Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 38. (1,134.) 23 september 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
736
.SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 38
Lifförsäkringsfrågan.
Motala-, Söder åla- och Visby-kretsarna
hafva instämt i centralstyrelsens förslag,
att motionerna icke må föranleda till
någon åtgärd.
Misterhult s-kretsen (motionär) har
uttalat sitt ogillande af lifförsäkringsfrågans
behandling.
Finspångs-kretsen har lämnat frågan
utan afseende.__________________ta_______
KYRKOMÖTET.
Allmänt ordnande af organisters och
kyrkosångares tjänsteåligganden
och löneinkomster.
Den af kontraktsprosten E.
Kihl-berg härom väckta motionen har
följande lydelse:
Flera af herrar kyrkomusici utsedda
petitionärer hafva, såsom kändt är, i
underdånighet anhållit, att k. m:t
täcktes på grund af anförda skäl
dels taga i ompröfning, huruvida icke
klockareinstitutionen såsom föråldrad och
för kyrkosångsfrågan hinderlig kunde
afskaffas, och lagligen examinerad
organist och kantor i stället tillsättas i hvarje
församling,
dels till riksdagen aflåta nådig
proposition såväl härom som om reglering
af organisternas och kantorernas löner
enligt närmare angifna grunder m. m.
Sedan k. kammarkollegium .låtit höra
vederbörande församlingar samt
infordrat underdåniga yttranden från
samtliga domkapitel och länsstyrelser m. fl.,
har af inkomna skrifvelser framgått,
att de flesta församlingar af styrkt all
förändring i nu bestående
förhållanden, att några under vissa förbehåll
tillstyrkt petitionärernas begäran samt att
många såväl församlingar som
domkapitel och länsstyrelser framhållit
behofvet af förtydligande rörande nu gällande
bestämmelser om klockares m. fl.
tjänsteåligganden genom en f Or sådant
ändamål utfärdad, för hela riket gällande
stadga, innehållande föreskrifter om
ifrågavarande tjänstemäns såväl skyldigheter
som kompetens villkor m. m., hvarjämte
föreslagits tillsättande af en kommitté,
som borde utarbeta fullständigt förslag
till ordnande af de i petitionen angifna
frågor, så att klockareinstitutionen,
med bibehållande af sin gamla
benämning, tidsenligt ombildas samt
göro-målen genom lag närmare bestämmas,
därvid från klockarens göromål borde
undantagas hvad som lämpligen kunde
åläggas kyrkoväktaren, under det att,
såsom af många tillstyrkts, till hans
åligganden borde höra att undervisa
nattvards- och skolungdom i
kyrkosång, biträda pastor med skrifning
i expeditionsarénden m. m., börande i
en för hela riket gällande stadga införas
närmare bestämmelser rörande ej mindre,
såsom ofvan vidrörts, klockaren och
kyrkovaktaren än äfven organisten och
kyrkosångären tillhörande
tjänstegöro-mål m. m.
Då arbete och lön böra stå i ett
pro-portionerligt förhållande till hvarandra
efter det förras beskaffenhet, vikt och
betydelse, och då det sätt, hvarpå
församlingssången ledes och kyrkomusiken
utföres, är af största betydelse för
för-samlingslifvet och gudstjänsten, kräfves
för en sådan viktig uppgift å ena sidan
särskild fackutbildning och genom
studier vunnen skicklighet, å andra sidan
sådan lön, att organister och kantorer
erhålla anständig bergning. Krafven
böra dock ej ställas lika i större och
mindre församlingar, i städerna och på
landet. Hänsyn bör ock tagas till
tjänstens beskaffenhet och församlingens,
lön-gifvårens, ekonomiska bärkraft.
Hafva vederbörande icke ansett sig
kunna tillstyrka en lönereglering för
organister och kantorer enligt de
grunder, petitionärerna föreslagit, har dock
från många håll medgifvits, att en
löneförbättring är af nöden, att skälig
minimilön bor fastställas, normal
aflönings-stat uppgöras m. m., samt tillstyrkts,
att en reglering af respektive löner skulle,
sedan fullständig utredning af alla
hithörande förhållanden skett, verkställas
i syfte att innehafvarne af berörda
tjänstebefattningar erhölle den
ersättning för sin verksamhet, som
motsvarade deras betydelsefulla uppgift och
ställning i församlingen, hvarefter borde
utfärdas en för hela riket gällande stadga
angående klockares, organisters och
kyrkosångares m. fl. icke blott
tjänsteåligganden utan ock efter närmare angifna
grunder bestämda löneförmåner, kompetens,
tillsättning m. m., börande ett allmänt
ordnande af organisternas m. fl.
löneinkomster ske i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med klockarens, som redan genom
k. förordningen af den 2 november 1883
ordnats, i och för hvilket ordnande
hänvisats till enahanda bestämmelser, som
meddelats i berörda förordning §§ 2-6
i fråga om ordnande af klockarens
lön.e-inkornster.
Då sålunda ett allmänt ordnande af
närmare föreskrifter om klockares,
organisters och kyrkpsångares m. fl.
skyldigheter, aflöning, kompetens, tillsättning
m. m. torde vara af behofvet påkalladt,
och då af många vederböraixie
framställts önskvärdheten af att, efter
verkställd utredning, en för hela riket
gällande stadga härom måtte komma till
stånd, så och då ett sådant ordnande
torde vara af djupt ingripande betydelse
särskildt för kyrkosångens och
-musikens höjande/får jag vördsamt föreslå,
att kyrkomötet behagade ingå till
k. m:t med underdånig anhållan om
att k. m:t täcktes vidtaga nödiga
åtgärder för utredning al de grunder,
hvarpå allmänt ordnande af klockares,
organisters och kyrkosångares in. fl.
tjänsteåligganden och löneinkomster
m. m. bör hvila, i syfte att en för
hela riket gällande stadga härom må
utfärdas.
Illustrerad industrigeografi öfver Sverige.
Doktor Karl Key-Åberg, som nyss
af-slutat redaktionen af en ny, betydligt
utvidgad upplaga af verket »Svenska
aktiebolag och enskilda banker», är för
närvarande sysselsatt med förberedande
arbeten till en stor, systematisk,
illustrerad industrigeografi öfv^r vårt land.
Redan för några månader sedan ha
rundskrifvelser utgått i ämnet till alla
större industriella anläggningar inom
landet, och hundratals beskrifningar, i
många fall åtföljda af värdefulla
historiker och dyrbara, för tillfället’ nytagna
fotografier, hafva redan inkommit. Arbetet
torde kräfva ett eller annat år att fullborda.
Ehuru ej afsedt för undervisningen
kommer ifrågavarande verk gifvetvis att
få stor betydelse för denna. Den forna
wawwgeografien har ju äfven i skolan
börjat aflösas af ^afwrgeografien och
’ Mfwrgeografien. Men vetenskapen måste
gå före, innan undervisningen med sin
pedagogiskt utväljande och sofrande
verksamhet kan komma efter.
Hemmansägaren, facktidning för den
mindre jordbrukaren, är ett organ, som
af mejerikonsulenten i Gäfleborgs län
Ebbe Elers och redaktör K. M. Lindh
nyligen börjat utgifvas. Det vill genom
allmänna och väckande uppsatser,
praktiska råd och upplysningar samt särskildt
genom arbete för de mindre
jordbrukarnas sammanslutning verka för höjande
af vår modernäring. Tidningen har för
afsikt att i folkskollärarekåren söka
bundsförvanter i sitt arbete för
landtbrukar-nes höjande i ekonomiskt och
intellektuellt hänseende. Såväl pressen som
fackmän hafva gifvit de redan utkomna 5
numren af tidningen goda vitsord.
Prenu-merationsafgiften blir för nästa år endast
l kr. 25 öre.
Äro vi själfva utan
skuld?
De hofsamma allvarsord, som under
rubriken »Folkskolan kontra de s. k.
samskolorna» uttalades i n:r 35 af Svensk
Läraretidning, äro ägnade att väcka
s j älf pr of ning. Med bäfvan frågar man
sig: »Kunna vi - folkskolans målsmän
- själfva hafva någon skuld i att de
lyckligare lottade samhällsklasserna visa
så ringa aktivt förtroende för folkskolan
och i alltför1 ringa grad anlita den för
sina barn?
Om folkskolans ledande män -
skolrådets medlemmar - ej själfva sända
sina barn till folkskolan, så skall detta
exempel ha en negativ inverkan på
många, som känt sig dragna till
folkskolan. Detta är lika visst som det är
ett glädjande faktum, att exemplet af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
