Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 29. (1,125.) 22 juli 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
540
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 29
fattades som bekant af 1902 års riksdag,
och dock fick man först den 10 juni
1903 i Svensk Läraretidning se några
meddelanden om tiden för kurserna och
dessas anordning. Såsom den i samma
tidning offentliggjorda instruktionen för
kursledarna synes gifva vid handen,
ställdes inga medel till ledarnas
förfogande i och för annonsering o. d. Säkert
är att en stor mängd lärare, som önskat
deltaga, kanske icke alls eller i många
fall så sent fått meddelande om
kurserna, att de därigenom icke kunnat
komma med. I Karlskrona deltogo
emellertid 21 lärare, hvilket torde visa, att
intresse ingalunda saknas.
I ett fall åtminstone förtjänar
Gymnastiska centralinstitutet emellertid
beröm, nämligen för valet af kursledare i
Karlskrona, ty lämpligare person för
denna uppgift än major A. Bergman
torde svårligen kunna uppletas. Med en
på mångårig erfarenhet och grundliga
studier fotad insikt i såväl
gymnastikens teori som praxis förenar major
Bergman en sällsynt pedagogisk takt
och en entusiasm för ämnet, som verkar
i hög grad medryckande. Att se honom
leda en gymnastiklektion med
småpojkar är en verklig njutning, och att själf
gymnastisera efter hans kommando är
ett nöje. Arbetet fortgick enligt den
fastställda planen från 7,30 till 8 f. m.
samt från 9 f. m. till l e. in. Flottans
badhus hade af vederbörande afgiftsfritt
upplåtits för kursdeltagarna en timme
hvarje dag. Vanligen ägnades ett par
eftermiddagstimmar utom den fastställda
timplanen åt lekar, hvilket ju visar
deltagarnas starka intresse för denna del
af programmet.
Naturligtvis kan under den korta
tiden af fjorton dagar icke så synnerligen
mycket medhinnas. Det viktigaste målet
för en dylik »sommarkurs» torde
emellertid vara att skärpa blicken för
gymnastikens och lekens pedagogiska
betydelse och värde samt att väcka ett
lefvande intresse för dessa ämnen, och i
dessa hänseenden torde Karlskronakursen
fylla äfven högt ställda anspråk.
Särdeles önskligt vore emellertid, att åt
dessa kurser tillmättes en dubbelt så
lång tid, eller ock att tillfälle bereddes
för dem, som så önskade, att deltaga i
tvänne kurser. Ifrågasättas kan, om
icke det senare alternativet vore att
föredraga.
Själffallet begagnade sig
kursdeltagarna också af tillfället att studera
Karlskrona och dess omgifningar, och
äfven härvidlag var major Bergman en
outtröttlig och intressant ledare, som förde
oss omkring till de vackraste ställena i
den härliga omgifningen till flottans
värf med dess storartade anläggningar
och till Kungsholmen med dess väldiga
vallar och »svåra» kanoner. Tillfälle
bereddes oss äfven att åse och deltaga
i idrottsföreningens fotbollsspel, och
Karlskrona simsällskap visade oss den
vänligheten att anordna en särskild
sim-uppvisning med förstklassiga sirnproduk-
tioner, hvarjämte på ett synnerligen
instruktivt sätt visades, hur man bör gå
till väga vid räddandet af en
drunknande.
På fredagseftermiddagen före
kursernas afslutning anordnades af deltagarna
en enklare festlighet i förening med en
utflykt till Tromtö i skärgården utanför
Karlskrona. Kursdeltagarnas tack till
major Bergman framfördes af K.
Olofsson i HallarÖd, och den enkla men
stämningsfulla festen präglades af den mest
hjärtliga stämning. En sann och ädel
kamratanda har framför allt utmärkt
denna kurs, och sent torde minnet af
dessa härliga dagar i Karlskrona och af
den högt uppburne kursledaren utplånas
ur deltagarnas minne. K. O-n.
3. Kristineh amns-kursen.
I gymnastikkursen i Kristinehamn
hafva deltagit följande 20 lärare:
E. V. Gelin, A. E. Gustafsson, K. J.
Lindegren, D. Karlström och G. A. Gustafsson
från Karlstad, A. Ehrnell i Elfdalen, H.
Franke i Ramen, A. Nyborg i Arvika
landsförsamling’, Anton L. Nyborg och J. Hultcrantz
från Vase, J. Stenbäck och F. Lindkvist i
Ransäter, L. E. Leijler i Karlskoga, H.
Haiiell i Gåsborn, A. Rudkvist och E.
Linder från Hammarö, P. Bergström från Gustaf
Adolf, P. E. Lindmark från Visnum-Kil samt
L. A. Laurell och E. J. Björklund från
Var mim.
Kursens ledare var kapten Frans
Berg-qvist, hvilken på ett ypperligt sätt skötte
förtroendeuppdraget. Han bokstafligen
entusiasmerade deltagarna för ungdomens
fysiska uppfostran. Och hans
undervisning, hans dagöfningar och hans
pedagogiska vinkar voro synnerligen klara och
instruktiva, hvarjämte hans humana
behandling af kursdeltagarna synnerligen
väl lämpade sig för ledaren af en dylik
kurs. Deltagarna voro ock utan
undantag geiiombelåtna med kursen. Vid
afslutningen anmodade de kaptenen att till
professor Törngren i Stockholm afsända
följande telegram:
Deltag-arne i gynmastikkursen härstädes
framföra härmed ett vördsamt tack för det
initiativ, professorn tagit för dessa kursers
hållande.
Kursen afslöts sistlidna lördags middag.
G-n.
Från organistföreningarna.
Växjö stifts organist- och
kantors-förening
hade sitt tredje årsmöte i Jönköping den
26 juni.
Mötet började nied liturgisk
morgonbön i Sofiakyrkan. Som liturg
tjänstgjorde pastor D. Rudin i Huskvarna.
Den öfriga sången utfördes af
Jönköpingstraktens organist- och kantorsförenings
kör. Den hjärta och sinne upplyftande
andaktsstunden slöts med en fuga af Bach,
på ett utmärkt sätt spelad af direktör
C. Johansson.
Ordföranden, hr P, Borgh i Lekaryd,
hälsade deltagarna , välkomna och
påpekade dylika mötens betydelse samt
nödvändigheten af sammanslutning bland
landets kyrkomusiker. Till sekreterare
utsågs hr J. Andrén i Nässjö.
»Är det önskvärdt att särskilda
föreskrifter om organisters och kyrkosångares
humanistiska bildning utfärdas?» var
programmets första fråga och inleddes
af hr P. Borgh. Han redogjorde för
innebörden af begreppet humanistisk
bildning och framhöll, att för en organist
och kantor fordras nu icke någon allmän
bildning; ja, en klockare behöfver icke
ens vara boklärd, hvarpå t. o. m. finnes
prejudikat. Följderna häraf äro: 1) den
personliga olyckan för kyrkomusikern;
2) han blir inkompetent att sköta sin
befattning; 3) detta kommer att hålla
kåren nere och 4) klyftan mellan
kyrkomusikern och hans förman blir för stor.
Under den lifliga diskussionen
framhölls af de flesta nödvändigheten af en
högre humanistisk bildning, på det att
kyrkomusikerkårens sociala ställning äfven
måtte förbättras. Slutligen enades man
om den af inledaren föreslagna resolution:
1. Det är önskvärdt, att särskilda
föreskrifter om organisters och kantorers
humanistiska bildning fortast möjligt utfärdas.
2. Ingen bör äga rättighet att vinna
ordinarie anställning såsom organist eller
kyrkosångare inom svenska statskyrkan utan att
förut ha aflagt folkskollärareexamen eller ock
styrkt sig innehafva sådana kunskaper, som
motsvara den nu föreslagna realskoleexamen
(med ett lefvande språV).
Andra frågan: »Behöfva kurserna i de
redan föreskrifna ämnena revideras?»
inleddes af direktör C. Johansson i
Jönköping. Som önskemål framställdes under
diskussionen: harmonikursens
fullständigande; ökning af kurser för orgelverks
skötsel och vård; kunskap i musikens
historia samt undervisning i
pianostäm-ning.’
Följande resolutionsförslag antogs:
På grund af de alltför låga organistlönerna
samt det sätt, hvarpå de nuvarande
kurserna tillämpas, anser sig" mötet ej för
närvarande böra tillstyrka kursernas revidering;
dock uttalar mötet den Önskan, att de
nuvarande kurserna noggrant efterföljas.
Tredje frågan: »Är en mera omfattan
de kurs i svenska kyrkans liturgi
önskvärd?» inleddes af hr J. Andrén i
Nässjö. Hvad som nu fordras är god
kännedom om kyrkans ritual. Nog borde
den blifvande organisten erhålla
undervisning om den kyrkliga liturgien. Detta
skulle för honom ännu tydligare visa
den djupa betydelsen af den sköna
Herrens gudstjänst.
Följande svar på frågan godkändes:
Till den af Musikaliska akadamien bestämda
kursen för organist- och
kyrkosångareexa-mina skulle lag-gas en kurs i den liturgiska
sångens historia, principer och rätta
utförande i anseende till sina olika arter; vidare i
kyrkoårets och gudstjänstens betydelse af
inre sammanhang samt i orgelns rätta bruk
från liturgisk synpunkt sedt; slutligen i
sångpedagogiken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
