Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 36. (1,132.) 9 september 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
688
SVENSK LÄRARETIDNING,
N:r 36
Ett vilseledande slagord
använde seminarierektorn Fredrik
Lundgren, då han på den nyligen
hållna prästkonferensen i Stockholm
påstod, att katekesen vore den mest
»smädade» af alla böcker.
Antagligen åsyftade han
katekesutveckling-en, hvilken ju dock ej är detsamma
som själfva katekesen. Men icke
heller på »utvecklingen» passar det
använda uttrycket in. Att en
skolbok blir kritiserad, ja? i fråga om sin
pedagogiska användbarhet för ett
visst åldersstadium rent af utdömd, är
naturligtvis icke liktydigt med att den
blir »smädad». Begagnas icke desto
mindre detta senare ord, är det
uteslutande för knalleffektens skull. Men
när man år efter år knallat på med
dylikt löst krut, uteblir till sist all
effekt. Icke ens en prästkonferens
låter då längre skrämma sig.
Om katekesens revidering
har k. m:t inhämtat kyrkomötets
yttrande. Den kungl, propositionen
innehåller, med åberopande af de många
revisionsyrkandena samt
kyrkomötets egen skrifvelse af 1898, en
begäran om »kyrkomötets förnyade
yttrande i ämnet, särskildt huruvida
kyrkomötet för sin del anser den nu
såsom lärobok använda
katekesutvecklingen böra ersättas med en ny
lärobok eller, i motsatt fall, i hvilka
afseenden en förändring af den nu
använda katekesutvecklingen synes
kyrkomötet vara erforderlig». Som
bekant har riksdagen begärt, »att k.
m:t täcktes vidtaga åtgärder för den
nu använda katekesutvecklingens
ersättande såsom lärobok med en ny,
efter barnaålderns mottaglighet och
behof afpassad handledning i den
kristna tros- och sedeläran».
Särskildt skolråd och särskildt
kyrkoråd.
I en mängd församlingar i riket
äro kyrko- och skolråden förenade,
ehuru ganska olika kvalifikationer
fordras för de olika råden. Tidningen
Vårt Land fäster uppmärksamheten
på lämpligheten af att välja särskildt
skolråd och särskildt kyrkoråd.
Tidningen yttrar härom bland annat:
Lika rättsvidrigt som vi anse det vara,
att de frikyrkliga vilja tränga sig in i
kyrkoråden, lika naturligt och rimligt
finna vi det vara, att de, såsom andra
medborgare, vilja ha något att säga
öfver folkskolan. Någon rättslig grund
att förvägra dem plats i skolrådet
finnes icke heller, ty § 23 af
kyrkostäm-moförordnmgen har olika
kompetensfordringar för kyrko- och
skolrådsmedlemmar. Medan den af de förra fordrar
»gudsfruktan och nit», heter det om
de senare, att de skola vara »för nit
om skolväsendet kände män», och ett
sådant nit kan naturligtvis finnas hos
en frikyrklig i lika hög grad som hos
andra. Är det nu så, som vi här sagt,
så skulle saken vara hjälpt, om man
genomförde den principen, att
kyrko-och skolråden blefve två till personal
skilda råd, såsom redan är fallet i
åtminstone större städer, kanske äfven
annorstädes. Härför behöfves, som bekant,
ingen lagändring. En dylik reform
skulle äfven medföra andra goda frukter.
Det är nämligen enligt vår tanke ett
missförhållande, att man i våra
kommuner aflas att hopa förtroendeuppdragen
ined ty åtföljande arbete på ett fåtal
personer i stället för att dela dem på
så många som möjligt, hvilket skulle
lätta arbetet och öka antalet af dem,
som vore i dylika värf intresserade.
Vi hafva alltid funnit den
nuvarande hopkopplingen opraktisk, och
sedan nu Vårt Land förordat en
skilsmässa, är det att hoppas, att snarast
möjligt på en mängd ställen
särskilda skolråd komma att väljas med
medlemmar, som alldeles speciellt
intressera sig för folkundervisningen.
S KOLNYHETER
Seminarierna. De inträdessökande
vid våra folkskollärareseminarier synas
vara ovanligt ni ånga i höst.
Således hade vid Göteborgs
folkskollärareseminarium till inträde anmält sig
icke mindre än 92 unge män. Af dessa
intogos 29 i första, 2 i andra och l i
tredje klassen.
Vid Umeå folkskollärarinneseminarium
söktes inträde af 98. Däraf intogos i
första^klassen 24 och i andra 1.
De inträdessökande till Lunds
folkskollärareseminarium voro 84. Af dessa
godkändes och intogos 31 i första och
l i andra klassen.
Vid Karlstads folkskollärareseminariuni
voro de sökande 54. Af dessa intogos
jämt hälften: 25 i första och 2 i fjärde
klassen.
Till Linköpings folkskollärareseminarium
söktes inträde af 57. Godkända blefvo
38, men endast 28 kunde mottagas,
däraf 24 i första, 2 i andra samt 2
studenter i fjärde klassen.
Inträde vid Falu
folkskollärareseminarium söktes af 60, däraf 4, som
aflagt mogenhetsexamen. 3 af dessa
intogos i fjärde klassen. Uti första
intogos 18 och i tredje 2.
I Strängnäs folkskollärareseminarium
sökte 40 inträde, alla till första klassen.
28 godkändes, 12 föllo igenom och 2
afvisades på grund af bristande utrymme.
Intagna blefvo således 26.
Vid Stockholms
folkskollärarinneseminarium sökte 74 inträde. Af dessa
intogos 20 i första och 2 i andra klassen;
5, som aflagt mogenhetsexamen, vunno
inträde i fjärde klassen, och 3
Student-skor ingingo i tredje klassen.
Eleverna vid Kalmar folkskollärarinne-
seminarium äro 104, däraf 24 i
hvardera af klasserna I och II samt 28 i
hvardera af klasserna III och IV.
- Till lärarinna i musik och sång
vid folkskollärarinneserninariet i Kalmar
är förordnad fröken Hilda Arbrnan.
- Gymnastiklärarinnebefattningen vid
samma seminarium förestås under denna
termin af fröken Eva Lidbeck.
- Vid småskollärarinneseminariet i
Malmö intogos 36 af 78 intradessökande,
i Linköping 30 af 45.
- Afslutning ägde i förra veckan rum
vid Kronobergs läns
småskollärarinneseminarium i Växjö. 34 elever
utexaminerades. Kursen har omfattat l maj
-31 augusti 1902 och 1903 och ledts
af folkskolläraren, vik.
seminarieadjunkten N. O. Jacobsson.
Klockareinstitutionens
afskaffande* Kammarkollegium har afgifvit
infordradt utlåtande öfver den af
organister och kantorer hos k. m:t gjorda
framställning, att k. m:t täcktes pröfva
huruvida icke klockareinstitutionen såsom
föråldrad och för kyrkosångsfrågan
hinderlig kunde afskaffas och lagligen
examinerad organist och kantor i stället
tillsättas i hvarje församling.
Kollegium finner sig väl i likhet med
flertalet församlingar och
ämbetsmyndig-hoter sakna anledning* tillstyrka det nu
föreliggande förslaget om klockareinstitutionens
afskaffande samt upphäfvande i
sammanhang1 därmed af gällande och ända in i
senare tider tillkomna lagar och
författningar rörande samma institution, men anser
sig dock böra på samma gång framhålla,
hurusom med afseende å de förändringar
denna institution under tidernas lopp
under-g-ätt -och den osäkerhet, som delvis torde
råda rörande de åligganden, hvilka numera
verkligen tillhöra klockaren, det synes
kollegium synnerligen önskvärdt om, såsom
flera af vederbörande ifrågasatt, en
reformering eller ett närmare ordnande och
fixerande af klockarnes åligganden kunde äga
rum samt en för hela riket gällande stadga
för sådant ändamål utfärdas, därvid ock,
för så vidt sådant befunnes behöfligt och
lämplig-t, klockaretiteln äfvenledes torde
kunna utbytas mot annan passande
benämning.
Något närmare förslag härutinnan har
likväl, i det skick frågan nu föreligger,
icke af kollegium kunnat afgifvas.
Reglering af organist- och
kantorslönerna. I samband med frågan
om klockareinstitutionens afskaffande
hemställde kommitterade för stiftens
organister och kantorer äfven, att k. m:t
måtte till riksdagen afgifva proposition
om reglering af organisternas och
kantorernas löner äfvensom föranstalta om
pension åt uttjänta kyrkomusici intill
75 % af deras kontanta löner samt att
en änke- och pupillkassa måtte efter
verkställd utredning bildas på lämpligt
sätt.
Kammarkollegium har, efter det
domkapitlen, länsstyrelserna m. fi.
myndigheter blifvit hörda, nu afgifvit utlåtande.
Hvad angår den af petitionärerna
ifrågasatta löneregleringen för organister och
kantorer, synes det kammarkollegium uppen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
