Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 30. (1,126.) 29 juli 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 30
SVENSK LÄRARETIDNING.
563
närs så sällan förnimma under vår
verksamhet på skilda orter? Känna vi icke
då djupare än någonsin behofvet af
sammanslutning för gemensamma
sträfvanden och ett gemensamt mål: svenska
folkskolans och folkbildningens höjande?
Särskildt tillåter jag mig rikta en vänlig
hemställan till de småskollärarinnor, som
bevistade mötet, och genom dem till
deras kamrater, att behjärta
sammanslutningens betydelse. Det kan ju låta
storartadt att »taga saken i egen hand»,
men ären I också starka nog att
genomföra edra önskningar utan andras
medverkan?
Måtte, när häfdernas genius granskar
en gång vår framtid, han döma oss så:
Fördomen flyktade, kärleken rådde,
verk trädde fram af evärdelig halt.
Mycket, fast skilda, de redan förmådde,
men i förening förmådde de allt.
Landsortslärare.
från gymnastikkurserna.
(Bref till Svensk Läraretidning.)
4. Skara-kursen.
Det var nog ej utan att en och annan
ställde sig skeptisk, då det blef bekant,
att gymnastikkurser för folkskollärare
skulle anordnas i åtskilliga städer. Man
undrade, om ämnet verkligen vore vardt
de offer, som bragts detsamma, och en
och annan ansåg hela tillställningen vara
ett försök från konservativt håll att
värfva folkskollärarne för militarismens
idéer. Men två fakta kunde ej
bortresoneras: 1) en gymnastiksejour
kunde ur rent hygienisk synpunkt aldrig
skada en mer eller mindre försoffad
skolmästarekropp och 2) statsanslaget
var så pass rundligt tilltaget, att man
torde kunna våga sig på försöket utan
några pekuniära uppoffringar.
Och så begaf det sig, att till Skara
samlades 20 skollärare i en ålder från
22 ända upp till 48 år. Och arbetet
där bedrefs på sådant sätt, att om en
ny kurs nästa eller något följande år
anordnas, hvarenda en af dessa 20 ånyo
skulle sända in sin ansökan och ingen
högre önskan hysa än att få vara med
en gång till.
Kursens ledare, kapten O. Gr. von
Zweigbergk, hade tagit sin uppgift på fullaste
allvar. Att han var en man med energi,
det visste vi nog litet hvar redan på
förhand. Man behöfver blott se den mannen
för att bli på det klara med den saken.
Hvad vi däremot ej,visste, rnen som vi
till fullo lärde inse under kursens lopp,
det var att denna energi paras med det
lifligaste intresse för folkets barn, med
sällsynta insikter i gymnastikens teori
och praxis samt med den verklige
gentlemannens urbana uppträdande. Det var
ett sant nöje att lyda en sådan mans
kommando, att lyssna till hans om
grundliga studier och samvetsgrant arbete
vittnande föreläsningar samt att åhöra
hans gymnastiklektioner med den afdel-
ning folkskolebarn, som välvilligt ställts
till kursens förfogande i och för de
praktiska öfningarna.
Det dagliga arbetet började kl. 8,30
f. m. med en half timmes gymnastik.
Efter en timmes frukostrast följde
gymnastik, lek och simöfningar med barnen
samt föreläsning. Kl. 2 var det
obligatoriska arbetet för dagen slut.
Sim-öfningarna bedrefvos med särdeles ifver
och - låtom oss tillägga det -
framgång. Det skall troligen förvåna läsaren
att höra, att Skara är en sjöstad. Mig
veterligt har till dato ingen
geografiförfattare upplyst därom, hvarför ock
allmänheten sväfvar i sorglig okunnighet om detta
faktum. Nå okunnigheten är förlåtlig,
ty sjön, som J bär det stolta namnet
Yiktoriasjön, är hvarken stor eller
gammal. Den är nämligen med konst anlagd
men visade sig emellertid tillräckligt
både stor och djup för praktiska
simöfningar. Åtminstone två pojkar lärde
under kursen simma, något som vittnar
lika mycket om metodens hållbarhet
som om lärarnes intresse.
Under eftermiddagarna öfvade
kursdeltagarna fria lekar under ledning af
en kamrat, som deltagit i en lekkurs på
Nääs. En dag företogs en utfärd pr
järnväg till Ax vall, hvars gamla
slottsruiner besågos och l ett föredrag af
kapten v. Zweigbergk beskref vos;
likaledes förde kapten Z. kursdeltagarne
omkring i militärlägret upplysande och
förklarande.
Allt för snabbt i allas tycke svunno
de 14 dagar, .som voro anslagna för
kursen. Näst sista aftonen uppvaktade
kursdeltagarne sin afhållne lärare med
serenad. Efter samtliga öfningarnas slut
voro folkskolebarnen inbjudna till
kaffefest å gymnastiksalen, och samma afton
inbjöd kapten Zweigbergk kursdeltagarne
till. en kollation i sitt hem. Här höllos
tal och utbragtes skålar. Den ene efter
den andre af kursdeltagarne talade om
sina uttryck och lärdomar från kursen.
Sånger sjöngos, och då man senare
skildes, kände alla, att nian med saknad
skulle minnas den första
gymnastikkursen i Skara, dess ledare och kamraterna.
J. 7. B.
5. Gäfle-kursen.
Om de under sommaren anordnade
gymnastikkurserna kan för visso sägas,
att de varit väl behöfliga och af mången
uppfostringsvän med, glädje motsedd.
Sådana kurser äro för läraren ett kraftigt
medel till förhindrande af slentrian eller
tillbakagående samt ett.viktigt
uppfostringsmedel för såväl den kroppsliga som
den andliga utvecklingen.
Kurserna i år ha blifvit kallade
repetitionskurser. Om kursen i Gäfle, hvilken
leddes af löjtnanten vid Helsinge
regemente G. Swedlund, kan sägas, att den
därjämte varit en utvecklings- och
fortsättningskurs. Åt planen för kursen hade
dess ledare tydligen på förhand ägnat
synnerligen stor omsorg. Därför gick
ock allt med lif och lust. Alla
deltagare hade snart klart för blick och
känsla, att målet med gymnastiken är
barnets, ynglingens, ja, hela nationens
uppfostran till hälsa och kraft. På det
åskådligaste sätt belyste instruktören
såväl de menliga följderna af felaktiga
rörelser som ock de hälsosamma och
kraftutvecklande verkningarna för olika
organ af goda och i rätt ordning ledda
kroppsöfningar. Kursen omfattade
teoretisk och praktisk undervisning i
pedagogisk gymnastik, lekar, bad och simning
samt räddning af drunknande.
Dessutom gåfvos i sammanhang härmed
värdefulla råd rörande klädsel, diet
m. m.
Godt vore, om flera sådana kurser
anordnades, så att allt flera lärare erhölle
vidgade insikter i detta viktiga
öfnings-ämne. Likaså borde tillses, att
kursle-darne finge ett nöjaktigt arvode för det
omfattande arbete, som anordnandet och
ledandet af en dylik kurs kräfver.
K. E. K
Stockholms stads
folkskolor.
Öfverstyrelsen för hufvudstadens
folkskolor har nu afgifvit berättelse örn
sagda skolas verksamhet under 1902,
det första året som nya stadgan af den
8 november 1901 angående
folkundervisningen i Stockholm varit tillämpad.
Det i typografiskt hänseende väl utstyrda
häftet, som omfattar icke mindre än 184
sidor, prydes af en hel del fint utförda
illustrationer, bland hvilka må nämnas
förebilder till kritteckningar på svarta
taflan, interiörer från papp-, trä- och
metallslöjdsalarna samt från en ritsal i
Valhallaskolhuset och ett par fria lekar.
Efter förteckning öfver medlemmarna
i öfverstyrelsen och dennas tjänstemän,
slöjdföreståndare och instruktörer följer
redogörelse för lärotiderna samt
läro-och läseböcker.
Med afseende å dessa senare må
påpekas, att i klasserna V-VII, d. v. s.
kurserna 9 -14, läses vid sidan af
folkskolans läsebok något annat arbete
såsom »Svenska folksagor»,
»Medeltidssagor», »Styrman Hurtig», »Jorden rundt
på 80 dagar» (alla ur barnbiblioteket
Saga), m. fl.
Det torde ock förtjäna framhållas att
till geografiundervisningen hör i klass
VIII eller kurserna 15-16 äfven
förevisning af skioptikonbilder. Af dessa
finnas från Svealand, Götaland, Norrland
och Norge 50 från hvartdera. Under
utarbetande äro liknande serier från
Danmark och Finland. För användning af
skioptikonbilderna lämnas följande
anvisningar, som kunna vara af intresse
for våra läsare å andra orter och därför
återgifvas:
Före förevisningen genomgår läraren med
ledning af »textboken» det viktigaste af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
