Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 30. (1,126.) 29 juli 1903
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
556
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 30
kristna läroinnehållet efter en officiell
lärobok, låt vara Luthers lilla katekes,
om man tror, att den svenska kyrkans
vara eller icke vara beror af den boken
såsom lärobok.
Om konfirmationsåldern och den därtill
hörande kristendomsundervisningen har
insändaren icke i detta sammanhang
anledning att yttra sig vidare, än hvad
redan är antydt. För egen del har han
vid de tillfällen, då han handledt
konfirmander, i den apostoliska
trosbekännelsen sökt utgångspunkten för den
dogmatiska undervisningen med ledning af
den officiella läroboken*
Katekesfrågan blir antagligen ett
föremål för det i höst sammanträdande
kyrkomötets ompröfning. Utgången
motses rned spänd väntan från vidt skilda
läger, skall jag våga säga: med
bekymmer från många vänner till vår svenska
kyrka och vår svenska folkskola? Skall
månne den dag randas, då den svenska
kyrkan, vårt folks andliga moder, måste
söka efter det organ, hon ännu i
folkskolan äger, likasom hon nu nödgas söka
efter det organ, som en gång i
lekmannaverksamheten stod henne till buds?
S. L.
*
Det program, som här meddelats,
ar verkligen så djupgående, att man
knappast väntat sig finna något dylikt
förordadt i Vårt Land. Det förefaller
oss, som om det i största korthet
kunde sammanfattas sålunda:
Nu gällande katekes med dess
förklaringar och utläggningar ersattes af
1) en biblisk läsebok samt
2) katekesens textord (åtminstone till de
tre första hufvudstyckena),
hvartill dessutom för folkskolans två
sista årsklasser under gynnsamma
omständigheter, enligt författarens mening,
möjligen kunde läggas
3) Luthers lilla katekes eller någon
motsvarande kortfattad officiell
framställning af det kristna läroinnehållet.
Efter vår mening är detta ett
mycket godt och tidsenligt program. Att
årets kyrkomöte skulle uttala sig för
detsamma är visserligen mer att önska
än att vänta, men folkskoleväsendet
lyder i vårt land som bekant
lyckligtvis icke under kyrkomötet utan
under andra myndigheter.
Det högsta antal
lediga lärare- och lärarinnetjänster,
som någonsin på en gång varit
le-digannonserade i Svensk
Läraretidning, förekommer i veckans nummer.
I n:r 25 af denna tidning voro 100
tjänster vid folk- och småskolan
ledigannons er ade, under de följande
veckorna omkring 90 i hvarje
nummer, men i dagens nummer äro icke
mindre än 115 dylika tjänster
ledig-kungjorda.
Bristerna i folkskoleväsendet
borde folkupplysningens vänner hvar
å sin ort framdraga i pressen,
påpekar Kallstadstidningen med
anledning af en dit insänd artikel om
förhållanden, hvilka vittna om stor
ef-terblifvenhet inom stiftet på
folkskolans område. Tidningen slutar sin
uppmaning att framdraga befintliga
brister med följande tänkvärda ord:
»På så sätt skulle säkerligen någon
förbättring lättare kunna
åstadkommas, än om allt under tystnad och
likgiltighet f år gå i de gamla spåren».
Bättre ordning
synes det nu komma att blifva i fråga
om minderårigas arbete vid
fabrikerna, sedan öfvervakandet
uppdra-gits åt yrkesinspektörerna. I dagarna
har yrkesinspektören i Skåne och
Blekinge, ingeniören Joh. E.
Beckmanson, dels låtit uttaga stämning
å icke mindre än 33 firmor eller
bolag för det de uraktlåtit att för
föregående år insända registerböcker
öfver minderåriga arbetare i
fabriker, dels låtit till åtal anmäla sex
firmor eller bolag för det de ej hos
vederbörande länsstyrelse gjort
anmälan, om minderårigas arbete i
fabriker.
S KOLNYHETER
Redaktör E. Hammarlund är
bortrest under augusti månad. Alla
skrifvelser i redaktionsangelägenheter
adresseras: Svensk Läraretidning,
Stockholm 1.
Folkskollärarinneseminariet i
Landskrona har alltsedan det började
sin verksamhet föreståtts af rektorn vid
Umeå folkskollärarinneseminarium N.
Torpson. K. -m:t har nu utnämt och
förordnat rektorn vid
folkskollärarinne-seminariet i Umeå, tillförordnade
rektorn vid folkskollärarinneseminariet i
Landskrona, fil. kand. Nils Torpson att
från och med den l januari 1904 vara
rektor vid folkskollärarinneseminariet i
Landskrona.
Folkskollärarnes
pensionsinrättning. K, m:t har förordnat t. f.
byråchefen i ecklesiastikdepartementet C.
T. U. Buren och t. f. kanslisekreteraren
i samma departement E. R. Törnell att
under augusti 1903, samtidigt därmed
att folkskollärarnes samt
elementarlärar-nes änke- och pupillkassor inventeras af
dessa kassors revisorer, verkställa
inventering af de värde- och
säkerhetshandlingar, som tillhöra folkskollärarnes
pensionsinrättning.
Församling ålagd att återbära
Statsbidrag. Till skolrådet i Löfångers
skoldistrikt utanordnade länsstyrelsen i
Västerbottens län den 8 maj 1901
statsbidrag till ordinarie folkskollärarinnan
Fanny Kristina Högströms aflöning för
åtta månaders undervisningstid under
nämda år med 533 kronor 33 öre.
Folkskoleinspektören F. Svedberg anmälde
för länsstyrelsen, att bemälda lärarinna
under höstterminen af skolrådet beviljats
sju veckors tjänstledighet, hvarunder
tjänsten uppehållits af vikarie, som icke
aflagt afgångsexamen vid
folkskollärareseminarium, samt att han ansåge sig
förhindrad intyga, att examinerad vikarie
icke kunnat erhållas, att vikarien
befunnits duglig och att full aflöning
såsom för examinerad folkskollärare till
vikarien utgått.
Enär stadgade villkor icke blifvit
fullgjorda, lät länsstyrelsen från skolrådet
återfordra förenämda statsbidrag, hvilket
ock den 27 februari 1903 till
landträn-teriet inlevererades. Skolrådet anhöll
sedan, att k. m:t täcktes medgifva
skolrådet rätt att utbekomma det sålunda
återbetalda statsbidraget, 533 kronor 33
öre, eller åtminstone den del däraf, som
belöpte å den tid af 28 veckor,
hvarunder Fanny Kristina Högström själf
uppehållit undervisningen, men k. m:t
har icke funnit skäl att ifrågavarande
ansökning bifalla.
Hafva Norbergska skolans
fonder blifvit orätt använda? Bok
tryckeridirektören Sam. Norberg och hans
hustru donerade år 1820 ett belopp af
3,000 riksdaler banko att ^användas till
en skola för Hubbo församling. Till den
sålunda upprättade stiftelsen anslog
samme man sedan skattehemmanet ll±
mantal n:r 2 Jädra. I en för stiftelsen
upprättad instruktion föreskref gif våren,
bl. a.,
att skolans lärare skulle vara präst, i
löneförmåner åtnjuta utom räntan å förenämda
kapital afkastningen af det anslagna
hemmanet, hvilket läraren ägde bruka med
skyldighet att vårda och underhålla
åbygg-naderna samt betala alla från hemmanet
utgående utskylder, att det donerade
kapitalet skulle utlånas mot inteckningssäkerhet
och låntagaren öfverlämna räntan till
skolstyrelsen i Hubbo församling för att till
vederbörande utbetalas.
Genom Norbergs testamente erhöll
stiftelsen 1836 10,000 riksdaler banko, och
föreskrefs i nämda testamente, att
Västerås domkapitel skulle jämte Hubbo
församlings pastor och kyrkoråd utlåna
beloppet mot säkerhet af inteckning och
använda räntan till skolans framtida
underhåll på sätt domkapitlet efter pastors
och kyrkorådets förslag beslutade.
Domkapitlet skulle ock omhändertaga det förut
donerade kapitalet 3,000 riksdaler banko.
Dessutom anmärkte Norberg i testamentet,
att skolan nu syntes honom hafva kommit
i det skick, att räntan å det
testamenterade beloppet kunde i 10 år tilläggas
kapitalet, på det en betydligare
utvidgning af skolan i mån af folkbildningens
behof kunde i framtiden äga rum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:46:05 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1903/0562.html
