Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 35. (1,131.) 2 september 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
654
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 35
klasserna. I vindsvåningen finnes ritsal,
musiksal, slöjdsal, sal för folkskolans
högre afdelning samt samlingssal. Denna
senare, i fråga om såväl arkitektur som
dekoration hållen i fornnordisk stil, gör
ett synnerligen angenämt intryck.
Ge-nom skjutdörrar kan densamma vid
behof förbindas med musiksalen. Alla
golf äro fernissade och möbleringen öfver
allt förstklassig. I källarvåningen finnas
utom rum för värmeapparaterna
tvättstuga samt laborationsrum m. m.
Framdeles kommer skolkök att inredas i
rektorsbostadens källarvåning.
Gymnastiksalen, försedd med tre
särskilda afklädningsrum samt duschrum,
är enligt fackmäns påstående en af de
vackraste och mest ändamålsenliga i
vårt land.
Utaf det stora området är cirka l
har mellan seminariebyggnaden och
gymnastiksalen anslaget till gårdsplan och
lekplats; det öfriga till trädgård och
park. I en särskild del af trädgården
kommer en normalfolkskoleträdgård att
anläggas. Eitning till densamma är
uppgjord af folkskoleinspektören d:r F.
Laurell i Uppsala. En del af parken
ämnar man anordna till en botanisk
trädgård i miniatyr för att såmedelst
underlätta undervisningen i växtlära.
Det råder ibland fackmän om det
sålunda färdiga seminariet ej mera än en
mening, och den är, att det i alla
afseenden verkar mönstergillt. Största äran
häraf torde rättvisligen tillkomma
läroanstaltens rektor, som med aldrig
svikande nit och mycket stort intresse
antingen i första eller andra hand haft
anordningarna sig anförtrodda. Ett
särskildt erkännande förtjänar ock i detta
sammanhang Landskrona samhälle, som
genom ganska kännbara ekonomiska
uppoffringar visat sig rätt värdesätta den
del af vår bildning, som borde ha sin
kraftigaste befrämjare i våra seminarier.
Vi hälsa med glädje denna nya länk
i våra uppfostringsanstalter och uttala
på samma gång såsom vår förvissning,
att seminariets verksamhet skall komma
att harmoniera med dess yttre. Blifve
lösen för dess verksamhet ett af de
tänkespråk, som pryda bönesaleus väggar, och
som lyder: »Framåt, inåt, uppåt!»
N.’ S.
Lärarnes Nordkapsresa.
En studiefärd från Trondhjem
till Varanger.
Nordkap var det ena af resans mål,
Finnmarken på gränsen mot Ryssland
det andra.
Under resans femte dag stäfvade vi
alltså mot öster, förbi Nordkyn och de
vid ett par vikar mellan Nordkyn och
Tanafjorden liggande fisklägena Mehavn
och Gamvik, hvilka på senaste tiden
låtit så mycket tala om sig. Det var
kanske den vackraste dagen på hela vår
färd. Från Nordkap till
Varangerfjorden finnes ingen skärgård. Vi färdades
i 10 timmar fram på stora öppna
Ishafvet, och mången hade nog på
förhand beredt sig på det värsta. Men
Ishafvet låg blankt som en spegel, och vi
sutto på däcket makligt utsträckta i våra
hvilstolar - ett 50-tal dylika funnos
till vårt förfogande - och gassade oss
i solskenet, som brände så hett, att vi
kunde taga af oss våra öfverplagg.
Vid 12-tiden på dagen voro vi i Vardö,
Norges östligaste och tillika mest
betydande stad för handeln med Ryssland.
Staden tedde sig för oss från sin allra
fördelaktigaste sida. Man berättade för
oss, att denna dag var den varmaste,
som funnits på hela sommaren, 12° i
skuggan men omkring 30° i solen.
Staden var klädd i rik flaggskrud, och
hamnen fylld med en massa segelfartyg, mest
skonertar. »F10tmsendene» förde oss
gratis i land: det var en liten vacker
uppmärksamhet af stadens lärarekår, som
genom att för oss betala den vid hvarje
färd från eller till fartyget sedvanliga
5-öres-afgiften hälsade oss välkomna.
Vi togo en vandring genom staden
och besökte därunder det ståtliga
folkskolehuset, som förevisades af en af
lärarne. Skolhuset är en
tvåvåningsbyggnad med 16 lärosalar, särskild
sal för naturkunnighetsundervisningen
(med rik materialsamling), salar för
såväl goss- som flickslöjd, skolkök,
bibliotek o. s. v. Här tycktes icke fattas
något, som hör till en modernt anordnad
folkskola. Och öfverbyggnaden på
folkskolan, »middelskolen», hade man
under samma tak. Det är annat än i
Sverige med sina strängt .afskilda
skolformer.
Naturligtvis gjorde vi äfven en
promenad till den alldeles invid staden lig
gande fästningen Vardöhus, världens
j nordligaste fästning. Befälet visade oss
välvilligt omkring, och här fanns nog
ingenting, som ur befästningssynpunkt
behöfde döljas för främlingen, ty det
hela utgör, såsom en norsk författare så
karakteristiskt uttrycker sig, »en
hygge-lig liden idyl af en fsestningsantikvitet».
Besättningen utgöres af 23 man och 7
officerare. Manskapets »kasern» är en låg
envåningsstuga med gräxbevuxet torftak,
å hvilket för tillfället några måsar tagit
sig en idyllisk hviloplats.
Från Vardö gick färden tvärs öfver
Varangerf j orden till närheten af
Pasvik-elvens mynning. Härifrån skulle vi göra
en liten afstickare in i Ryssland, bort
till det vid Pasvikelven belägna ryska
kapellet Boris Gleb.
Boris och Gleb voro två kungasöner,
som för sin kristna tros skull blefvo
dräpta af sin bror år 880. Till deras
ära uppfördes år 1579 ett litet kapell,
i hvilket ända intill våra dagar grekisk-
katolsk gudstjänst hållits. Kapellet
ligger på Pasvikelvens vänstra strand och
borde sålunda tillhöra Norge, men vid
gränsregleringen år 1826 blef Ryssland
tillerkändt 4 kvadratkilometer på den
norska sidan och därmed kapellet i
Boris Gleb allt framgent räddadt åt den
grekisk-katolska mässan. Sedan 1872
finnes vid sidan af det gamla kapellet
ett nytt större, särdeles vackert sådant,
byggdt i rysk stil. Här predikas
regelbundet hela året örn, men åhörare
finnas knappast annat än om sommaren,
då en och annan turist förirrar sig hit
bort.
Vid 8-tiden på aftonen landade vi vid
Kirkenses, en mil väster om
Pasvikelvens mynning. Härifrån skulle enligt
öfverenskommelse en mindre ångbåt mot
extra afgift föra oss till Elvenes vid
flodens mynning, men båten uteblef helt
enkelt. Förmodligen hade tillfälle yppat
sig att förtjäna mera på annat håll, och
öfverenskommelser respekteras icke
alltid här borta på ryska gränsen - det
fingo vi under vår finnmarksfärd erfara
Som de flesta af oss voro raska
fotgängare, gick det lätt nog att komma
fram den en niil långa vägen till
Elvenes. Vädret var härligt, vägen präktig,
och myggen så där lagom svåra (blott
hvar annan eller hvar tredje deltagare
behöfde utstyra sig med de pittoreska
myggnäten). Till omväxling plockade vi
här i Sydvaranger linnea, prästkragar,
blåklockor, smörblommor m. fl. växter.
Här rådde nämligen en ganska rik
vegetation, och blommorna voro alla af en
ovanlig storlek. Här och där sprungo
fjällemlar - »de små söta djuren»,
såsom en kvinnlig deltagare uttryckte sig
- utmanande i vår väg, och äfven i de
små vattendragen sågo vi dem simmande
alldeles snörrätt fram.
Sedan vi kommit fram till Pasvikelv,
skulle vi längs denna 3 kilometer för
att komma till Boris-Gleb. En blick på
en vanlig skolkarta visar, att Ryssland
sticker upp med en kil helt nära
Varangerf j or den: det är knappt 1/3 mil
från gränsen till hafvet. Öfverst i denna
kil ligger Boris-Gleb. Från
Pasvikelvens mynning upp till kapellet förer
endast en eländig skogsstig ’ öfver myrar
och små bergknallar. Vi gingo i spridda
grupper. Upp och ned bar det.
Ändtligen syntes kapellets vackra kupol. Vi
kunde då förstå, att vi borde vara nära
gränsen. Alldeles riktigt: ett par barn,
som bodde i en liten stuga på norskt
område, följde oss till en obetydlig bäck
och omtalade, att just där var gränsen
mellan Norge och Ryssland.
Strax på andra sidan bäcken låg en
större gård, och vi fingo veta af
barnen, att där bodde en handlande, hos
hvilken turister plägade uppehålla sig
för att syssla med laxfiske i älfven.
Trötta af den långa promenaden klefvo
vi in och rekvirerade mjölk, kaffe,
bullar o. s. v. Andra deltagare hade fore
oss hittat dit. Men då vi bröto upp
och skulle betala, vägrade värdinnan be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
