Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 26. (1,122.) 1 juli 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 26
SVENSK LÄRARETIDNING.
Berg), en lärokurs i linearritning,
förteckning öfver böcker, lämpliga för
lärjungebibliotek. Dessutom talrika
uppsatser i Svensk Läraretidning o. s. v.
Inkvarteringskommitténs ordförande
har varit Öfverläraren Johan Jakob
Dalström, hvilken för tre år sedan firade sitt
halfsekeljubileurn, såsom vi på sin tid
omnämde. Vi framhöllo då också det
anseende, han äger för framstående
lärareskicklighet, som författare af läroböcker
i svensk språklära, som verksam och
intresserad ledamot af en mängd föreningar
och fonder i syfte att genom sjuk- och
begrafningshjälp bistå kamrater. Vi
erinra därför nu blott om att han är
född den 28 januari 1850 i Färgelanda
församling på Dal, tjänstgjorde redan
vid 16 års ålder som småskollärare i
sin födelseprovins, utexaminerades 1871
från Göteborgs folkskollärareseminarium
och blef följande år lärare vid
Stockholms folkskolor, där han sålunda
verkat i öfver 30 år. Efter ett par års
extra tjänstgöring blef han nämligen
ordinarie lärare i Adolf Fredrik,
tjänstgjorde en tid i Klara folkskola men
återgick senare till Adolf Fredriks
folkskolor. Sedan i fjor är han
öfverlärare i Adolf Fredriks södra folkskola.
Äfven i Stockholms borgareskola och
slöjdskolan har D. funnit tid att
undervisa i svenska och matematik. Men
dessutom har han intresserat sig för
sång, inom Stockholms
folkskollärareförening, hvars ordförande han var åren
1886-95 liksom han därtill valdes i år,
ledt sångkörens öfningar, utarbetat tre
afdelningar i ett af rektor Fischier
utgifvet arbete: »En hvar sin egen lärare»
samt tillsammans med Hj. Berg och
And. Lindén utarbetat
»Undervisningsmateriel för folkundervisningsanstalter»,
varit medlem af denna tidnings redaktion
i ett tiotal år (slutet af 80- och början
af 90-talet). Sedan 1889 är han
medlem af centralstyrelsen för Sveriges
allmänna folkskollärareförening och från
1895 dess kassaförvaltare. Han är en
gammal och pröfvad ledamot af
besty-relser för allmänna skolmöten och har
flera gånger skött befattningen som
byråföreståndare.
Bland mötesstyrelsens kvinnliga
medlemmar nämna vi i första rummet
slöjdinspektrisen vid Stockholms
folkskolor fröken Hulda Lundin, som med sitt
kända lifliga intresse ställt sina
kunskaper och sin på såväl närmare som f j
armare håll inhämtade rika erfarenhet till
förfogande vid ordnandet af
skolutställ-ningen och som tillika varit ledamot af
mötesbestyrelsens verkställande utskott.
Få kvinnor hafva under de senaste
20 åren gjort så mycket för
folkskoleflickornas utbildning i sund och
praktisk riktning som hon: hennes
handarbetsmetod är på samma gång
pedagogisk och systematisk och har som bekant
blifvit en svensk metod, som
oupphörligen förvärfvar nya lärjungar, hvilka
sedan sprida den i allt vidare kretsar.
Genom ett par arbeten har hon ock i
skrift verkat för verkliggörandet af sina
idéer, hvilka vunnit insteg ej blott i
våra lärarinneseminarier samt en mängd
städers folkskolor utan ock i våra
nordiska grannland och Amerika.
Född 1847 i Kristianstad samt själf
en typ för skånsk godmodighet, lugn
och medvetenhet om målet liksom om
dit ledande medel, kom hon vid 20
års ålder till Stockholm och blef
lärarinna vid Klara folkskolor. Hon
öfvergick 1877 till Katarina folkskolor. På
grund af sina 1872 till England och
Skottland samt 1877 till Schweiz
företagna resor för studier af där använda
handarbetsmetoder fick hon 1881 på
föranstaltande af styrelsen för »Lars
Hiertas minne» resa ut till Tyskland
för att studera den Schallenfeldska
metoden för handarbetsundervisning, den hon
sedan med skicklig hand och blick för
vårt lands nationella egendomligheter
omplanterat i svensk jordmån. På
Stockholms stads bekostnad fick hon göra en
ny resa till Karlsruhe och blef 1885
slöjdinspektris för hufvudstadens
folkskolor, där hon fortfarande verkar i denna
egenskap. Genom resor till Belgien och
Frankrike liksom Amerika, somliga med
statsanslag, har hon alltjämt följt
utvecklingen af den idé, hvaråt hon ägnat
sitt lifs sträfvanden. Så besökte hon
exempelvis världsutställningarna i Paris,
Chicago, Berlin och Buda-Pest. Ar 1896
blef hon medlem af centralstyrelsen för
Sveriges allmänna folkskollärareförening,
men afsade sig denna förtroendepost med
utgången af år 1900.
En af festkommitténs mest verksamma
ledamöter har varit folkskollärarinnan
fröken Anna Rylander. Under
festkommittén hafva arbetat fyra särskilda
kommittéer, nämligen för idrottsfesten, för
konserterna, för utfärderna och för
Skansfesten. Ordförande i den sistnämda
kommittén har varit just fröken Anna
Rylander. Det är ett namn, som har god
klang icke blott inom Sveriges lärarekår
utan ock inom dess barnavärld, tack
vare den outtröttliga välvilja och h j
ärtevarma omsorg, hvarmed hon omhuldat
de små, som från Sveriges alla
landsändar alltsedan utställningen 1897 gjort
Skolresor till hufvudstaden och där
inkvarterats å »barnhotellet».
Utställningsåret erinrade vi om hennes lika
energiska som framgångsrika verksamhet
som skolresebyråns föreståndarinna och
påminna i dag blott om, att hon är född
i Norrköping 1854, utexaminerades från
Stockholms folkskollärarinneseminarium
1874, tjänstgjorde i fyra år i närheten af
Södertälje och blef 1878 ordinarie
lärarinna vid Östermalms folkskolor i
Stockholm. Skicklig och varmt hängifven
sitt kall, är hon icke mindre
intresserad för folkskollärarekårens samlings-
tanke, har under flera år varit ledamot
af styrelsen för Stockholms
folkskollärareförening (en tid dess vice ordförande)
och har verksamt deltagit i
organisationen och ledningen af Stockholms
arbetsstugor. Hon är kassaförvaltare i
pedagogiska lärokursens styrelse och har
gjort flera studieresor för att taga
kännedom om fortsättnings- och yrkesskolor
för kvinnlig ungdom. För detta
ändamål har hon exempelvis besökt
Tyskland, Nederländerna och England.
En annan verksam ledamot af
festkommittén har varit folkskollärarinnan
fröken Sigrid Sjöberg, hvilken varit
ordförande i kommittén för utfärder samt
tillika arbetat inom idrottskommittén.
Dotter till musikdirektören vid Göta
lifgarde F. Sjöberg, föddes hon i
Stockholm 1861 och utexaminerades från
folk-skollärarinneseminariet därstädes 1884,
blef samma år e. o. lärarinna vid Maria
församlings folkskolor, där hon 1893 fick
ordinarie anställning, hvilken hon
fortfarande innehar. År 1895 genomgick
hon slöjd- och lekkurs å Nääs och har
tillsammans med en kamrat utarbetat
tredje häftet af »Stockholms folkskolors
lekserier». Under flera år,har hon ledt
barnens lekar både under terminerna
och ferierna. Vid nordiska skolmötena i
Stockholm 1895 och i Kristiania 1900
var hon anställd å mötesbyrån.
Mötets funktionärer.
Mötesbestyrelsen framlägger i
programhäftet följande förslag:
Mötets ordförande: folkskoleinspektören
C. G. Bergman.
Mötets hufvudsekreterare:
folkskolläraren Fridtjuv Berg.
Ordförande vid de särskilda
sammanträdena :
Första dagen: folkskoleinspektören d:r C.
G.o Bergman och folkskolläraren N. O. Bruce
i Åkarp.
Andra dagen: redaktör Emil Hammarlund
i Stockholm, folkskollärarne P. Lagerblad i
Tumba och J. F. Lindberg i Norra Ljunga.
Tredje dagen: folkskolläraren K. L.
Larsen i Göteborg och Öfverläraren M. N
eländer i Norrköping samt folkskoleinspektören
d:r C. G. Bergman (afslutningen).
Sekreterare vid de särskilda
sarnman-trädena:
Första dagen: folkskollärarnman Anna
Sundbom i Gäfle, folkskolläraren O. Th.
Huldén i Kristianstad och G. A. Vesterin i
Västerhaninge.
Andra dagen: folkskollärarne J. E.
Björkman i Göteborg, J. A. Österberg i Stockholm,
August Björklund i Sundsvall och O.
Stjern-ström i Vendel samt folkskollärarinnan^ Alma
Persson i Hudiksvall.
Tredje dagen: folkskollärarne Leo
Karlsson i Stockholm, Aug. Ljunggren i
Stockholm och F, Berggren i Växjö samt
folkskol-lärarinnan Sofia Höglund i Malmö.
Inbjudna
till mötet äro af bestyrelseri åtskilliga
personer, däribland statsrådet Carl von
Friesen, t. f. ecklesiastikministern K. S. Hus-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
