Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 29. (1,125.) 22 juli 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 29
SVENSK LÄRARETIDNING.
541
Fjärde frågan: »Är den nuvarande
anordningen för afläggande af organist- och
kyrkosångareexamen tillfredsställande ? »
inleddes af hr P. J. Jonson i Svartorp.
Efter att hafva redogjort för de
förutvarande bestämmelserna för dessa
examina framhölls nödvändigheten af att
domkapitlen till sina ombud utsåge
musikaliskt fackbildade personer, hvilka med
sakkunskap kunde pröfva, om
examinanden äger föreskrifna kunskaper och
färdigheter. Härtill vore ju de, som
själfva aflagt dessa examina, passande.
Skedde utnämnandet af dylika ombud
bland dem, som äfven äro folkskollärare,
kunde man förutsätta, att ombudet hade
pedagogisk blick att bedöma en
examination. Mötet besvarade frågan sålunda:
Den fullständiga organist- och
kantorsut-bildningen borde kostnadsfritt meddelas vid
af staten underhållna skolor och examen
af-läggas under betryggande kontroll af utaf
Musikaliska akademien utsedda censorer.
Till styrelse för de kommande tre
åren valdes direktörerna C. Johansson i
Jönköping och D. Gasslander i Värnamo,
organisterna P. J. Jonson i Svartorp,
J. Andrén i Nässjö och A. Svensson i
Aringsås.
Till revisorer utsagos S. B. Dahlin i
Månsarp och J. F. Johnsson i Sandseryd.
Efter mötets slut intogs gemensam
middag i Stadsparkens restaurang.
Uppsala stifts organistförening
höll i Älfkarleby sitt tredje ordinarie
årsmöte den 15 dennes.
Bland mötets uttalanden må nämnas,
att organistskolor borde på statens
bekostnad upprättas i tillräckligt antal uti olika
delar af landet och borde undervisningen
där vara afgiftsfri; att största vikt borde
läggas på undervisningen om orgelns
skötsel och vård; att stadgandena om kurserna
i redan föreskrifna ämnen måtte förtydligas
och noggrannare tillämpas samt
undervisning i musikens historia förekomma; att en
mer omfattande kurs i svenska kyrkans
liturgi vore behöflig och att lämplig lärobok
borde utarbetas; samt att särskilda
föreskrifter om organistens och kyrkosängarens
humanistiska bildning väl kunde synas
önskvärda, men föga rimliga med den aflöning,
som nu bestås.
Till styrelsens ordförande utsågs
organisten E. Ehlin i Heby, till sång- och
musikledare direktör Björkgren i Gäfle.
Nästa möte hålles i Bollnäs 1904.
Lunds stifts organist- och
kantorsförening
hade sitt årsmöte i Ystad förra veckan.
Det räknade ungefär 80 deltagare.
Mötet uttalade sig för,
att centralföreningen borde ingå till k. m:t
med anhållan att föreskrifter utfärdas
därom att den föreslagna realskoleexamen
eller däremot svarande betyg om inhämtad
allmänbildning bör vara villkor för
anställning som kantor och organist, för revision
af kurserna i de nedan föreskrifna ämnena
och för en mera omfattande kurs i svenska
kyrkans liturgi, hvilken kurs lämpligen
kunde förläggas till Lund. Den nuvarande
anordningen för afläggande af organist - och
kantorsexamina förklarades
otillfredsställande, censorer borde utses af Musikaliska aka-
demien och 30 kronor erläggas i
examens-afgift. Föreningen hade ingenting emot att
domkyrkoorganisters examensrätt borttoges.
Med afseende å frågan om huru
kyrkolagens bud om klockares
undervisningsskyldighet rätteligen bor förstås samt huru
kantor bör förhålla sig gentemot skolråds
godtyckliga anordningar rörande
sångun-dervisniiig i folkskolan uttalade mötet den
åsikt, att kantor bör vid anfordran
undervisa i sång uti folkskolan men mot
betalning, hvaremot det kunde vara hans
moraliska skyldighet att undervisa konfirmander
och äldre församlingsmedlemmar.
Till ordförande utsågs kantor J.
Hollander i Bjärnum, till vice ordförande
domkyrkoorganisten i Lund, fil. lic.
Pre-ben Nodermann och till sekreterare
kantor N. Engström i Herslöf.
Nästa möte hålles 1904 i Karlskrona.
J. Lindeli f. Uti Skederids
skolhus afled den 10 dennes f. d.
folkskolläraren och organisten Johan Lindeli nära
88 år gammal.
Han var född i Rimbo 1815, tog 1844
i Uppsala folkskollärareexamen, sedan
han redan i tre år tjänstgjort som
lärare i Skederid. Vid skolan i denna
församling verkade han till 1871, då
han tog afsked från lärarebefattningen.
Närmast sörja honom efterlämnad
änka, barn och barnbarn, öfriga fränder
och talrika vänner.
Uttalanden angående valen
i 8. A. F.
7.
Centralstyrelsevalet.
Af hr Värner Rydéns insändare i
gårdagens nummer af Svensk Läraretidning
finner jag, att mitt anförande i
sekreterarefrågan vid ombudsmötet måste i en viktig
punkt varit otydligt och därigenom
vilseledande. Af den utredning jag forebragte
skulle nämligen efter hr R:s uppfattning ha
framgått, »att centralstyrelsen komme att
utse en utanför stående till sekreterare».
Någon förklaring af detta innehåll har jag
af tvänne skäl icke kunnat afgifva. För det
första hade jag därtill ingen befogenhet, enär
hvarken centralstyrelsen i dess helhet eller
ens, så vidt jag vet, någon dess medlem
ännu bildat sig en föreställning om, huru
sekreterarefrågan för nästa år skall lösas.
För det andra har jag alltid betraktat det
som en nödfallsutväg, hvilken endast såsom
provisorium vore försvarlig, att sekretariatet
skötes af en person, som ej tillhör
centralstyrelsen. Sekreteraren skall efter min
mening vara föreningens främste förtroendeman;
jag betonar för min del uttryckligen:
föreningens, icke blott centralstyrelsens.
Hvad jag vid ombudsmötet ville säga var
endast detta: sekreterarebefattningen kan
enligt förhållandenas natur icke anförtros
åt någon annan än en Stockholmslärare;
invälja kretsarna ej någon sådan, som är för
tjänsten både duglig och villig, så måste
centralstyrelsen anmoda någon utomstående
att tills vidare sköta densamma.
I mitt anförande meddelade jag vidare,
att centralstyrelsens medlemmar sökt förmå
hr Alexander Jonsson att ändra eller
uppskjuta sitt beslut om afgång från
sekreterarebefattningen, men att han visat sig
orygg-lig och efter min åsikt haft i alla afseenden
fullgiltiga skäl för sin vägran. Ehuru jag
således måst anse hr Jonssons frånträdande
af sekretariatet som en afgjord sak, har jag
emellertid personligen aldrig velat uppgifva
den förhoppningen, att han skulle kunna
förmås mottaga ett återval till ledamot af
centralstyrelsen, ty jag har så ofta och så länge
haft tillfälle att beundra hans vidsträckta
erfarenhet och lugna besinning, hans
ovanliga arbetskraft och arbetshåg samt hans
sällsporda logiska begåfning, att jag för
min del icke inser, huru han såsom
centralstyrelsemedlem skall kunna ersättas.
Afsikten med ofvanstående har ej varit
att inverka på kretsarnas val utan endast
att undanröja ett missförstånd, hvartill mitt
anförande vid ombudsmötet gifvit anledning.
Vadholma i Stockholms skärgård den 16
juli 1903. Fridtjuv Berg.
8.
Namn med bärkraft.
En insändare i senaste nummer af denna
tidning har anmärkt, att under pågående
centraistyrelseval intet namn från Stockholm
med tillräcklig bärkraft ännu framförts.
Anledningen till det anmärkta förhållandet
är förmodligen, att man inom hufvudstadens
lärarekretsar ansett möjligt att inom
centralstyrelsen få behålla hr Alexander
Jonssons förstklassiga förmåga. I annat fall hade
man väl för längesedan »framfört» två
kandidater, som många tänkt på. För den ene,
hr Carl Lidman, äro alla rekommendationer
obehöfliga. Han har under flera år varit
Stockholmskretsens vakne, driftige och
allmänt uppburne ordförande samt är inom
hela landets folkskollärarekår synnerligen
fördelaktigt känd i egenskap af
byråföreståndare såväl vid nordiska skolmötet i
Kristiania 1900 som vid det nyss hållna
allmänna svenska folkskolläraremötet i
Stockholm. Han åtnjuter ock förtroendet att vara
Pedagogiska sällskapets sekreterare. Den
andre, hr Sven Nylund, är en ung, lofvande
förmåga, af hvilkens varma pedagogiska
intresse och goda författaretalang
Stockholms folkskollärarekår och denna tidnings
läsare redan sett flera prof. Skulle hr
Jonsson verkligen definitivt afgå, är det väl
närmast hos någon af dessa båda, man bör
söka hans efterträdare, såvida man
nämligen sätter allmänna föreningsintressen
framför orts- eller kotteriintressen.
Stockholmslärare.
(Meddelanden och förfrågningar i bref och å brefkort,
som icke äro undertecknade med afsändarens namn och
adress lämnas utan afseende.)
431. Nicke. Angående skolkaminer
hänvisas till en annons i dagens nummer.
432. Lilli M. 1) Ja. 2) Helst alla. 3)
och 5). Se svaret 429! 4) Nej. 6) Ja. 7)
Intet stadgande.
433. P. L. Intet prejudikat härom. Föga
utsikt.
434. Gigantus. 1) Församlingen är
skyldig »tillhandahålla läraren i skolhusets närhet
friskt och godt vatten i tillräcklig mängd».
Om brunn ej anskaffas, får församlingen på
annat sätt (t. ex. vattenhämtning) sörja för
att vatten finnes för lärarens behof. 2) Ja,
den lönegrad, hvartill han enligt gällande
författning är berättigad. Men om han af
församlingen tillerkänts högre lön än den
lagstadgade (såsom fallet är i de större
städerna och på andra dyrare platser), kan han
vid förflyttning naturligtvis ej göra anspråk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
