:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1903/0460.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free