Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 39. (1,135.) 30 september 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
746
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 39
och solida. Den stora entréns trappa
är 4:l/2 m. bred, själfva hufvudtrappan
3 m. med 1,85 m. breda sidotrappor;
gafveltrapporna ha en bredd af 2,1 m.
Dessa senare äro af grå cement,
hufvud-trapporna af grå marmormosaik. Alla
paneler i trapporna äro murade med röd
maskinpressad fasadtegel till 1,1 m:s
höjd. Äfven korridorerna äro till en
höjd af 1,6 m. beklädda med samma
slags tegel. Alla öfriga väggytor i trappor
och korridorer äro putsade och målade
med gnl limfärg.
De långsgående korridorerna äro genom
glasdörrar så nppdelade, att till hvarje
korridor höra 2 klassrum. Härigenom
kommer all onödig trängsel att
undvikas. Korridorernas längd varierar mellan
18 och 20 meter, bredden är öfverallt
3 meter. I hvarje korridor finnas
klädhängare för 80 barn samt tvättställ af
marmormosaik med 2 fastgjutna fat och
2 kranar. Särskild kran finnes för
dricksvatten. Klädhängarna utgöras af rörliga
mässingskrokar på svarfvade rör,
hvilande på handsmidda järnkonsoler och
upptill försedda med hatthylla.
I nedersta våningen finnas utom ett
samlingsrum med tillhörande kaffekök
för lärarepersonalen och ett rum för
inspektören 8 lässalar, hvaraf dock en
hörnsal för närvarande är inredd till
vaktmästarebostad. Andra och tredje
våningarna rymma hvardera 8 lässalar och l
större sal. Lässalarna äro alla 9 m.
långa, 7 m. breda och 3,75 m. höga.
De större salarna i andra och tredje
våningen, af hvilka den ena är afsedd
för konfirmandundervisningen och den
andra till slöjdsal för flickor, hafva en
golfyta af 8x13 m. Alla salarna äro
synnerligen ljusa och luftiga med
förträfflig ventilation, l de flesta finnes
som man ser på bilden, ett trekoppladt
fönster, i andra ett tvåkoppladt och ett
enkelt. Fönster och dörrar äro målade
i mattgrön färgton, väggarna strukna
med ljusgrön limfärg. Alla golf Bro i
salarna belagda med 4 mm. tjocka
lino-leummattor, i korridorerna med
cementplattor. Alla större hörn vid dörrarna
äro rundade för att inte verka tryckande.
Belysningen sker med auerlampor,
omslutna med smakfulla porslinsskärmar,
6 i hvarje lässal och 12 i de stora
salarna. Man hade från början tänkt sig
väggbelysning, men sedan man hört sig
för angående belysningen i flera andra
städer, bestämde man sig slutligen för
takbelysning.
Bristen på en större samlingssal -
de största salarna kunna nämligen ej
anses tillräckliga - kommer nog en och
annan gång att göra sig gällande. För
närvarande finnas ej heller någon
gymnastiksal eller slöjdsalar för gossarne,
men beror detta därpå, att skolan
egentligen är afsedd för småskolans barn och
folkskolans första årsklass. Skulle
framdeles en förändring häri anses behöflig,
har man tänkt sig att antingen inreda
vindsvåningen till gymnastik- och
slöjdsalar eller också bygga en särskild gym-
nastiksal, som då jämväl kunde
användas som samlingssal vid högtidliga
tillfällen.
Ett särskildt kapitel förtjänar
klosett-systemet inom skolan, enär det är
någonting alldeles nytt för Sverige. For
att slippa alla vanprydande byggnader
på skolplanen har man inom skolan i
hvarje vånings båda ändar vid sidan om
korridorerna anbragt 4 å 5 klosettrum
med automatiskt kopplade
vattenkloset-ter, där sköljning sker från hvar tionde
till hvar trettionde minut, allt efter olika
inriktning. Vid sidan om dessa finnes
en separat-vattenklosett af vanlig
konstruktion; i gossafdelningen är dessutom
en särskild pissoar. Exkrementerna föras
ned i två stora, i källarvåningen belägna
murade bassiner (septic tanker), där hela
massan är afsedd att stanna 36 timmar.
Under denna tid förtäras de i vattnet
upplösliga delarna af mikrober, hvarefter
vattnet, tämligen rent, uttömmes i
stadens kloaksystem. Dessa nya, i Sverige
ej förr använda anordningar grunda sig
på moderna principer och äro uppförda
efter ritningar från Septic Tank
Com-pany i Köpenhamn.
Den väl grusade lekplanen är en af
de rymligaste, vi sett vid någon större
skola. Skolan med lekplan upptar ett
helt kvarter af omkring 8,700
kvadratmeters ytinnehåll. Terrasserings- och
fyllningsarbetena ha varit ganska dryga: på
sina ställe^ är den påförda sandmassan
öfver 2m. djup. En del af lekplanen
skall framdeles planteras och det hela
inhägnas med en lindallé.
Kostnaden för hela skolhuset med
inredning uppgår till 262,000. Häri
medräknas dock ej värdet för tomten, som
skänkts af staden, ej heller det
fullständiga planeringsarbetet, som verkställts
genom drätselkammarens försorg.
Den nya skolbyggnaden är ur ren
skol-teknisk synpunkt sedt säkerligen en af
de yppersta i hela vårt land, äfven om
våra storstäder ha att uppvisa flera större
och i arkitektoniskt hänseende mera
tilltalande skolpalats. Här är ingen lyx
att uppvisa, men allt är solidt och
smakfullt. De allra längst gående
pedagogiska och hygieniska kraf ha utan
tvekan tillgodosetts. Också har skolan vid
den offentliga afsyningen, som skedde i
närvaro af flera framstående fackmän på
olika områden, fått de mest ampla loford.
Förtjänsten häraf tillkommer i första
hand entreprenören, ingeniör Herm.
Gustafsson från Malmö, hvilken visat
synnerligen stort tillmötesgående emot ut
talade önskemål och åtagit sig förbin
delser, vida öfverstigande de
kontrakts-enliga. Härigenom har det blifvit
lättare för byggnadskommittén att fullgöra
sitt svåra uppdrag. Kommitténs
ordförande, generalmajor C. Sjöcrona, har
jämte byggnadsarbetets kontrollant,
direktör E. Möller, med outtröttlig omsorg
vakat öfver arbetets genomförande. Det
präktiga urverket, som synes å
fotogra-fien, är en gåfva af den förre.
Med en enkel högtidlighet invigdes
skolan den 25 sistlidne augusti i
närvaro af byggnadskommittén,
byggmästaren, stadens skolråd och
lärarepersonal samt några särskildt inbjudna.
Byggnaden öfverlämnades till skolrådet af
kommitténs ordförande med ett kort tal,
hvarefter kontraktsprosten E. Flygare
frambar samhällets tack till de vid
byggnadsarbetet medverkande. Det vore en
heders- och högtidsdag för samhället.
Han talade om uppfostringsarbetets stora
betydelse. Yttre betingelser för ett
framgångsrikt skolarbete vore bland annat,
»att strömmar af luft och ljus» komme
till de små. Det såningsarbete, som i
skolan skulle bedrifvas, hade här goda
yttre betingelser för att bära frukt. Så
nedkallade han Herrens välsignelse öfver
skolhuset och verksamheten där.
Och nu pågår arbetet som bäst i de
nya lärosalarna till det uppväxande
släktets fromma. -de-
Hyllad femtioåring.
Porträttet å nästa sida visar bilden af
folkskolläraren i Brönnestad, Östra
Klagstorps socken i södra Skåne, J.
L. Bergkvist, hvilken den 28 sistlidna
augusti fyllde 50 år och firade sin half
sekeldag i kretsen af en större skara inbjudna
vänner, hvilka, såsom förut i korthet
blifvit omnämdt, hyllade honom med tal och
sång och tackade honom för hvad han
verkat som lärare och kretsordförande.
Vid tillfället erhöll han dyrbara
minnes-gåfvor af både skolrotens invånare och
af Vemmenhögskretsens medlemmar.
Jöns Larsson Bergkvist föddes i
Krå-garp af Västra Nöbbelöfs socken den 28
augusti 1853. Allvarlig uppfostran,
försakelser och åtskilliga lifsfäror ha gjort
ett djupt intryck på hans själslif.
Redan i tidiga år visade han sig äga godt
minne och synnerlig lust att läsa,
särskildt historia och geografi, hvarför han
flitigt lånade böcker ur sockenbiblioteket.
Under de två år, han vaktade, läste han
ofta ute på marken men påstår, att
han ej som Tegnér glömde bort
kreaturen. Längtan efter att få studera
uppsteg hos honom, men bristande medel
tycktes för alltid vilja hindra detta.
Läsandet af Linnés, B. Franklins och P.
Hörbergs lefnadsteckningar uppväckte
åter hoppet i hans själ. Bekantskapen
med en »latinyngling» kom honom att
svärma för botanik, samla och pressa
blommor.
På våren 1868 konfirmerades han och
fick samma sommar hos professor Sven
Nilsson, som därjämte var kyrkoherde
i Västra Nöbbelöf och Skifvarp,
anställning för att se till hans trädgärd och
hämta hans post. Ynglingens läslust
uppmuntrades af professor Nilsson, som
lät honom 1869 renskrifva ett arbete
om bronsåldern, hvilket ingaf Bergkvist
stark lust för arkeologi och
naturforskning, en lust, som sedan följt honom.
Han började att samla fornsaker och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
