Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 30. (1,126.) 29 juli 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 30
SYENSK LÄRARETIDNING.
555
de visserligen ingalunda varit.
Liksom droppen till sist urhålkar
klippan, så har det ideliga framhållandet
af reformfordringarna omsider skapat
en allmän öfvertygelse, att äfven detta
undervisningsämne dock måste, i
likhet med alla andra, »pedagogiseras»,
d. ä. afpassas efter barnanaturens
mottaglighet och behof. Mer eller
mindre klart medvetna om
nödvändigheten häraf ha åtskilliga skolstyrelser
till och med vidtagit vissa praktiska
reformåtgärder; så bland annat inom
hufvudstadens skoldistrikt, där det
bedröfliga katekesplugget nyligen
blifvit i ganska afsevärd grad
reduce-radt.
Fullständigt ensam om sina kraf
pä ifrågavarande område har
folkskollärarekåren för öfrigt aldrig stått.
"Dessa kraf ha tvärtom städse ingått
i de frisinnades program, om de än
under långa tider varit skjutna åt
sidan, och vid årets riksdag har ju
det högst öfverraskande inträffat, att
båda kamrarna enat sig i en
hemställan till k. m:t om en ny, efter
barnens mottaglighet och behof
afpassad handledning i den kristna
tros- och sedeläran - icke om ny
»katekes», såsom understundom
felaktigt blifvit påstådt.
Ett om möjligt ännu mera
glädjande tidstecken är emellertid, att det
sega och omedgörliga motstånd,
hvarmed reformfordringarna vanligen
bemötts från prästerskapets sida,
numera tyckes visa benägenhet att gifva
med sig. Den generation af kyrkans
män, som i hvarje yrkande på
ändring uti det nedärfda pluggsystemet
endast velat se yttringar af
kristendomsfientlighet, synes nu börja gå
bort, och i stället höja sig ur
»kyrkans» eget sköte allt flera röster, som
instämma i ropet på reform.
Vi ha i dag nöjet meddela våra
läsare tvänne uttalanden, som vittna
om nu antydda nya strömningar.
Uti en i tidningen »Kyrka och
Skola» intagen granskning af biskop
Ullmans broschyr »Kyrklig
församlingsvård i ljuset af närvarande
tidsläge» yttrar signaturen Hfs, bakom
hvilken en bekant prästerlig
författare döljer sig, bland annat dessa
tänkvärda ord:
Kristendomsundervisniugen i skolorna
måste ändras. Såsom det nu är, kan
ingen förståelse och sympati mellan oss,
lärare och barn s j älf mänt uppstå. Ofta
är det omöjligt. Ämnet blir tråkigt och
tungt för lärare och barn. De få afsmak
därför, afsmak äfven för oss, som fordra
det. Och man må ej undra däröfver,
då 10 å 15 lektioner i detta ämne måste
utarbetas och hållas per vecka
(Normalplan bil. 18 och 19 och motsvarande
kurser), alltså lika med alla andra
ämnen tillsamman. En enklare metod, ett
friare meddelande, ett naturligare sätt
skulle väcka sympati och kärlek.
Underrubriken »Katekes eller icke?»
framlägger i »Vårt Land» en känd
författare med märket 8. L., hvilken
af redaktionen presenteras såsom »en
högt aktad pedagog och kyrkans vän»,
följ ande reformprogram:
Katekesundervisningens nuvarande
ståndpunkt i vårt land kännetecknas
bäst sålunda:
1) Luthers lilla katekes;
2) en officiell »Utveckling» af
densamma ;
3) tryckta eller handskrifna
förklaringar öfver den officiella utvecklingen;
4) vederbörande lärares muntliga
utläggning.
Kan saken krånglas in mera?
Låt oss stryka ett streck öfver denna
fyrfald och göra ett nytt uppslag!
Man har hittills försökt att på
grundvalen af Luthers lilla katekes och med
denna såsom utgångspunkt eller såsom
»sammanfattning» - realiter samma sak
- bygga ett lärosystem för barn.
Följden har, praktiskt sedt, blifvit två
katekeser. Det vet hvarje lärare, och det
känner hvarje barn, ty den förre måste
för att få fram Luthers ord till svar
fråga: »Huru lyder Luthers förklaring?»
och barnet blandar ofta ihop
ordalydelsen hos L:s lilla katekes och
utvecklingen.
Låt Luthers lilla katekes vara, hvad
den nu är: en bekännelseskrift i
populär form, framsprungen ur reformatorns
trosniedvetande och därför dyrbar för
oss evangelisk-lutherska kristna. Den var
en gång ämnad att tjäna som lärobok
för ungdomen att »lära utantill» och
har såsom lärobok för barn bibehållit
sig ända in i vår tid. Om man anser,
att den dogmatiska kunskap, som genom
densamma kan bibringas, är tillräcklig
under nuvarande kulturförhållanden
inom kristenheten, så må man ju bibehålla
den såsom lärobok, tillökad med bibliska
exempel. Men om man anser, att
metodiken för kristendomsundervisningen
bör i någon mån söka hålla jämna steg
med metodiken i andra ämnen, då äger
man rätt att fråga: Kan en snart 400-årig
lärobok motsvara nutidens metodiska kraf?
I intet annat ämne är detta händelsen.
Icke ens vid undervisningen i biblisk
historia har man under århundraden
användt samma lärobok, men väl har man
öst ur samma källa. Äro de läroböcker
i den heliga historien, som senare
utkommit, därför mindre bibeltrogna?
Under förutsättning, att katekes
fortfarande skall läsas under barndomen, må
den lärobok, som användes, vara en och
enhetlig samt hållen i enkel form,
konkreta beskrifningar - de kunna göras
med få ord - icke definitioner och
begreppsbestämningar. Luthers lilla
katekes må däremot läsas vid
konfirmations-beredelsen, ehuru icke under formen af
en lärobok att plugga in, utan i sin
egenskap af bekännelseskrift för menige
man - och för lärdt folk äfven. Vid
en ålder af 15 å 16 år kan man
möjligen fatta orden: »Jag tror, att jag icke
af mitt eget förnuft eller kraft kan tro»
o. s. v.; men för tioåringen, ja äfven
för tolfåringen äro och förblifva de
orden blott en utanläxa - en skriande
motsägelse till innehållet!
Många bland dem, som vilja från
barndomsskolan afskilja den s. k. dogmatiska
undervisningen, tala af kärlek till både
barn, skola och kristendom. Må vi icke
misskänna dem! Deras tankegång är icke
svår att fatta. Det ar icke
kristendomsundervisningen, som dessa vilja ha bort,
ja, det är icke ens allt, hvad dogmatisk
undervisning heter, som de vilja
utmönstra. Striden gäller för dem, som
vi här åsyfta, icke innehållet utan
formen. Saken kan uttryckas så: skall
kristendomens läroinnehåll meddelas
under deduktiv eller induktiv lärogång?
Den gamla skolan följde i alla
ämnen den deduktiva lärogången: först
inpluggades den grammatiska regeln,
sedan gåfvos exemrjel därpå; först
meddelades reglerna för räknesättet, sedan
kom dess tillämpande på en rad af
exempel; först inlärdes, att på jorden
funnos så och så många världsdelar o.
s. v., omsider kom ordningen till
fosterlandet och, om tiden medgaf, ändtligen
till hembygden.
Nu mera gör sig den induktiva
lärogången gällande i alla ämnen - utom
vid katekesunder visningen, för så vidt
man icke anser den genetiska metoden:
katekesstyckenas härledande ur
bibelspråken, för ett surrogat.
Huru skulle enligt den induktiva
lärogången det kristna läroinnehållet i stort
sedt fördelas? Ett utkast följer här.
Småskoleåldern, a) Valda berättelser ur
bibliska personers lif, framför allt Jesu;
däremot icke sådana, som ligga öfver
barnens fantasi, t. ex:, skapelsen, Babels torn
m. fl.
b) Inlärandet af och samtal öfver
lättfattliga uttalanden af Jesus. Psalmverser
och korta böner.
Folkskoleåldern, a) En efter åldern
afpassad pragmatisk framställning af den
bibliska historien, hvarigenom ock de förut
kända tilldragelserna komma i sin rätta
tidsföljd.
b) Vid vissa berättelser, såsom den om
lagens utgifvande, om huru Jesus lär sina
lärjungar bedja, vissa liknelser o. s. v.,
dröjer läraren längre för att göra barnen
något bekanta med det kristna läroinnehåll,
hvartill anledning osökt gifves. Här må
Luthers lilla katekes, t. ex. vid lagen, tjäna
läraren som ledning. Hufvudsaken är dock
det historiska elementet i tillämpning på
lifvet.
c) Psalmverser och i anslutning till
Davids historia en eller annan af hans
psalmer. Den apostoliska trosbekännelsen så
som en sammanfattning af
kristendomsundervisningen.
d) Dels i .samband med undervisningen i
biblisk historia, dels särskildt läsning af
valda delar ur den heliga skrift under
enkel tillämpning.
Under gynnsamma förhållanden kunde
härtill i de två sista årsklasserna sluta
sig en kortfattad framställning af det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
