Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 27. (1,123.) 8 juli 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 27
SVENSK LÄRARETIDNING.
489
fröken Hulda Lundin samt andra
bemärkta personligheter från skolvärlden,
och på läktarne såg man redan en och
annan, som i sin kamera sökte uppfånga
bilder af den väldiga församlingen.
Gudstjänsten började därmed att
Stockholms folkskollärareförenings sångkör
sjöng Davids 95:e psalm af Mendelssohn
under ledning af Öfverläraren J. J.
Dalström. Solot utfördes förträffligt af hr Nils
Fahlman. Sedan de närvarande sjungit
sv. ps. 426: l-3, besteg ärkebiskop
J. A. Ekman predikstolen.
Med 2 Kor. 3: 18 till ingångsord skildrade
tal:n, huru många önskat och fått skåda
Jesu Kristi härlighet, såsom Abraham, Simeon,
Paulus, och huru hvarje troende kristen
längtar att se den i de heliga skrifternas
spegel för att varda förvandlad till samma
bild. I den bilden möta vi icke ett
förblek-nadt minne, utan Kristi e£en lefvande ande.
Tal:n afslutade sin manliga och kraftfulla
predikan med en maning till Sveriges lärare
och lärarinnor. Hvad skulle gifva dem fröjd
och mod i arbetet om icke naturens, historiens
och framför allt Kristi härlighet? I barnens
blickar, som de skulle rikta mot denna
härlighet, hade de att söka uppmuntran. Do
borde ej låta detta unga släkte bli tuktlöst
eller slita sig från Gud och kasta sig i lastens
armar. Själfva borde de sig till fröjd och
fostran skåda Kristus i anden - då skulle
doften af deras kärlek och hängifvenhet
omedvetet verka på barnen och binda dem
vid goda makter till värn för fosterland och
kyrka men framför allt vid Gud och hans
väsendes rätta afbild Jesus Kristus. Måtte
Gud styrka lärarne i deras dyrbara värf och
låta sin välsignelse hvila öfver mötet till
lärdom, hopp och maning för deltagarnes
och andras fromma!
En kör af Aug. Söderman sjöngs
därefter af lärarekören, och sedan sv. ps.
69: 2, 3 blifvit sjungen, trädde
ärkebiskopen och rektor Viotti, föreståndare
för Uppsala folkskolor, för altaret* och
af slöto gudstjänsten med mässning, bön
och välsignelsen. Sist sjöngs sv. ps.
121: 5, 6.
I egenskap af mötesbestyrelsens
ordförande besteg därpå folkskoleinspektören
i Stockholm fil. d:r G. G. Bergman
talarestolen.
Han tecknade i korta drag mötets förhistoria,
hölsade samtliga deltagare, däribland främst
statsrådet Husberg, kanslirådet Lyttkens och
ärkebiskop Ekman, samt uttalade sitt hopp
att allvar, sakkunskap och kärlek till skolan
och ungdomen måtte hvila öfver
mötesförhandlingarna och att dessa måtte präglas af
fördragsamhet mot olika tänkande, godt
samarbete och god samvaro.
Till mötets ordförande valdes därpå
enhälligt folkskoleinspektören Bergman
och till dess sekreterare folkskolläraren
Fridtjuv Berg, hvarpå arbetsordning och
ordningsregler godkändes.
Därefter beslöt mötet att till konungen
af sända följande telegram:
Omkring nittonhundra lärare och
lärarinnor från landets alla delar, samlade i
hufvudstaden till allmänt svenskt
folkskolläraremöte, bedja härmed att få till Eders
Majestät frambära uttrycken af sin undersåtliga
vördnad och sin djupt kända tacksamhet
för från tronen städse visadt intresse för
folkskoleundervisningons befrämjande.
Till statsrådet och chefen för
ecklesiastikdepartementet fil. d:r Carl von Friesen,
som befianer sig i Tyskland, afläts
nedanstående telegram:
Det trettonde allmänna svenska
fölkskol-läraremötet, som hålles i hufvudstaden,
sänder härmed undervisningens högste
målsman i vårt land sin vördsamma hälsning.
Ansvarsfrihet lämnades för
förvaltningen af tolfte allmänna svenska
folkskolläraremötets medel.
Därpå tillsattes en beredning för
afgifvande af förslag rörande nästa
allmänna svenska folkskolläraremöte. På
uppdrag af ett antal mötesdeltagare föreslog
bestyreisens vice ordförande, redaktör
E. Hammarlund, till medlemmar i denna
beredning följande personer, hvilket
förslag godkändes:
folkskollärarne Fridtjuv Berg1 i Stockholm
(sammankallande), J. Ohlander i Göteborg-, O.
StjcrnstrÖm i Vendel, P. Lagerblad i Tumba,
J. Lindberg i N. Ljunga, P. J. Gerdén i
Visby, M. Lundberg i Malmö, A. T.
Vahl-ström i Sköfde, Gabr. Norlin i Bofors, F.
Edén i Svedvi och A. Eriksson i Multrå,
folkskollärarinnan Jänny Olsson i Norrköping
samt småskollärarinnan Ida Kihlman i
Mönsterås.
Folkskolläraren Fridljuv Berg höll om
svenska folkskolan i tjugonde seklets
begynnelse ett föredrag, som hälsades med
ihållande bifallsyttringar och återfinnes
å annat ställe i dagens nummer.
Förmiddagens sammanträde slöt
därmed, att ordföranden, ägnade en
välkomsthälsning åt Stockholms högste
styresman öfverståthållaren E. Dickson,
som föregående dag återvändt till
fosterjorden från sin semesterresa och nu
infunnit sig till mötet.
Mötesfrågor och beslut.
Till vissa af de- märkligare
diskussionerna skola vi återkomma och nämna
därför i största korthet de frågor, som
kommo under debatt, och de beslut, som
mötet fattade.
Öfverbyggnader på folkskolan inleddes af
Öfverläraren Al fr. Dalin i Huskvarna.
Mötet antog efter en liflig diskussion det
i föregående nummer återgifna förslaget
till uttalande.
Folkbildningsarbetet bland vuxna inleddes
af med. d:r Knut Kjellberg i Stockholm.
Äfven i denna fråga gillades det förslag
till uttalande, som vi redan i föregående
nummer meddelade.
Kristendomsundervisningens reform
inleddes af domprosten, teol. professor Pehr
Eklund i Lund. Det i vårt förra
nummer återgifna förslaget till uttalande
blef efter en synnerligen liflig och
uttömmande diskussion af mötet antaget.
Teckningsundervisningens reform inleddes
af slöjdinspektören i Stockholm Hjalmar
Berg, och blef det af honom framställda,
redan förut meddelade
resolutionsförslaget af mötet gilladt.
Om sammanhanget mellan
naturkunnighetsundervisningen och det praktiska lifvet
inleddes af folkskollärarinnan i Stockholm
Maria Aspman, hvars af oss förut
återgifna förslag till uttalande blef af mötet
godkändt.
Om Skolläkareinstitutionen inleddes af
med. d:r C. Sundell, undersökningsläkare
vid Stockholms folkskolor. Mötet
godkände det af honom framställda förslag
till uttalande, som vi redan meddelat.
Huru skall läraren bäst kunna fullgöra
den undervisningsskyldighet i
nykterhetsspörs-målet, som är honom ålagd? Denna fråga
inleddes af professor Curt Wallis i
Stockholm, och antog mötet det af honom
framställda förslag till resolution, som
vi i förra numret återgåfvo.
Olägenheterna af s. k. halftidsläsning i
folkskolan inleddes af folkskolläraren
Alex. Jonsson i Stockholm. Hans
resolutionsförslag, som vi förut meddelat, blef
af mötet godkändt.
Folkskoleinspektionen i vårt land inleddes
af Öfverläraren i Lund J. Franzén, hvars
resolutionsförslag vann mötets bifall.
Konsten och skolan inleddes af
skriftställaren Carl Laurin i Stockholm. Det
af honom framställda förslaget till
uttalande, som vi i föregående nummer
meddelade, vardt af mötet godkändt.
Föredrag.
Utom det härofvan omnämda, af
Fridtjuv Berg hållna föredraget höllos äfven
nedanstående, till hvilka vi senare
återkomma:
af med. d:r höken Karolina Viderström
om hygien och etik; och
af skolföreståndarinnan Anna
Danielsson i Stockholm: intryck från Amerikas
skolor.
Hälsningar till mötet
ingingo från h. m:t konungen, hvars
telegram, adresseradt till mötets
ordförande, hade följande lydelse:
Tackar för telegrammet och beder Eder
framföra till mötet min hälsning, sådan som
jag nyss meddelade Eder densamma.
I anledning af de sista raderna
meddelade d:r Bergman, att konungen vid
sitt besök å mötesutställningen
onsdagens middag uttalat sin beundran för
hvad han där såg samt sin varma
erkänsla för allt det plikttrogna
arbete och intresse för de ungas väl,
som låge bakom. Högt skattade han
allt bildande arbete och all
undervisning, ej minst den, som gåfves
folkets barn, och båd om sitt tack därför
till mötet. Likaså ville han hembära
landets lärare och lärarinnor sitt
särskilda tack för allt det arbete, som de
nedlade på sin egen utveckling för att
blifva sitt ansvarsfulla kall vuxna och
värdiga. Han hade ock framfört
drottningens hälsningar och välönskningar
samt bjudit mötesdeltagarna välkomna
att gästa slottet.
Från ecklesiastikministern ingick ett
telegram, så lydande:
Hjärtligaste tack och mina bästa
välönskningar!
Från Nääs slöjdlärareseminarium
ingick en telegrafisk lyckönskan, som
mötet på samma sätt besvarade.
Universitetet i Dijon, Frankrike, hade
på esperantospråket sändt en hälsning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
