- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 22:a årg. 1903 /
711

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 37. (1,133.) 16 september 1903 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 37

SVENSK LÄRARETIDNING.

711

ningsbyrå sedan ett år tillbaka utsändt
serier af skioptikonbilder jämte text,
hvilka mot obetydlig afgift användas för
förevisning inför landsbygdens
befolkning. Utom de hittills varande 17
serierna hafva under sommaren anskaffats
flera nya föredrag, hvaribland må
nämnas: Palestina af rektor N. Beskow,
bilder från Norge af Fridtjuv och Hjalmar
Berg samt 5 föredrag i astronomi af
Tromholt. Under utarbetande äro bl. a.
föredrag om folkbibliotek af adjunkt A.
Steenberg och folkskolläraren Alfr. Dalin.

Föreningens ordförande är den för
deltagarne i folkskolläraremötet bekante d:r
K. Kjellberg; föreläsningsbyråns
ordförande folkskolläraren Fridtjuv Berg.
Adressen till båda organisationerna är
Sturegatan 46, Stockholm.

Våra läsare torde lägga märke till, att
skioptikon anskaffas af föreläsningsbyrån
till nedsatt pris, och få rekvirenter hyra
första bildserien afgiftsfritt. Vid lån af
dessa bilder äga folkskollärarne att utan
afgift visa dem för skolbarnen.

- Göteborgs föreläsningsbyrå, hvars
sekreterare är folkskolläraren K. G.
Vi-kander, har likaledes fällt upp att göra.
Genom utsända listor insamlades 2,000
kronor, och åtta vandringsbibliotek
upprättades, hvilka nu finnas i Skara,
Uddevalla, Halmstad, Grundsund i Bohuslän,
Slöinge, Veddige och Harplinge i Halland,
Norrahamrnar i Småland och Surle.

Kvinnliga slöjdkurser på Nääs.

Under stundande vinter komma att å
Nääs anordnas kurser for utbildande af
lärarinnor i kvinnliga handarbeten. Dessa
kurser äro i första hand afsedda för på
landsbygden - i folk- och småskolor -
tjänstgörande lärarinnor, och komma att
fortgå under omkring 6 veckor.
Undervisningen för lärarinnor från Sverige är
kostnadsfri. Afgift för mat och bostad
utgår med omkring 60 kr. för hela
kursen samt för materialier högst 4 kr.

Skolkökskurs tog sin början i
Trollhättan den 11 dennes under
ledning af fröken Almberger. Femtedelen
af fjärde klassens flickor undervisas alla
dagar utom lördagen, sedan huslig
ekonomi å schemat är upptaget som
obligatoriskt ämne. På lördagsmorgnarna
göras uppköp å torget under lärarinnans
ledning.

Den l oktober öppnas i Vadstena en
liknande kurs på 6 veckor af ett bland
landstingets ambulerande skolkök. Alla
flickor om 12–16 år från Vadstena
och S:t Pers församlingar erhålla
tillträde, så långt utrymmet medgifver.
Föreståndarinna är fröken Anna Syl ven.
v Den 7 dennes öppnades å Forsa gård
i Bollebygd den tredje af Älfsborgs läns
södra hushållningssällskap anordnade
skolkökskursen för året med 12 elever,
afsedd att räcka 6 veckor. Kursen
ledes af fröken Ellen Vadell från
Göteborg.

Ordförandeskapet i skolrådet

berördes vid Sydöstra Ångermanlands
kretsens rnöte den 9 dennes .uti det tal,
som hölls af kretsens ordförande,
folkskolläraren Mauritz Tennman. För
skolans egen skull vore det gamla
demokratiska krafvet, att ordföranden skall
väljas såsom öfriga ledamöter, ej att
förorda. På sista tiden hade de folkvalda
kommunalmännens ställning till
folkskolan samt deras uppfattning af hennes
mål och medel ej gifvit uppmuntrande
erfarenheter. Nej, på ordförandeplatsen
borde sitta en man med
äinbetsmannaansvar; i annat fall kunde man få
ordförande, hvilka lika ofta refve ned sorn
byggde opp, allt efter opinionens
vindkast. Under senare tider hade spårats
ansatser hos ledande män på kyrkans
område att gifva akt på tidens tecken och
anpassa sig efter dess fordringar, och
med sådana präster vore det ett nöje att
samarbeta. Talrn ansåg, att det komme
att dröja länge, innan det principiellt
riktiga steget att låta äfven
skolrådsordföranden utses genom val kunde utan
fara tagas.

Skolförhållandena i Botkyrka.

Till länsstyrelsen i Stockholms län har
nuvarande skolrådsordföranden i
Botkyrka församling, pastor C. G.
Normann-Lundberg, ingått med en anhållan, att
länsstyrelsen och domkapitlet ville
förständiga församlingen att snarast
möjligt uppföra ändamålsenliga
småskolelokaler vid Draget och Riksten och i
öfrigt söka ordna skolväsendet på ett mera
tillfredsställande sätt. Under långa tider
har rådt en uppskofspolitik, som synes
vilja göra sig gällande inom den
kommitté, som blifvit tillsatt för frågans
utredande.

Till denna anhållan har han fogat ett
par bilagor. Först de af förste
provinsialläkaren A. Berlin gjorda, ganska skarpa
anmärkningarna mot Dragets
småskolelokal. Den inrymmer 30 barn men har
lämpligt utrymme endast för 11, är låg
och mörk utan ventiler samt utgör
tilllika kök åt den innanför boende
lärarinnan. Ur hygienisk synpunkt utgör
den en skamfläck f Or orten, säger d:r
Berlin.

Vidare ett utlåtande af
folkskoleinspektören d:r J. A. Vallin, hvilken fäller
nästan lika hårdt omdöme örn Tullinge
och Rikstens småskolor.

Därtill kommer ett protokoll från ett
kyrko- och skolrådssammanträde i
augusti 1903, då frågan var under debatt.

Ordföranden hade hemställt, att den
ordning’, som praktiserats i socknen, att de
enskilda jordägarne byggde och underhölle
småskolorna, måtte utbytas mot en med lag1
och författningar mera öfverensstämmande,
så att småskolan blefve en kommunens
angelägenhet och kostnaderna för dess
byggnad och underhåll uttaxerades efter allmän
fyrk.

Häremot opponerade sig flera talare, som
önskade uppskof med frågan, tills
Stockholms stad fatfat beslut om byggande vid
Draget och tills den nye kyrkoherden
tillträdt. En kommitté föreslogs till frågans

utredning, och ehuru ordföranden erinrade
om, att man i fråga om grunden för
uttaxeringen blott hade att följa lag och
författning", tillstyrkte skolrådet en dylik
kommitté.

Genom utdrag ur protokollet vid den
kyrkostämma, som behandlade frågan,
visas slutligen, huru där skolrådets
förslag antogs och en fernmannakommitté
tillsattes att till rnajstärnman inkomma
med fullständig utredning af hvad som
fordras för skolväsendets framtida
ordnande inom församlingen på fullt
tillfredsställande sätt. Frarnställdt förslag
om skolrådsordförandens inväljande i
kommittén besvarades med nej.

Om Jönköpings
folkskoleväsende under år 1902 har berättelse
från trycket utgifvits af stadens
folkskoleinspektör, fil. kand. R. Johansson.

Lärarepersonalen räknade 77
medlemmar, däraf ordinarie lärare 19 och e. o.
lärare 3, ordinarie lärarinnor 16 och
e. o. lärarinna l vid folkskolan, 32
småskollärarinnor, l lärare och 5
lärarinnor i slöjd. Dessutom tjänstgjorde 11
folkskollärare i slöjd för gossar.

Lärjungarna voro inalles 2,755,
fördelade på 84 afdelningar. I småskolan
gingo 845, i egentliga folkskolan 1,612,
i fortsättningsskolorna 298.

Frånvarodagarna utgjorde i de dagliga
skolorna pr barn inalles 9,22, däraf utan
anmäldt förfall 0,06 mot 0,13 år 1893.

I manlig slöjd undervisades
höstterminen 20 slö j daf delningar med 15-17
gossar i hvarje afdelning, inalles 316.
De kvinnliga slöjd af delningarna voro
under höstterminen 25 med 25-47
lärjungar i hvarje afdelning.

Skolbiblioteket räknade vid årets slut
502 band.

Skolbaden uppgingo under året till
9,147, däraf 342 åt lärarekåren. För
gossarna i folkskolan var procentantalet
badande 87,9 och för flickorna 76,o.

Två skollofskolonier med inalles 43
barn utsändes under sommaren.

De skolpliktiga barnen i distriktet voro
3,609. Af dem undervisades i distriktets
folk- och småskolor 77,3 %, i folk- och
småskolor utom distriktet 1,8 I enskilda
skolor 6,4, i allmänna läroverk 5,0, i
hemmen 0,25 %. Under året voro från
undervisning fria enligt § 47 och 48 i
folkskolestadgan 6,32 %, och uppgifter
saknas om 0,33 %.

För hvarje barn från andra distrikt
erlägges till stadens skolkassa en årlig
afgift af 15 kronor.

Utgifterna för folkskoleväsendet
belöpte sig till 119,684 kronor.

År 1893 var statsbidraget 17,900
kronor och skoldistriktets uttaxering
49,904 kronor. Motsvarande siffror
utgjorde 1902 kr. 33,091 och 99,555.
Uttaxeringen pr bevillningskrona för
skolväsendet utgjorde 1893 endast 96 öre
men hade 1902 uppgått till l kr. 41 öre,
och medelkostnaden pr barn utgjorde
31 kr. 47 öre år 1893 men 42 kr. 66
öre år 1902.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:46:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1903/0717.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free