Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 26. (1,122.) 1 juli 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
474
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 26
ter med nya idéer, nya uppslag1, skulle det
bli stillastående. Tal:n hoppades lifligt, att
sådana unga, friska krafter aldrig skulle
saknas inom lärarekåren och att de ock
skulle känna det ansvar och de kraf,
folkbildningens sak ställer på dem, och icke
draga sig undan. Han önskade, att detta
porträtt i framtiden måtte uti S. A. F:s lokal
minna icke om det ringa han förmått, men
hvad han velat och tillika mana det yngre
läraresläktet att med samma kärlek - ty
sådan hade icke fattats honom - men med
större framgång arbeta for det stora målet:
folkskolans och folkbildningens höjande.
Tal:n bad de närvarande frambära hans tack
till de inånga frånvarande, som bidragit till
porträttet. <
Såsom den närmast äldste medlemmen
i centralstyrelsen ville Öfverläraren
Alfred Dalin i Huskvarna ’frambära ett tack
till gifvarna för porträtten och det
öfverlämnade öfverskottet.
Framtiden skulle vara tacksam för det
dessa porträtt åstadkommits, under det deras
original varit i sin fulla mannakraft, och för
många skulle det säkert vara en glädje att
gå opp och se huru föreningens första
ledande män sett ut. Tanken på ett eget
hem för föreningen ville tal:n lägga alla
varmt på hjärtat: ingen förening med så
stort medlemsantal saknade eget tak öfver
hufvudet.
Samma tanke betonades yttermera af
folk skollärarinnan fröken Adéle Vetterlind
från Jönköping i ett liffulit och
medryckande tal.
Hon skildrade, med hvilken glädje och
stolthet hon sett Berg och Hammarlund
strida och segra för så många ädla och höga
syften, fast de ofta nog stått rätt ensamma.
De vore därför ett föredöme för alla män
- man borde ej akta dagens hugg och slag,
ty sanningen skall dock segra till slut. Å
lärarinnornas vägnar ville hon tacka dem
för allt hvad de velat och gjort till sina
kvinnliga kamraters fromma. Och tanken
på ett eget hem åt föreningen låge henne
synnerligen varmt om hjärtat sedan lång
tid. I utlandet hade lärareföreningarna egna
hem - hvarför skulle ej den nu gifna
grundplåten hos oss ökas genom frivilliga bidrag ?
Alla ombuden borde verka för att denna
tanke måtte bli verklighet; om så skedde,
skulle det vara hennes största glädje innan
hon nedlade arbetet.
Hr Lundahl ut bragte ett fyrfaldigt
lefve, som dånande klang genom salen.
Så sjöngs sången: »Vi ej oss samman
-sltitit.»
Och hyllningsfesten var slut.
H. W-r.
Festen på Djursholm.
Kl. 7,15 måndagsafton afgick från
Engelbrektsgatan det för ombudsmötets
deltagare beställda extratåget. Efter
en angenäm färd genom det leende
sommarlandskapet stannade tåget kl. 7,45
vid Djursholms restaurant, och
deltagarne fylkade sig vid verandan, där hr
J. E. Thorin från Åtvidaberg
fotograferade församlingen, som torde hafva
uppgått till bortåt 200 personer.
Efter en kort promenad i den vackra
villastaden samlades man åter i den
nyuppförda ståtliga matsalen med bredvid
liggande verandor, där en präktig supé
intogs.
Efter dennas slut talade hr Otto Bej-
bom från Strängnäs för Sveriges allmänna
folkskollärareförening.
Föreningen hade från en ringa början
stadigt vuxit ut, så att den nu omfattade
mer än 8,000 medlemmar i 251
kretsförening-ar inom hela Sverige från sydligaste Skåne
till nordligaste Norrbotten.
Det vore ett glädjande förhållande, att
samhörighetskänslan mellan arbetarna på
folkbildningens fält sålunda gjort sig
gällande, att Sveriges allmänna
folkskollärare-förening, som vore ett uttryck för kåren
själf, vuxit ut och vuxit sig stark. Men för
en så vidtomfattande förening som denna
funnes en fara. Mången såge med fruktan
eller motvilja den fasta organisationen, och
frön utsåddes stundom, som kunde befaras
icke bära ädel säd, kanske i stället tvedräkt
och söndring. Småfrågor eller specialfrågor,
vid hvilkas lösning olika intressen och
åskådningar måste göra sig gällande, gjordes till
stora och allmänna vitalfrågor. Stad och land,
lärare och lärarinnor, folk- och småskola
sattes emot hvarandra. Men lärarekåren,
föreningen, som icke hade råd att förlora
en enda kraft, borde här lägga på hjärtat
det visa ordet: T>att så tvista öfver det lilla,
som åtskiljer, att man icke glömde det stora,
som enar». Detta stora vore folkskolan och
folkbildningen, »att tända eld i barnasjäl,
att lyftning ge åt dagaträl».
Medlet, vägen vore enighet och god anda
inom föreningen, inorn lärarekåren.
Talaren slutade med att utbringa ett
fyrfaldigt lefve för Sveriges allmänna
folkskollärareförening och dess
utveckling utåt och inåt.
Det entusiastiska lefvet följdes af
sången Vårt kall (»På skogsklädd höjd»).
Sedan hr J. J. Dalström erinrat om
den allmänna föreningens uppkomst och
om den insats för sammanslutning, som
därigenom åvägabragts, utbringade han
ett fyrfaldigt lefve för centralstyrelsens
förste ordförande, f. d. Öfverläraren,
numera gasverksinspektören hr J. Molin,
en af de män, som 1880 deltogo i
för-ningens stiftande. Hr Molin hade dock
redan aflägsnat sig, men det uppdrogs
åt hr DalstrÖm att till honom
framföra församlingens hyllning och tack.
Vid 11-tiden anträddes hemfärden till
Stockholm. -z-
Tisdagsmötet
började kl. 10 f. m. med behandling af
småskollärarinnornas lönefråga samt
pensionsfrågorna, och uttalade sig mötet i
enlighet med centralstyrelsens förslag,
dock med några modifikationer,
betingade af beslutet rörande folkskollärarnes
lönefråga.
Frågan om folkskollärarnes rättsliga
ställning föranledde en särdeles liflig
diskussion, som först afslöts kl. 5 e. m.
FÖr dessa viktiga frågors behandling
skall redogöras i nästa nummer.
Lärarebibliotek.
Kl. 2 i går e. m. inledde den bekante
norske läseboksförfattaren Nordohl Eolfsen
en diskussion om sättet att få till stånd
lärarebibliotek, en fråga, som f. n. står
på Norges Lsererforenings program.
Där har man öfvertalat
vetenskapsmän och pedagoger att bilda en re-
daktionskommitté för att uppgöra plan
för arbetet. Först gäller det att
anskaffa en grundval af handböcker i
folkskolans ämnen, det bästa af nutidens
litteratur på åtskilliga fält. Skolstyrelsen
framlade för senaste storting en
proposition om lag, enligt hvilken offentliga
bidrag från stat och amt skulle lämnas
kommunerna för upprättande af
lärarebibliotek, men frågan afgöres först vid
nästa storting. Då det vore önskvärdt,
att ett samarbete mellan de nordiska
folken skulle vara af stor vikt för frågans
främjande, hade hr Rolfsen hitrest för
att skildra, hur man i Norge tänkt sig
planen för arbetet.
Norges Isererforenings ordförande,
over-Iserer H. Radhe, som likaledes hitrest
för denna fråga, talade äfven i ämnet.
Härom vidare i nästa nummer.
De norska gästerna voro föremål för
de hjärtligaste hyllningar från
ombudsmötets sida, och mötet slöt med
ömsesidiga lefverop för brödrafolken och
lärarekårerna på ömse sidor Kölen.
Till ombud hafva ytterligare valts:
F. Öster götlands-Jer et s en: J. G. Bergdahl i
Vadstena och A. M. Törnell i Vallerstad.
Öns j o-kretsen: J. Andrén i Hör och K.
Olofsson i Hallaröd.
Bjäre-kretsen: S. Hedlund i Hjärnarp.
Karlskoga-kretsen: G. Norlin i Bofors och
J. A. Börjeson i Brickegården.
Suppleanter: Lovisa Pettersson och Hilda Hultin i
Karlskoga.
Harjägers-kretsen: O. Hultén i
Löddekö-pinge och J. Falk i Norrhviddinge.
Suppleanter: O. A. Frank i Kjeflinge och N.
Vihl-borg i St. Harrie.
Östbo-kretsen: D. Nikander i Tånnö.
S. Möre-kretsen: Y. Svahn i Söderåkra,
Ingeborg Nilsson i Madesjö och Emy
Larsson i Söderåkra. Suppleanter: J. Ehrnström
i Örsjö och G. Thorée i Torsås.
Mariestad-Kinnekulle-kretsen: G. Hultgren
i Leksberg och A. G. Apelqvist i Källby.
Suppleanter: A. Lundahl i Torso och Hulda
Andersson i Kinneskogen.
Strängnäs-kretsen: O. Bejbom och Hulda
Vallin. Suppleanter: Nils Hallsten och
Alfhild Bejbom.
_______ A ___
"Ti1
Valen.
a) Medlemmar i centralstyrelsen.
N. Åsbo-kretsen: de afgående.
Harjagers-kretsen: dito.
Vikbolands-kretsen: dito.
Strängnäs-kretsen: dito.
Sunnerbo-krets en: dito.
Huaröds-kretsen: dito.
S. Möre kretsen: dito.
Östbo-kretsen: dito.
N. Bjäre-kretsen: dito.
Nordvästra Nerkes-kretsen: dito.
Mariestad-Kinnekulle-kretsen: dito.
Bjäre-kretsen: J. Franzén, P. Borgh, Anna
Lessel och L. G. Broomé.
Onsjo-kretsen: dito.
V. Östergötlands krets: Alex. Jonsson, J.
Franzén, P. Borgh och Kr. Quint.
b) Revisor.
N. Åsbo-, Hårfagers-,
Mariestad-Kinne-kulle-j Sunnerbo-, Bjäre-, Onsjö-, S. Möre-,
Östbo-, N. Bjäre-, Strängnäs- och^Nordvästra
Nerkeskretsarna: Alfr,. Fridén i Örebro.
Vikbolands- och V. Östergötlands-kretsarna:
J. P. Lindén i Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
