Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 38. (1,134.) 23 september 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
732
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 38
själf utbilda och pröfva dem, åt hvilka
den skall lämna en af sina viktigaste
funktioner: uppgiften att utbilda dess
ungdom. Icke heller kan man såsom
stöd för förslaget andraga, att staten
lämnat examinationsrätt åt en privat
högskola, ty som bekant utnämner konungen
dennas lärare, och hela hennes
organisation lämnar för öfrigt full trygghet för,
att det förtroende, staten här visat, icke
skall eller kan missbrukas. JVlen hvilka
sådana garantier rinnas väl vid ett af
några enskilda personer upprättadt
privatseminarium, där det för anstaltens
tillvaro fordras att erhålla många
lärjungar och där man väl förr eller
senare skulle lägga an på att kunna
meddela allmänheten, att så och så många
år »inbesparas» - såsom det heter i
vissa s. k. studentfabrikers lockande
annonser? Hela detta förslag är alldeles
orimligt, och man torde få svårt att
finna något land, som åt enskilda
af-trädt en så viktig rättighet, som nian
här fordrar af den svenska staten.
Vi hoppas - så underligt det än
må låta - att Vårt Lands redaktion,
då detta skrefs, hvarken känt
tillvaron af de enskilda
småskoleseminarierna i vårt eget land eller af de
enskilda folkskollärareseminarierna i
grannlanden. Men när så är,
hvarför har den icke uppskjutit sitt
omdöme, tills den skaffat sig nödiga
upplysningar angående saken i fråga?
Nu har dess polemik egentligen
endast den betydelsen, att den visar,
»hvilka besynnerligheter en
tidningsmans hjärna kan hitta på under
rötmånaden».
För vår del finna vi förslaget icke
allenast rimligt utan särdeles
naturligt och förståndigt samt önska
endast, att det så snart som möjligt
måtte kunna förverkligas.
Statsseminarierna skulle vinna icke minst
därpå.
Nya normalritningar
till folkskolebyggnader äro som
bekant under utarbetning. Med
anledning af flera förfrågningar angående
huru långt arbetet härmed
fortskridit, må den upplysning lämnas, att
öfverintendentsämbetet uppdragit åt
en af sina arkitekter att uppgöra
förslag i ämnet. Han har ock under
en längre tid hållit på därmed men
ännu icke afgifvit slutligt förslag.
Sedan skall öfverintendentsämbetet för
egen del yttra sig, hvarefter
naturligtvis ritningarna skola före
offentliggörandet undergå granskning i
ecklesiastikdepartementet. De nya
ritningarna kunna under sådana
omständigheter tyvärr icke väntas
utkomma från trycket på ännu ett års
tid.
Backharar.
Vid ett i fjor hållet sammanträde
emellan skolrådet och lärarekåren i
en församling i Medelpad kom man
öfverens om bildandet af en krets
af Sveriges allmänna
folkskollärareförening. De närvarande
skolrådsledamöterna slöto sig också till
kretsen, men lärarinnorna höllo sig
försiktigtvis undan, enär skolrådets
ordförande vid tillfället var frånvarande
och de ej kände till hans tankar om
det vådliga företaget. Då
skolrådsledamöterna sedermera af sin
kyrkoherde blifvit upplysta om, till
hvilken dundrande dumhet de låtit narra
sig, drogo de sig skyndsamt tillbaka,
och äfven lärarne hisnade öfver sin
djärfhet och läto saken falla. Så
hände sig, att vid årets lagstadgade
sammanträde en för allmänna
föreningens verksamhet intresserad
lärare p åminte om beslutet från i fjor
och ville höra anledningen till att
kyrkoherden motarbetade kretsens
bildande. Han fick därvid det
beskedet, att S. A. F. vore
kristendomsfientlig, och kyrkoherden hade t. o. m.
af en mycket trovärdig person hört,
att S. A. F. föranstaltat om
advokat-hjälp åt lärarne för att såmedels
kunna trakassera skolråden. Ej att
undra öfver om ofördärfvade
skolrådsgubbar och menlösa, rättrogna
skolmästare baxna inför sådant
hårresande rabulisteri. Men hvad skall
man säga om vår mångbeprisade
allmänbildning, då bland själfva ljusets
bärare kunna finnas personer, som
äro så grundligt okunniga om en f or
vårt folks odling så betydelsefull
institution som S. A. F.? skrifver en
meddelare till denna tidning.
Sant kristligt sinnad
anser naturligtvis »Stockholmsbladet»
den folkskollärare i landsorten vara,
som enligt nämda tidnings uppgift
skall i skrifvelse till densamma ha
lämnat »åtskilliga ganska märkliga
upplysningar om yngre
folkskollärares ställning till
religionsundervisningen».
Han säger sig - påstår det värda
bladet - ha gjort den erfarenheten, att
»ofantligt många» af våra yngre folkskollärare
äro icke blott djupt okunniga i religiösa
ämnen, utan rent af skryta öfver denna
okunnighet och förklara detta vara ett af
den nutida bildningens och belefvenhetens
kännetecken. »Icke tror du väl, att
Fridtjuv Berg och Hammarlund, spetsarna i
kåren, lia några kunskaper i kristendom», för
klara de helt frankt och orera i stället
vidt och bredt och med hån om
»anskrämliga altartaflor>, »dogmer» och »vidskepliga
bönhasar». Och det allra befängdaste är,
att det icke blott är vid samtal med äldre,
de ådagalägga nämda okristliga sinne, utan
äfven barnen få vid undervisningen del af
deras kantänka förnäma åsikter.
Vi betvifla ej, att den brefskrifvande
folkskolläraren själf tillhör
verklighetens värld, men nog har hans
historia alla inre kriterier på att till-
höra diktningens. Intressant vore att
veta, hvilka de seminarier kunna
vara, hvilka utsända så ofantligt
många lärare, som efter hans
omdöme äro »djupt okunniga i religiösa
ämnen». Hvad de båda s. k.
spetsarna angår, äro vi i tillfälle
meddela, att det skulle blifva dem ett
utsökt nöje att erhålla besök af
Stockholmsbladets sannings älskande
meddelare och med svart på hvitt få
vederbörligen dokumentera sina
betviflade »kunskaper i kristendom».
Det hör till pjäsen, att
Stockholmsbladet - som är en arftagare till
Göteborgs Aftonblads fallna mantel
- gjort en ledare af historien och
försett den med ofverskriften: »En
fara för vår kultur. * För kyrkomötet
att beakta.»
SKO LNYH ETER
Folkskollärare i riksdagen. l
svenska riksdagens andra kammare, som
räknar 230 ledamöter, sitta som bekant
under innevarande period 11
folkskollärare. Det nyvalda norska stortinget
räknar 117 medlemmar. Af dessa äro
6 folkskollärare. I Norge väljas äfven
suppleanter, och bland dessa märkas
l folkhögskollärare samt 7 folkskollärare
(inberäknadt 5 »kirkesangere», som
förmodligen äro lärare).
Stockholms folkskolors
utgiftsstat skall nästa måndag för sista gången
förekomma till behandling inom
kyrkofullmäktige härstädes. Det gäller att
fastställa staten för 1904.
Beredningsutskottet har med 4 röster
mot 3 tillstyrkt folkskoleöfverstyrelsen
förslag angående uppförande på ordinarie
stat af 4 nya manliga lärarebefattningar.
I anslaget till skolläkare föreslås en
höjning från 8,000 till 12,000 kronor
»under uttalande af den önskan, att hvarje
större församling erhölle sin särskilda
skolläkare ».
Folkskoleöfverstyrelsen hade föreslagit
en uttaxering af 83 öre, men på grund
af inhämtade upplysningar anser
beredningsutskottet, 3,tt 80 öre bör räcka.
Öfriga af församlingarna vidtagna
ändringar i eller tillägg till staten hafva
af styrkts.
Från den l januari 1904 öfvertages
som bekant folkskolebudgeten af
stadsfullmäktige.
Småskollärarinnornas rättsliga
Ställning. Länsstyrelsen i
Södermanlands län har tillstyrkt bifall till den af
centralstyrelsen för S. A. F. hos k. m:t
gjorda framställning, att minst en
lärarinna vid hvarje småskola måtte bli
anställd som ordinarie.
- Domkapitlet i Strängnäs har efter
folkskoleinspektörernas hörande likaledes
tillstyrkt bifall till centralstyrelsens hem-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
