Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 31. (1,127.) 5 augusti 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
584
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 31
Nytt land. Fyra år i arktiska trakter af
Otto Sverdrup. Sthm, Albert Bonniers
förlag. Haft. 7-10 å 65 öre.
Djurvärlden. Sthm, Hugo Gebers förlag.
Haft. 60-64 å 60 öre.
Coopers indianberättelser. Sthm, Bohlin &
k:i. Haft. 18-21 å 25 öre.
Jordens folk. Illustrerad skildring af
seder, bruk, lefnadssätt, fester och ceremonier
hos jordens nu lefvande folkslag af H. N.
Hutchinson. Sthm, Beijers
bokförlagsaktiebolag. Haft. 1-3 å 50 öre.
Ljus och skuggor. Rese- och
vallfärds-minnen från Tyskland, Österrike och Schweiz
af Carl Skog\ Sthm, Fosterlandsstiftelsens
förlagsexp. Haft. l o. 2 å 50 öre.
Jerusalems förstöring af I. Spillman. Sthm,
Aktiebolaget Ljus. Haft. 2-4 å 30 öre.
Samlade skrifter af Z. Topelius. Ser. I:
Lyriska och dramatiska diktverk. Haft. 5.
50 öre. Sthm, Albert Bonniers förlag.
Vägen till skönhet, hälsa och ett långt lif.
Uppsala, E. V. Hellströms förlagsexp. Haft.
3. 25 öre.
Linné af Th. M. Fries. Sthm, Fahlcrantz
£ k:i. Haft 2 o. 3 å l kr. 50 öre.
Tidskrift för folkundervisningen. Haft. 2.
- Vor Ungdom. Haft. 3. - Dagny. N:r 11.
- Ljus. N:r 44. - Hälsovännen. N:r 15.
- Varia. N:r 7. - Social Tidskrift. Haft. 7.
O. P. Svensson f. Den 29 juli
afled vid Ramlösa brunn folkskolläraren
Olof Peter Svensson från Skummeslöf af
h j ärtförlam ning.
Han var född i Gesäters församling
i Dalsland 1846; utexaminerades från
Karlstads seminarium 1870 efter 2 års
vistelse vid detsamma; erhöll omedelbart
därefter anställning som lärare vid en
bruksskola i Västmanland och tillträdde
lärarebefattningen vid folkskolan i
Skummeslöf s församling af Hallands län 1872.
Han sörjes närmast af änka och åtta
barn, af hvilka äldsta dottern är
lärarinna i Skummeslöf.
Med S. förlorar folkskolan en af sina
ädlaste och bästa arbetare. Utrustad
med stora läraregåfvor och ett af
naturen gladt lynne ägde han en sällsynt
förmåga och fyndighet att vid arbetet
i skolan låta både nytta och nöje
komma till sin rätt. Hans undervisning var
i hög grad underhållande och
medryckande. Att städse tillgodose hvarje
särskild lärjunge utan att därför uppgifva
klassens eller klassernas
sammanhållning - den konsten förstod han som
få. Därom vittnar bland annat ett af
honom från trycket utgifvet föredrag
öfver ämnet: »Kan och bör läraren taga
hänsyn till barnens individualitet?»
Föredraget hölls vid Hallands läns
folkskolläraremöte i Falkenberg år 1889.
Kunskapsmeddelelsen satte han högt,
men barnens uppfostran till tänkande,
ädla och goda människor satte han
högre. Det förra gällde för honom såsom
medel men det senare som mål. Och
vid sträfvandet att föra fram till detta
mål uträttade han helt visst lika
mycket med sin personlighet som med sina
ord. Med sin upphöjda och helgjutna
karaktär var han också utan gensägelse
en prydnad för den kår, han tillhörde.
Varmt religiös, var han i sitt
enskilda lif en fridsam och ödmjuk nian.
Men gällde det sanningen eller skolans
väl, då sjöng han ut mot hög som låg
utan spår af fruktan. Därför kunde han
stundom ådraga sig de maktägandes
o-gunst för en tid. Men de högaktade
likväl den ärlige kämpen. Och mer än en
gång möttes han efteråt af sina
skarpaste motståndare med det öppna
erkännandet: »Ni hade rätt!»
Tarfligt uppfostrad i ett fattigt
tor-parehern, bibehöll han alltid mycket enkla
lefnadsvanor, hvarför han rätt snart
lyckades förvärfva sig en i ekonomiskt
afseende oberoende ställning.
Förnöjsamhet var också ett framstående drag hos
honom.
I sommarkurser och läraremöten såg
han förträffliga medel för såväl lärarens
fortbildning soni skolans utveckling.
Såsom talare var han gärna hörd, och hans
inlägg i diskussioner tillerkändes alltid
stort värde.
Inom kamratkretsen lämnar han efter
sig ett märkbart tomrum, och vid hans
bår står hela församlingen sörjande. Må
den ädla sad, som han under mer än
30 års verksamhet utsått, bära rika
frukter! O. M. Lilja.
A. G. Lagergren t- Den 30 juli
afled i Stockholm vid 79 års ålder
direktören A. G-. Lagergren, hvilken under
sin långa lefnad med nit och intresse
ägnat sig åt kommunens angelägenheter.
Så var han ledamot af stadsfullmäktige
allt ifrån denna institutions tillkomst,
ordförande i fattigvårdsnäniden under
många år, och som ledamot af Adolf
Fredriks fattigvårdsstyrelse kvarstod han
ännu vid sin bortgång.
Hvad soin emellertid gör det till en
kär plikt att i denna tidnings spalter
erinra om hans lifsgärning är den
omständigheten, att han var en af de
första, som inom hufvudstaden visade sig
äga blick för vikten af barnens
undervisning i slöjd.
Redan i början af 1870-talet
grundade han i Adolf Fredriks församling i
förbindelse med dess folkskola en
yrkesskola, där gossarne undervisades i
snickeri, bokbinderi, skomakeri och
skrädderi samt flickorna i knyppling.
Undervisningen ägde rum 4 dagar i veckan
under 2 timmar hvarje gång. I hvarje
afdelning arbetade ungefär 18 barn.
Sko-laii underhölls dels genom sammanskott
af enskilda församlingsbor, dels genom
försäljning af barnens arbeten, hvarvid
dock barnen själfva erhöllo 20^ brutto
af försäljningssumman.
Ar 1877 öfvertogs ekonomibestyret af
folkskoleöfverstyrelsen, och
undervisningen ingick i själfva folkskoleplanen, men
därvid bortföllo skomakeri- och
skrädderi af delningarna, hvarjämte metoden
för det hela ändrades, enär man kommit
till insikt om att slöjdundervisningen
för barndomsåldern väl bör utgöra en
allmän* grundläggning för framtida
yrkesundervisning men icke kan föregripa
denna.
Den nämda slöjdskolan kan anses
vara en föregångare ej blott till
slöjdundervisningens införande i Stockkolms
folkskolor utan äfven till den
arbetsstugu-verksamhet, som tog sin början här 1887,
likaledes inom Adolf Fredriks
församling. Äfven för denna verksamhet hyste
direktör A. G. Lagergren ett varmt och
nitiskt intresse allt intill sin död. Inorn
stadsfullmäktige hade han gjort allt för
arbetsstugornas främjande.
J. Möller t I sitt hem i
Felestads folkskola, Mim., afled i fredags
kväll folkskolläraren Johan Möller.
Han var född i Gudrnuntorps
församling 1849 och aflade vid 20 års ålder
en synnerligt vacker examen vid
folkskollärareseminariet i Lund. Efter att
ett års tid hafva tjänstgjort som
vikarierande lärare vid Löcldeköpinge
folkskola antogs M. år 1871 till vikarie vid
Felestads folkskola, där han 1872 vann
ordinarie anställning. I icke mindre än
30 år verkade han på denna plats, till
dess en tilltagande ohälsa tvingade
honom att i fjor antaga vikarie. Den
efterlängtade pensionsåldern uppnådde han
likväl ej, sjukdomen förvärrades, och
slutet kom förr, än man väntat.
Vår kår förlorar med den aflidne en
nitisk och intresserad lärare, som under
sin krafts dagar med skicklighet och
framgång hängaf sig åt sitt kall. Han
arbetade ock alltjämt på sin
fortbildning och var en man med stor
beläsenhet och gedigna kunskaper. Särskildt
i yngre dagar ägnade han sig. äfven
något åt litterär verksamhet och
insände ofta under signaturen »Jonathan»
till skånska tidningar bidrag, vanligen i
bunden form. På grund af sina
framstående lärareegenskaper, parade med
en rättrådig, hjälpsam och vänsäll
personlighet, hade M. af den uppväxande
generation, hvars fostran han ledt,
äfvensom af de ungas föräldrar och
öfriga församlingsmedlemmar förvärfvat
sig tillgifvenhet och förtroende. På den
plats, där han nu nedlagt sitt dagsverk,
liksom ock i en talrik krets af
släktingar, kamrater och vänner ute på
skånska bygden efterlämnar den
bortgångne därför ett stort tomrum.
M., som tidigt blef änkling, sörjes
närmast af tvänne vuxna döttrar.
L. B.
E. GodeniUS f. Genom drunkning
omkom i förra veckan folkskolläraren
Erik Godenius i Böda, Kalrn., utanför
Ölands östra kust. Hans dotter
Valborg fick följa sin fader i döden, och på
samma gång bortrycktes kyrkovaktaren
P. Johansson, som var med i samma
båt. En kastvind vräkte nämligen
omkull båten, under det de satte ut
flundregarn.
Erik Godenius var född i Uppland
1861, tog 1883 folkskollärareexamen i
Uppsala och 1887 organist- och kyr-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
