Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 26. (1,122.) 1 juli 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
462
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 26
Jtllmänna folkskolläraremötet
i Stockholm
tager i dag sin början. Med
anledning häraf meddela vi porträtt och
korta biografier af några af de
personer, som för mötets anordnande
offrat tid och krafter.
Inspektören vid hufvudstadens
folkskolor fil. d:r Carl Gustaf Bergman har
varit mötesbestyrelsens ordförande, i
hvilken egenskap han i dag öppnar mötet.
Då d:r Bergman för tre år sedan
fyllde 60 år, redogjorde vi uti en längre
artikel för de förtjänster, som han
inlagt om utvecklingen af hufvudstadens
folkskoleväsen, de reformer, vid hvilka
han knutit sitt namn, och det varma
intresse, han ådagalagt för att skaffa
lärarekåren en tryggare och i
ekonomiskt hänseende hättre ställning. Då
han fortfarande fullföljer samma väg
mot samma mål, inskränka vi oss i dag
till några korta data ur hans lif.
Han är född den 8 april 1840 i
Stenkumla på Gotland, där hans fader då
var vice pastor. Efter genomgången
folkskolekurs inträdde sonen i Visby
läroverk, blef student 1860, fil. kandidat
1867, fil. d:r 1869, var 1868-71
adjunkt vid Nya elementarskolan i
Stockholm samt 1871-88 rektor vid
Beskowska skolan. Redan 1877 blef han
ledamot af Jakobs och Johannis
skolråd och inträdde 1880 uti
folkskoleöfverstyrelsen. Arbetet i Stockholms
folkskolor var honom sålunda ej främmande,
då han 1888 öfvertog den mycket
kräf-vande chefsplatsen för folkskoleväsendet
därstädes.
Hans lifliga intresse och kraftiga
natur har satt honom i stånd att
verksamt deltaga i hufvudstadens
kommunala lif, i en mängd föreningar med
uppfostrande syfte såsom Manilla och
Hall, föreningarna för skolungdomens
fria lekar, pedagogiska lärokursen,
Stockholms skollofskolonier centralstyrelse,
skolkarehemmet m. fi. Från trycket har
han utgifvit en skolupplaga af Robin
-son Kruse, Fénélon s Télémaque,
afhandlingar om arbetet i folkskolan och
Sveriges undervisningsväsen samt en mängd
tidnings- och tidskriftsuppsatser i
pedagogiska och sociala ämnen.
Mötesbestyrelsens liksom mötets
sekreterare är folkskolläraren Fridtjuv Berg.
Detta namn är välbekant för hvar och
en, som följt svenska folkskolans
nyda-ningssträfvanden under senare åren, ty
han har alltid befunnit sig bland
kämparna i främsta ledet, då det gällt att
undanrödja ett hinder, få bort något
föråldradt eller gifva klart uttryck åt
tidens längtan och kraf på något bättre.
Vid hans 50-årsjubileum f Or två år sedan
framhölls ock i denna tidning
betydelsen af hans lifsgärning som kämpe för
folkskollärarekårens höjande och
sam-lingssträfvanden liksom för
skolorgani-satoriska reformer, särskildt i syfte att
få den gamla tanken om folkskolan som
bottenskola en gång omsatt på
verklighetens grund, som läroboksförfattare, som
medlem af lagstiftande församlingen, som
pedagogisk författare och medarbetare i
Verdandi, Svensk Läraretidning och
Barnbiblioteket SAGA. Äfven" angående
honom kunna vi alltså här inskränka oss
till att erinra om några uppgifter
rörande hans lif.
Son af den bekante skolföreståndaren
i Finspång, sedermera slöjdinspektören
i Stockholm Anders Berg föddes Fridtjuv
Berg den 20 mars 1851 i Ödeshögs
församling i Östergötland, intogs 1874 i
Göteborgs folkskollärareseminarium och
utexaminerades därifrån med högsta
betyg redan efter två terminer, blef e. o.
lärare vid Finspångs folkskola 1875 samt
ordinarie lärare och föreståndare
därstädes 1878. År 1881 flyttade han till
hufvudstaden, där han samma år blef
ordinarie lärare.
I pedagogiskt syfte har han besökt
Norge, Danmark, Tyskland, Schweiz och
Nederländerna. Af centralstyrelsen för
Sveriges allmänna folkskollärareförening
blef han medlem 1885, var 1887 dess
vice ordförande samt innehade åren
1888-97 den med hvarje år allt mer
kräfvande sekreterarebefattningen. År
1890 blef han vald till ledamot af
riksdagens andra kammare, där hans namn
ofta stått under motioner om
reformförslag till skolans och lärarekårens bästa.
Vid senaste riksdag var han ordförande
i kammarens s. k. skolutskott. Af
regeringen insattes han 1896 i den s. k.
tvångsuppfostringskornmittén.
Hans läroböcker i Sveriges historia, i
geografi och i geometri, hans kartböcker
liksom hans skolhistoriska bilder af
Die-sterweg och Comenius äro allmänt kända
och erkända.
Som mötesbestyrelsens kassaförvaltare
har tjänstgjort folkskolläraren Alexander
Jonsson. Född den 24 september 1856
i Södra Vi församling af Kalmar län,
utexaminerades han den 4 juni 1877
från Linköpings folkskollärareseminarium,
fick samma år anställning i Stockholm
som e. o. lärare vid Katarina folkskolor
och blef 1882 ordinarie lärare
därstädes. Åren 1884-99 var han tillika
lärare vid Stockholms borgareskola. I
Stockholms folkskollärareförening har
han varit sekreterare åren 1883-87,
vice ordförande 1895 samt ordförande
1896-98. Sedan Fridtjuv Berg 1897
oåterkalleligen afsagt sig sekretariatet i
centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärareförening, tjänstgjorde
Alexander Jonsson som tillförordnad
sekreterare senare delen af 1897 och 1898
samt blef 1899 ledamot af
centralstyrelsen och sekreterare, hvilken sistnämda
post han sedan dess bestridt men före
sommarens val undanbedt sig. Han var
åren 1897-99 sekreterare äfven i
Pedagogiska sällskapet i Stockholm.
Utom åtskilliga statistiska
redogörelser för skolförhållanden till sjunde
nordiska skolmötet 1895 och till
konst-och industriutställningen i Stockholm
1897 har han redigerat Sveriges
allmänna folkskollärareförenings årsskrift
åren 1898-1903 samt lämnat bidrag
till skolpressen. Vid sjunde nordiska
skolmötet i Stockholm 1895 vann han
berättigadt erkännande för det sätt,
hvarpå han skötte förtroendeposten som
utställningssektionens sekreterare och
kassaförvaltare.
Byråföreståndarens mycket fordrande
och ansträngande uppgift har blifvit
öf-verlämnad åt folkskolläraren Carl
Lidman. Han är född den 23 december
1861 i By församling af Värmlands län,
intogs 1880 i Karlstads
folkskollärareseminarium samt tog afgångsexamen
därifrån 1883. Samma år anställdes han
som e. o. lärare vid Maria folkskolor i
Stockholm, där han fortfarande
tjänstgör, sedan 1885 som ordinarie. Han
var åren 1896 - 99 ordförande i
Stockholms folkskolors slöjdlärareförening och
i Stockholms folkskollärareförening 1899
-1902. Vid nordiska skolmötet i
Kristiania var han medlem af bestyreisen samt
föreståndare för den svenska mötesbyrån.
Han har deltagit i kommittéarbeten för
slöjd- och teckningsundervisningen samt
för granskning af läroböcker.
Utställningskommittén har till
ordförande haft slöjdinspektören vid
Stockholms folkskolor Hjalmar Berg. Son till
föregående innehafvare af samma
befattning och broder till Fridtjuv Berg
föddes han 1859 i’Finspång, hvars
folkskola han med fadern och brodern som
ledare genom gick,var lärareelev vid
samma skola 1874-77, genomgick
Norrköpings tekniska elementarskola 1874-77,
utexaminerades efter två terminers kurs
vid Karlstads folkskollärareseminarium
därifrån 1878, tjänstgjorde vid Finspång
åren 1878-81, blef 1881 ordinarie
lärare vid Klara folkskola, hvilken
befattning han ännu innehar. Åren 1884-
90 var han slöjdlärare vid Stockholms
folkskolor samt vid Stockholms norra
latinläroverk 1886-97 liksom han åren
1893-95 undervisade kronprinsens två
äldsta söner i slöjd. År 1897 blef han
slöjdinspektör vid Stockholms folkskolor
och tjänstgör fortfarande i denna
egenskap.
Med understöd af statsmedel företog
han en pedagogisk studieresa till
världsutställningen i TParis år 1900. Från
trycket har han utgifvit åtskilliga
läroböcker för folkskolan, däribland den
bekanta läroboken i naturkunnighet
(tillsammans med And. Lindén), en lärobok
i geometri (tillsammans med Fridtjuv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
