Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 26. (1,122.) 1 juli 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 26
SVENSK LÄRARETIDNING.
477
nisationsförhållanden är föga olik med
folkskolans. Under sådana förhållanden
torde ock lagstiftningen på lämpligt sätt
böra följa denna utvecklingens gång och
åt denna småskolans utveckling bringa
ett lagligt uttryck samt förläna
stadfästelsen och stödet af vissa allmänna
lagbestämmelser.
1) Bland dessa räknar jag i främsta
rummet den, att för anställning vid
småskola, mindre folkskola, vare sig
upprättad af distrikten eller af
husfäderna i viss rote, eller i egenskap af
biträdande lärare vid folkskola,
hädanefter bör, oafsedt möjligen förekommande
dispens, fordras vederbörligen aflagd
examen. Den omständigheten, att staten
ej genom egna seminarier sörjer för
dessa lärares utbildning, bör ej utgöra
hinder, ty om ock landsting eller
motsvarande korporationer fortfarande skulle
upprätthålla sådana seminarier, torde
statskontrollen öfver dem dock kunna
göras så effektiv, att ingen väsentlig
skillnad mot ett statsseminarium
före-låge.
2) Härmed vore en fast grundval
vunnen för införande af den ordning,
petitio-närerna önska, eller att vid hvarje
småskola minst en lärare skall vara anställd
såsom ordinarie, och anser jag mig kunna
på ofvan angifna grunder förorda detta
förslag - dock endast under följande
villkor och inskränkningar:
a) Såsom villkor för en ordinarie
anställning för flertalet af småskollärare
torde i första rummet hos dem böra
fordras en, så långt möjligt är, lika
utbildning. Med nödigt undantag för
nuvarande s. k. oexaminerade lärare, hvilka
genom ett öfvergångsstadgande borde,
liksom öfriga nuvarande småskollärare,
få rätt att förklaras såsom ordinarie
lärare å innehafvande platser, skulle väl
redan den i mom. l härofvan föreslagna
bestämmelsen för framtiden verka i detta
syfte. Men det torde dock kunna sättas
i fråga, huruvida ej denna utbildning
måste göras ännu mera likformig genom
utarbetandet af en verklig stadga äfven
för småskoleseminarierna, genom hvilken
vården om desamma för framtiden
för-behölles staten, landstingen eller
motsvarande offentliga korporationer, genom
hvilken en verkligen tillräcklig
utbildningstid för alla bestämdes samt
kurserna i de särskilda ämnena vunne
nödig, närmare bestämdhet och i
allmänhet nödig likformighet i arbetet
infördes. Så olika som dessa seminarier
för närvarande äro med afseende på
elevernas utbildningstid och öfriga
förhållanden, så utgå från dem lärarinnor
af så olika duglighet och utrustning, att
en så betydande ändring i deras
ställning, som här föreslås, ej synes
rättvisligen eller lämpligen kunna företagas
utan en samtidigt skeende reglering af
deras utbildningsförhållanden.
b) En annan punkt, där för
genomförande af det framställda förslaget en
ändring af nuvarande stadganden måste
vidtagas, berör formerna för lärares
entledigande. De i folkskolestadgans
paragraf 32 förekommande
bestämmelserna göra ej härvid tillfyllest. Ty väl
hör det till en ordinarie anställning, att
lärare ej skall kunna af skolrådet
god-tyckligen uppsägas eller afskedas, men
det måste dock uppställas såsom ett
oafvisligt kraf, att en lärare, som af
domstol blifvit dömd för nesligt brott
eller som bevisligen öfvat lastbart
lefverne, må kunna utan föregående
varning skiljas från sin tjänst. En sorglig
erfarenhet (t. ex. Eingarumsfallet) har
visat behöfligheten af en sådan
förändring äfven beträffande folkskollärare, och
denna kår har ock själf kraftigt yrkat
på en sådan förändring. Det vore
önskvärdt, att ett lika stadgande i detta
afseende utfärdades beträffande såväl
folk-söm småskollärare.
På samma gång torde ock en annan
omständighet behöfva tagas i
betraktande. Det inträffar ej så sällan, att
småskollärarinnor träda i äktenskap och
därefter längre eller kortare tid kvarstå i
sin befattning som lärarinnor. Där detta
kan ske under sådana förhållanden, att
lärarinnan äger tillräckliga tillgångar att
för vården af sitt hem förskaffa sig fullt
pålitligt och dugligt biträde, kan man
därom ej säga mer, än att skolans
förlust inskränker sig till den minskning i
kraft och intresse, hvilken ovillkorligen
blir QB. följd af försöket att dela sig
mellan så djupgående och kräfvande
plikter. Men för småskollärarinnor,
särskildt på landet, med deras ringare
aflöning, torde denna förutsättning i
allmänhet ej kunna antagas föreligga, och
på grund häraf torde i flera fall skolan
blifva verkligt lidande af ett sådant
förhållande. Att härvidlag anlita den
utväg till rättelse, till hvilken
folkskolestadgans paragraf 32 lämnar utväg,
synes vara alltför strängt och skulle helt
och hållet för lärarinnan afskära
tillfället att möjligen senare under andra
förhållanden återgå till verksamheten i
^kolan. Det är därför oundgängligen
nödvändigt, att skolrådet erhåller rätt
att, där vården om skolan nödvändigt
kräfver det, kunna efter
folkskoleinspektörens hörande och högvördiga
domkapitlets medgifvande uppsäga gift
småskollärarinna, hvilken genom denna sin
ställning är förhindrad att vederbörligen
sköta sin befattning.
Det kan nu ock tänkas det fall, att
en befintlig småskola behöfver indragas.
Detta kan ske ej blott vid en
allmännare omorganisation af skolväsendet i
ett visst distrikt, utan ock där
småskolans upprättande inom en viss rote
betingats af förhållanden, som ej längre
där förefinnas, t. ex. anläggandet i en
skogstrakt af ett sågverk, hvilket efter
en tids verksamhet nedlägges. Så har
t. ex. Hjorteds skoldistrikt i sitt af
domkapitlet stadfästade reglemente gjort
småskolan vid Blankaholm beroende af
därvarande sågverksrörelses fortsättning.
I vanliga fall torde det dock vara
tillräckligt att utsträcka äfven till småskol-
lärare skyldighet att under sådana
förhållanden underkasta sig förflyttning till
annan skola inom distriktet. Där annan
plats inom skoldistrikt ej finnes
tillgänglig, borde dock sådan lärarinna kunna
af skolrådet uppsägas, men med
skyldighet för skolrådet att utan ansökan
antaga henne till nästa plats, som vid
någon distriktets skola blifver ledig,
därest hon ej dessförinnan genom
ansökan erhållit annan plats.
c) För ordinarie anställning vid
småskola fordras ock, att tillvägagångssättet
vid sådan lärares tillsättning blifver
ungefär detsamma, som angående
folkskollärarebefattning stadgas i
folkskolestadgans paragrafer 19 och 20 samt 22,
med iakttagande af det undantag, som
1 slutet af nästföregående moment här
ofvan föreslås, samt med den likaledes
här ofvan (under 2 a) föreslagna öfver- j
gångsbestämmelsen, att nuvarande
innehafvare af sådan plats må utan
ansökan kunna förklaras för ordinarie lärare.
Val torde dock kunna förrättas af
skolrådet efter förslag, upprättadt, där så
lämpligt finnes, på sätt i
folkskolestadgans paragraf 19 mom. 8 säges. Laga
af- och tillträdestider böra ock
bestämmas såsom för folkskollärare. Då likväl
beträffande särskildt lärarinnor vid
småskola kan förutsättas, att afgång från
en befattning utan pensionering eller
sökt transport till annan lärareplats
oftare kan förekomma, torde här äfven,
för att bereda tid till platsens
återbesättande, behöfva tilläggas, att vid
uppsägning från en plats utan tillträde till
en annan lärarebefattning sker af trade
därifrån på den af de bestämda
dagarna (den l januari och den l juli), som
infaller minst 5 månader efter
uppsägningsdagen.
Hvad här föreslagits beträffande
grunderna för förslags upprättande samt laga
af- och tillträdestider torde, för
åstadkommande af rättvisa samt större reda
vid tillsättningen, böra omfatta äfven
icke-ordinarie lärare vid folk- och
småskola (vikarier undantagna) och således
äfven sådana platser, som tillsättas af
husfäderna - ifall stadgande om sådan
tillsättning numera kan anses behöfligt.
3) Med dessa förändringar synes mig
ock böra följa, att ordinarie
småskol-lärares tjänstetid, med ändring för dem
af den i nådiga kungörelsen angående
aflöning åt lärare vid folk- och
småskolor den l juni 1900 paragraf 2 mom.
2 angifna beräkningsgrunden, komme
att beräknas alldeles på samma sätt som
ordinarie lärares vid folkskola samt att
ordinarie lärare vid småskola äfven finge
åtnjuta samma förmån, som genom
nådiga kungörelsen den 13 juni 1902
medgifvit s ordinarie folkskollärare, nämligen
att viss bestämd tids tjänstledighet ej
skulle utgöra hinder för deras
uppflyttande i respektive lönegrad, ty det
funnes då ej längre något skäl att i detta
afseende göra undantag för dem. Af
samma skäl torde ock böra ifrågasättas,
huruvida ej för ordinarie småskollärare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
