Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 35. (1,131.) 2 september 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
666
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 35
och klarsynt engelsman, mr Mosely,
som kände sig orolig af att se sina
landsmän i ekonomiskt hänseende
distanseras af amerikanarna, kom på
den praktiska idén att anordna en
verklig undersökning och låta denna
verkställas af de mest framstående
och intelligenta engelska arbetare.
En kommission af 23
tradeunionsmed-lemmar utrustades på hans bekostnad
- berättar härom Dagens Nyheter i en
läsvärd artikel änder rubriken
»Demokrati och arbete» - och tillbragte ett
år med att besöka en mängd
fabriks-och arbetaresamhällen i Förenta staterna.
Förliden vår offentliggjordes deras
rapport, som både i den engelska och
utländska pressen vunnit erkännande för
grundlighet och samvetsgrannhet. Nåväl, en af
kommissionens märkligaste slutsatser är,
att Förenta staternas industriella
öfverlägsenhet icke beror på högre
skicklighet hos vare sig arbetare eller
arbetsgifvare, att den öfver hufvud icke mest
härrör af materiella orsaker, utan att
den är ett verk af moraliska krafter,
som leda sitt ursprung från det
amerikanska samhällets demokratiska
organisation.
Det är fullkomligt sant, säger
kommissionen, att tjöts alla strejker har den
amerikanske arbetaren lättare än den
engelske att enas med sin arbetsgifvare,
att han arbetar längre och ihärdigare,
att han besitter vaken intelligens och att
han intresserar sig för och* söker själf
hitta på nya förbättringar i
arbetspro-ceduren. Men hvarpå beror det?
Jo, svarar kommissionen, i främsta
rummet på det amerikanska skolväsendets
företräden. Undervisningen är icke allenast
rikligt tillgodosedd med skollokaler och
lärarekrafter, den är äfven grundad på den
fullkomligaste likställighet. Detta senare
finner kommissionen vara det mest
anmärkningsvärda. Där i Amerikas nordstater,
’ säger den, skiljas icke samhällsklasserna åt
\ redan i skolåldern. Blifvande arbetare och
; blifvande arbetsledare eller tjänstemän -
. alla besöka de samma slags skolor ända tills
de uppnått 14-16 år. Den studie f or gr
e-\ ning, som nödvändiggöres af lefnadsbanornas
: olikhet, börjar först på ett högre stadium,
i sedan jämlikhetsbegreppen vuxit fast med
; ungdomssinnet. Man har icke fått det
in-\ fallet att kalla somlig undervisning för
\ »högre», därför att den omfattar ett eller
annat främmande språk.
Resultatet är, att de sociala
klassmotsatserna härska lika litet i fabriken som
i skolan. Arbetaren känner sin rätt att
tala till sin arbetsgifvare som till en
jämlike, och denne senare uppbjuder all
sin förmåga att frammana arbetarens
intelligens och uppfmningsgåfva. Af deri
bättre undervisningen och den bättre
behandlingen blir den amerikanske
arbetaren icke blott dugligare, utan äfven
sparsammare och nyktrare, »Det hör
numera till undantagen», säger en af de
delegerade, »att man träffar på en
amerikansk arbetare, som ej bor i egen lä-
genhet. Dryckenskap och spel
förekomma ofantligt mycket mindre bland
amerikanska arbetare än bland engelska.»
Ett anmärkningsvärd! medgifvande
gör tidningen Vårt Land i fråga om
seminarieutbildningen hos oss.
Tidningen kritiserar det i några
pressorgan framställda förslaget om
upprättande af privata
folkskollärareseminarier men tillägger därefter:
Reformer torde säkerligen kräfvas i
vår folkskollärareutbildning, men de måste
sökas på annat håll; i främsta rummet
måhända uti större kraf på
lärarekompetensen men äfven i ändringar uti
kurserna, för så vidt dessa i något fall
skulle vara mindre lämpade efter våra
dagars fordringar på folkskolan.
Duktigt i sten
högg den talare, som under
folkskoledebatten i Uppsala liknade
skolorganisationen med folkskolan som
bottenskola vid en »skyskrapa». Det
är ju tvärtom de isolerade, sins
emellan parallella specialskolorna, hvilka
hvila hvar på sin särskilda botten,
som kunna liknas vid en rad af
»skyskrapor» eller kanske snarare
kam-paniler. Med de senare äga den
äm-ligen äfven det gemensamt, att de
ha sitt enda ändamål i toppen.
Skolorganisationen med folkskolan som
bottenskola har däremot redan af
Fryxell blifvit träffande liknad vid
Egyptens pyramider, hvilka
ingalunda äro tillkomna för toppens skull
och hvilka stå, sedan alla
kampani-ler sjunkit i grus.
SKO LNYH ETER
Ett skandinaviskt lånebibliotek
bildades på initiativ af norske
folkskolläraren Ole Eide i Udenes i Eomerike
vid sammanträde den 29 augusti
mellan svenska, norska och danska deltagare
1 sommarkurserna. Årsafgiften sattes till
2 kronor.
Böckerna skola cirkulera sålunda, att
i Sverige norska och danska böcker skola
utsändas, i Norge svenska och danska
och i Danmark svenska och norska.
Ordförandena i de olika landen skola inköpa
bibliotekets litteratur.
Till ordförande i svenska kretsen
valdes docenten O. Ottelin i Stockholm,
med professor v. Schéele och kand.
Brulin i Uppsala som suppleanter, i danska
kretsen höjskolelserer H. Axelson i Askov
och i norska kretsen skolebestyrer Einar
Schibbye i Kristiania,
A. F. Dervinger i Skönberga med ett
föredrag en af frågorna på programmet
så lydande: »Är det önskvärdt att vår
katekes omarbetas eller utbytes mot en
ny lärobok?»
Tal:n önskade en grundlig
omarbetning-af vår katekesutvecklirig- med tillvaratagande
af allt det verkligt goda materialet i
densamma. Han yrkade därför:
1) att den lutherska förklaringen i lilla
katekesen troget öfversattes efter den tyska
grundtexten;
2) att lilla katekesen fullt inarbetas i
utvecklingen, och att denna troget ansluter
sig till lilla katekesens tankar med
tillämpning af anvisningarna i Luthers stora katekes,
samt att de stycken i lilla katekesen, som
ej behöfva förklaras, blott belysas med
bibelord.
3) att anvisning gifves öfver styckena till
läsning af sammanhängande bibeltexter och
berättelser i bibliska historien;
4) att bibelspråken, färre än nu, väljas i
noga anslutning till styckena och efter
barnens fattningsförmåga;
5) att förklarande tillsatser såsom exempel,
hänvisning’ till andra katekesdelar m. m.
sättas efter styckena och bibelspråken, tryckta
med finare stil;
6) att framställningen göres kortare än
nu, särskildt uti 3:e, 4:e och 5:e
hufvudstyc-kena, och blifver enkel och konkret samt
att frågeformen borttages och ersattes med
små rubriker Öfver styckena;
7) att i slutet af katekesen insättas de
delar af Luthers lilla katekes, som ej legat
till grund för utvecklingen, förra delen af
Augsburgiska bekännelsen samt en
öfversikt af kyrkans historia, kyrkoåret och
gudstjänstens betydelse.
Beträffande sättet att få en förbättrad
katekes till stånd ansågs
läroverkskommitténs förslag mest praktiskt - att genom
utfästa pris uppmuntra enskilda att utgifva
förslag på grundvalen af Luthers lilla
katekes, och att sedan en kommitté utses att
granska dessa för att möjligen kunna antaga
ett eller med tillgodogörande af de olika
uppslag-en utarbeta ett eget.
Någon diskussion öfver frågan
med-hanns icke.
Katekesfrågan inför
prästerskapet. Vid stiftskonvent i
Linköping den 26 augusti inledde komminister
Skolresorna till Stockholm äro
nu afslutade för året. De togo sin början
den 3 juni och pågingo till den 12
augusti. De besökande hafva varit från
följande skolor:
Katrineholms samskola ...______.......... 25
Östersunds folkskola........................... 13
Eskilstuna » ___________........: 67
Galons > ._.._....................... 28
Mönsterås »......................___ 8
Klenshyttans » .......__.........._____ 11
Gravendals » ___...................." 11
Oskarshamns » ......._................... 10
Gamla Uppsala » ..........__..........._. 12
S:ma deltagare 185
För besök vid sommarkurserna
i Uppsala har utdelats Västerbottens
läns landstings anslag i stipendier å 50
kronor till folkskollärarne J. Edin i
Nysätra, P. O. Lundkvist i Bygdeå, P. A.
Lindholm i Vännäs, K. Lundkvist i
Örträsk samt folkskollärarinnorna Magda
Bäckman i Kåge, Edla Johansson i
Bys-ke, Hilda Linder i Teg och Klara
Koll-berg i Löf ön.
Från organistföreningarna. Den
25 augusti höll Ångermanlands
organistförening sitt årsmöte i Örnsköldsvik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
