Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 34. (1,130.) 26 augusti 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
646
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 34
till landstinget i Västernorrlands län af
seminarierektorn G. V. Bucht i
Hernösand. Efter att hafva uppdragit en
jämförelse mellan folkskoleväsendet i hans
inspektionsområde 1893, då han
tillträdde inspektörsbefattningen, och år
1902 och hvaraf en i yttre hänseende
god utveckling konstateras, måste
inspektören däremot i afseende på den
åi-liga undervisningstidens längd för hvarje
barn framhålla, att utvecklingen varit
mindre tillfredsställande. Visserligen ha
alla på mer än två stationer flyttande
skolor försvunnit. Men antalet af de
barn, som erhålla åtta månaders
undervisning om året, hvilket är det normala,
är ännu knappt mer än en tredjedel af
hela antalet, eller 1,772 mot 3,349, som
måst nöja sig med fyra månaders
undervisning. Öfver hälften af de barn, som
år 1902 hade åtta månaders
undervisning, tillhörde Hernösands distrikt.
Endast omkring en fjärdedel af barnen på
landsbygden hade således hel tids
undervisning i denna jämförelsevis rika och
väl lottade landsdel. I de fyra
socknarna Stigs j ö, Viksjö, Häggdånger och
Hemsö, alla liggande inom ett par eller
tre mils afstånd från stiftsstaden, erhöll
intet barn mer än fyra månaders
undervisning.
Af de uppgifter, som ställas på
folkundervisningens målsmän, anser rektor
Bucht en bland de viktigaste vara att
bringa det därhän, att åtta månaders
undervisning för hvarje larn blir regel och
fyra månaders undantag. Och hvar borde
man helst kunna hoppas på att en
början göres i detta afseende? Så vidt
jag kan förstå, finnas få områden
lämpligare att i detta hänseende ;gå i spetsen
än just Ångermanälfvens nedre ådal med
dess stora utvecklingsmöjligheter på alla
områden.
Emellertid är det af rektor B. gifna
uppslaget vardt att beaktas af öfriga hrr
folkskoleinspektörer. Ljus öfver
missförhållandena, och botemedlen skola nog
komma! M. T.
ölöm ej de högre
folkskolorna!
Esomoftast får man af tidningarna se,
hurusom sam skolor bildas i större eller
mindre samhällen. Såsom i pressen
varit synligt, är en sådan skola under
bildande i Nässjö. Får man något lita på
rykten, dröjer det måhända ej heller
synnerligen länge, förrän äfven Alfvesta
får glädjen skåda en dylik.
Nåväl, hvarför bildas dessa
samskolor? Vi hoppas kunna erhålla det
svaret: För att bibringa barnen ett större
mått af kunskap än det folkskolorna på
omskrifna platser i sitt nuvarande läge
förmå lämna. Dock, ligga verkligen
folkskolorna i de samhällen, som vidrörts,
till den grad nere, att de icke äro
dugliga till underlag för högre folkskolor?
Jag hvarken kan eller vill tro det. Men
hvarför inte då upprätta högre
folkskolor? Detta, att de råkat få namnet
folkskolor, kan naturligen icke göra något
till saken. Och nog kunna de mäta sig
med samskolorna.
När det i gällande författning heter,
att med högre folkskola förstås en
sådan skola, som för en eller gemensamt
för flera församlingar på landet eller i
stad, där hvarken allmänt läroverk eller
pedagogi finnes, inrättas o. s. v., måste
för visso meningen vara den, att de
åtminstone i någon mån skola fylla ett
allmänt läroverks eller en pedagogis
uppgift. Och de kunna enligt mitt
förmenande så göra.
Man kan låta undervisningen fortgå
mer än tjugufyra veckor hvarje år, man
kan göra kursen tvåårig och till
folkskolans vanliga läroämnen foga ett eller
två lefvande språk (tyska och engelska).
Så har skett åtminstone vid en högre
folkskola, en skola, som också därför i
olika ämnen (tyska språket likväl
undantaget, då det läses blott ett år)
mycket godt kan våga en kraftmätning med
ett allmänt läroverk på fyra, om icke
fem klasser.
Omskrifna högre folkskola, som i
likhet med öfriga skolor af samma slag
står under offentlig kontroll, har ock* med
vederbörligt tillstånd förvandlats till
samskola. Man kan sålunda icke göra den
invändningen, att flickor blifva från
dylik skola utestängda.
Slutligen får man ej förgäta det
präktiga understöd af statsmedel, som
lämnas högre folkskola, ett understöd af
ända till 1,200 kronor årligen för hvarje
årsklass, ehuru för hvarje skola ej
öf-verstigande 2,400 kronor om året.
Det är, som hade det hvilat ett oblidt
öde öfver de högre folkskolorna under
den tid de lefvat. De hafva ej skjutit
mycken fart. Dock har det börjat ljusna,
hvadan vi hoppas, ätt de hädanefter
skola gå bättre tider till mötes, att de
skola utvecklas allt mer. Ja, vi hoppas,
att de skola blifva likställda med de
blifvande realskolorna, så att de förras
lärjungar få åtnjuta samma förmåner som
de senares. Men just därför gäller det
ock för hvarje verklig vän af
folkundervisningen: Glöm ej de högre folkskolorna!
C. Å-n.
Mindre lärobok i svensk språklära, ljud-,
ord-, sats- och stillära i koncentriska
kurser af Nils Krok. Lärjungens bok,
första och andra kursen. Lund, C. V.
Gleerups förlag. Pris 25 öre.
Denna lärobok utgör ett sammandrag
af de två första kurserna af förfrs större
språklära och är afsedd att användas i
skolor, där folkskolans två första
årsklasser undervisas gemensamt. Samma
goda egenskaper, som utmärka den
större läroboken, besitter äfven den
mindre. Hvarje afdelning inom ämnet
innehåller öfningar för uppfattning af
innehållet, därpå den lärosats, kring hvilken
undervisningen rör sig, slutligen
uppgifter för inöfningen.
I rättskrifningsläran användes
skrif-stil for de förberedande öfningarna.
Skriföfningarna äro talrika, så att
skrif-färdighet kan uppnås. Med rätta
fordrar förf. diktamenskrifning af det förut
afskrifna, ty just därigenom drifvas
lärjungarna till att vid afskrifningen
medvetet inprägla ordbilderna i minnet. Till
form och innehåll äro
rättskrifningsöf-ningarna af bästa slag, samtliga utmärkta
af en poetisk fläkt, som särskildt tilltalar
barn.
I ordläran behandlas först ordens
klasser med undantag af adverb och
partiklar, hvilka fått sin plats i
satsläran. I öfningarna för ordens bildning
och böjning är särskildt sådant
medtaget, som är af betydelse för
rättskrif-ningen. Satsläran innehåller dels
öfningar för satsanalys, dels uppgifter,
som afse bildandet af sammansatta
satser och dessas interpunktion. Stilläran
innehåller uppgifter af olika arter,
successivt ordnade.
Då denna mindre språklära
liksom den större dessutom i hög grad
tager barnens s j älf verksamhet i anspråk,
torde den blifva en välkommen
hjälpreda för de skolor, för hvilka den är
afsedd. Fr.
Nytt i bokhandeln.
De nordiska språken. Kortfattad öfversikt
af Adolf Noreen. Sthm, Ljus förlag. 2:a
uppl. l kr.
Hjälpreda i sv ensk-engelsk
handelsterminologi. Till bruk för handelsskolor och
korrespondenter m, m. uppställd af Fr. Walter.
Sthm, Chelius & k:i. l kr. 50 öre.
Du skall icke dräpa jämte andra uppsatser
af Leo Tolstoy. Sthm, Albert Bonniers
förlag. 75 öre.
Utilitarism. Moralen grundad på nyttans
eller lyckans princip af John Stuart Mill.
Sthm, Albert Bonniers förlag, l kr.
Huru läser du? Metoderna och
grundvillkoren för det bibelstudium, som gifver
största resultatet, af R. A. Torrey. Köping,
J. A. Lindblads förlag. 75 öre. "
Läkarebok af Henrik Berg1. Sthm, Chelius
& k:i. Haft. l-3 å 30 öre.
Berättelser ur svenska historien af C. Georg
Starbäck. Sthm, Beijers
bokförlagsaktiebolag. Haft. 93-108 å 25 öre.
Uppfinningarnas bok. Ny uppl., utgifven
af A. Berglund. Sthm, Aktiebolaget Hiertas
bokförlag. Haft. 90-92 å 60 öre.
Kvinnokroppen af Ellen Sandelin. Sthm,
Aktiebolaget Ljus. Haft. 2. 30 öre.
Kunskap för alla. Sthm, Albert Bonniers
förlag. Haft. 32-34 å 25 öre.
Viktor Rydbergs kulturhistoriska
föreläsningar. L Romerska kulturen under de två
första århundradena efter Kristus. Sthm,,
Albert Bonniers förlag. Haft. 3. l kr.
Sveriges historia intill tjugonde seklet,
utgifven af Emil Hildebrand. Sthm, P. A.
Norstedt & söner. Haft. 19-22 å l kr.
Hemmets kokbok. Sthm, Aktiebolaget Ljus.
Haft. 8-13 å 30 öre.
Social Tidskrift. Haft. 8. - Hälsovännen,
N:r 16. - Korrespondens. N:r 8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
