- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 22:a årg. 1903 /
574

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 31. (1,127.) 5 augusti 1903 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

574

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 31

kristendomsläran utan äfven religiöst
intresse. Utom skolan har han verksamt
deltagit i de religiösa Sträfvandena på
den ort, där han arbetat, alltid i strängt
kyrklig riktning. Likväl har han,
särskildt under senare åren, i sin mån
gynnat den icke-separatistiska
lekmannaverksamheten. Under en följd af år har
han varit ordförande i Borås
evangelisklutherska missionsförening, hvilken
anslutit sig till Evangeliska
fosterlandsstiftelsen. Gent emot separatistiska och
sekteriska läromeningar har han mången
gång inlåtit sig i fäktning och därvid visat
sig äga en väl öfvad penna. Talrika
tidningsuppsatser i såväl dagspressen som de
religiösa fackorganen äfvensom broschyrer
bära vittnesbörd härom. Han härtill
och med varit medarbetare uti en i
Utah utkommande tidning, som har till
syfte att motarbeta mormonismen. Med
sitt goda språksinne har han på äldre
dagar lyckats göra sig ganska väl
bekant med engelska språket. Van vid
bibelläsning från barndomen, har han
förvärfvat en ovanligt grundlig
bibelkännedom.

Lifligt intresserad för allmänna
angelägenheter och synnerligen för sådant,
som berör hans lifsgärning, har han äfven
i sin hemorts tidningar samt i skolblad,
särskildt Veckoblad för
folkundervisningen, under signaturen J. B-n,
flitigt uttalat sina tankar rörande
hvarjehanda allmänna frågor samt
skolförhållanden. Hvad som näst religiösa och
pedagogiska spörsmål mycket intresserat
honom och upptagit hans lediga tid
har varit nykterhetsfrågan. Från tidiga
år van vid sträng nykterhet lade han
för öfver 20 år sedan bort allt bruk af
rusgifvande drycker. Han har tidtals
tillhört goodtemplarorden, tidtals varit
medlem af Blå bandet. För
nykterhetens främjande har han sökt verka
såväl genom föredrag som
tidningsuppsatser och småskrifter.

Föreningsverksamheten inom
lärarekåren har uti B. haft en varmt
intresserad ledare och målsman. Ända från
sin första arbetstid som lärare till de
senare åren har han nästan aldrig
försummat ett för honom åtkomligt
läraremöte, vare sig det gällde ett mindre
kretsmöte eller de större mötena inom
Skarastiftet, och få mötesdeltagare
hafva så flitigt deltagit i debatterna som
han. I nämda stifts halfsekelgamla
folkskollärareförening har han tjänstgjort
först som sekreterare, därpå någon tid
som ordförande, och, efter det han
af-sagt sig detta uppdrag, under tio år
som vice ordförande.

Då på sin tid bristen på
småskollärarinnor föranledde Älfsborgs läns
landsting att inrätta ett småskoleseminarium,
uppdrogs åt Björkman att jämte
nuvarande föreståndaren J. G. Hultgren i
Borås förestå detsamma. Denna
verksamhet pågick åren 1867-1880. De
lärarinnor, som utexaminerades under
denna tid, ha på flera sätt visat sin
tacksamhet mot sin gamle lärare.

Inom den kommun, dar B. längst
verkat, har han fått mottaga flera
förtroendeuppdrag. Under 28 år har han
varit ordförande i kommunalstämman,
flera gånger ledamot af taxeringsnämden
o. s. v. Han har flera år varit
post-stationsföreståndare.

Under det oförtrutna utöfvandet af
sitt arbete har B. rönt många bevis på
sina lärjungars och församlingsbors
förtroende och tacksamhet. Vid upprepade
tillfällen hafva hedersgåfvor af olika slag
öfverlämnats till honom, och då han för
kort tid sedan för alltid lämnade sin
befattning, blef han föremål för en
vacker hyllning, som hedrade både honom
själf och Espereds församlingsbor.
Söndagen den 28 juni d. å., då han sista
gången tjänstgjorde som klockare i
kyrkan, framträdde efter gudstjänstens slut
komminister H. Mellén i koret och
öfverlämnade med ett hjärtligt tal, som
uttryckte församlingens tacksamhet och
erkänsla, till Björkman en minnesgåfva,
bestående af en silfverdosa, i hvilken
inneslutits en gåfva af församlingen,
utgörande en ej obetydlig summa i
guldmynt.

Sedan 1895 har B. varit änkling. Han
har fem barn, bland dem två söner, som
båda ägnat sig åt faderns kall och äro
anställda, den ene i Göteborg och den
andre i Örebro.

Måtte den högt aktade
lärareveteranen, som kan blicka tillbaka på en med
redbar sträfvan använd arbetsdag i
folkskolans tjänst, njuta lugn och trefnad
under en solig, fridfull lefnadshöst l

J. J-n.

Jtiimänna fofkskolläraremötet

i Stockholm.

Krisfendomsundervisningens reform.

Främst på andra mötesdagens
program stod kristendomsundervisningens
reform. Denna dagens mest
brännande fråga har diskuterats på otaliga
kretsföreningars möten såväl som vid
stiftsmötena, och gång på gång hafva
kraftiga röster höjt sig för att något
måtte på allvar göras, och att det
måtte ske snart. Äfven vid
riksdagen i år var frågan före och
föranledde som bekant en skrifvelse till
k. m:t med anhållan, att k. m:t
täcktes vidtaga åtgärder för den nu
använda katekesutvecklingens
ersättande såsom lärobok i folkskolan med en
ny, efter barnaålderns mottaglighet
och behof afpassad handledning i den
kristna tros- och sedeläran.

Frågans inledare var domprosten
i Lund, teol. professorn Pehr Eklund,
och redan i n:r 26 återgåfvo vi till
mötesdeltagarnas begrundande ett af
honom själf gjordt sammandrag af
det anförande, som han ämnade hålla
vid mötet. I hufvudsak låg också
detta sammandrag till grund f or hans

inledningsföredrag, men med den
honom säregna och kännetecknande
lifligheten gick tal:n emellanåt utom
grundlinjerna, hvadan vi här meddela
en sammanfattning af hvad han före
frågans debatterande af mötet
yttrade.

Som ordförande fungerade
redaktör E. Hammarlund, och
sammanträdet begynte med afsjiingandet af sv.
ps. 141: 12-14 (»Sann tro på Gud
och på hans ord»).

Inledaren framhöll, att liksom man
gör en inledning till en predikan, ville
han nu göra en inledning till
diskussionen och göra det med skaldens ord:
allt det höga är enkelt - ett barn kan
fatta dess mening. Så kunna
kristendomens djupa sanningar vara fördolda
för de världsvisa och förnumstiga men
uppfattas af dem, som hafva barnets
klara blick.

Att detta möte fattat sin uppgift på
fullt allvar, framginge med glädjande
visshet af ärkebiskopens manliga och
och kraftiga inledningspredikan, af det
föredrag, som i ren och skär form med
naturforskarens logik af en ädel kvinna
hållits om den viktiga frågan angående
kunskapsmeddelandet rörande lifvets
uppkomst och sammanhanget mellan
släktleden, af diskussionsämnen sådana som
Öfverbyggnader på folkskolan och
folkbildningsarbetet bland vuxna liksom af
det fängslande, tankerika föredraget om
folkskolans ställning vid vårt sekels
början.

Lifligt tecknade tal:n de band, sota
fastade honom vid folkskolan från
barnaåren: hans fader hade varit den förste
föreståndaren för Lunds seminarium, och
djupa intryck hade han själf mottagit
af män, som stodo folkbildningsarbetet
nära, såsom rektor Våhlin.

Han öfvergick därpå till de
uppställda satserna i det af honom lämnade
sammandraget. Det vore fråga om
reform, ej om revolution eller renässans,
huru viktiga och befogade dessa senare
än varit på sin tid. Be f ormen gällde
både form och innehåll - det gällde
att få en ny syn på tingen. Äfven
under nuvarande förhållanden sköta sig
många af lärarekåren utmärkt, icke minst
lärarinnorna, men förändringar måste ske
i arbetssättet, om ymnigare frukt skall
vinnas. Hufvudsaken är ej ett ökadt
vetande, nej, fasthet och trosvisshet.
Med hvar dag blir man allt mer
öfvertygad om nödvändigheten af en
kristen-domsundervisningsreform, och man
frågar sig, om den ringa frukten af det
hittillsvarande arbetssättet beror däraf att
tiden är ondare eller däraf att det finnes
något misslyckadt i den använda
apparaten. Många säga bäfvande, att den
yttersta tiden är inne, men det finnes
ock de, som hafva den frimodiga anden,
icke ynkedomens eller sorgmodighetens
utan segervisshetens ande.

Alla äro väl med om, att
undervisningen måste mera afpassas efter
barnanaturens art. Men bibelordet själft måste

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:46:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1903/0580.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free