Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 39. (1,135.) 30 september 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 39
SVENSK LÄRARETIDNING.
757
nis s an st alten s skyddshem 250 kr/ för hvarje
där intaget barn från länet; till nykterhetens
främjande 500 kr.; till nästa års läraremöte
i Örebro 300 kr.; till slöjdundervisningen
6,000 kr. årligen 1904-08.
Gäfleborgs läns landsting: till sinnesslöa
barns vård 3,000 kr. . till understöd åt
folkskollärare inom landstingsområdet för besök
vid Nääs 350 kr.; till Gullgrufva
uppfostringsanstalt 3,000 kr., till fortsatt
uppsättning 1,000 och som bidrag till
föreståndarens aflöning 600 kr.; till skolslöjd 5,300 kr.
samt 3,600 kr. till lärarinnearvoden; till
blindundervisningen 900 kr.; till
trädgårdsanläggningar vid folkskolorna 300 kr.; till
vandringsbibliotek 500 kr.; till kvinnliga
folkhögskolan i Bollnäs 400 och till kommit
terade för folkundervisningen 600 kr.
Västernorrlands läns landsting: till
sommarkursstipendier åt folk- och
småskollärarinnor från länet åren 1905, 1907 och 1909
ett anslag af 1,000 kr. hvarje år att utgå i
20 stipendier om 50 kr.; till Eugeniahemmet
300 kr. årligen i fem år; till tre
vandrings-bibliotek 500 kr.; till Hola folkhögskola 3,000
kr. årligen 1904-08 och till Gudmundrå
högre folkskola 500 kr. årligen 1904-06;
till vård af vanartade flickor 500 kr. åren
1904 och 1905; till institutet för öfveråriga
döfstumma i Bollnäs 300 kr. under åren 1904
-06; till blindskolan å Tomteboda 1,800 kr. .
till idiotanstalten i Sollefteå 8,500 kr.; till
slöjdundervisningens främjande 1,200 kr.
åren 1904 och 1906 samt 2,000 kr. under
1905; till landstingets lärarinneseminarium
6,800 kr.
Jämtlands läns landsting: till länets
små-skollärarinneseminarium 4,150 kr.; till
Euge-niahemmet 375 kr. årligen i tre år; till
Diakonissanstaltens skyddshem 250 kr. för hvarje
barn från landstingsområdet; till
tilläggspension åt småskoleseminariets föreståndare
N. P. Vestlinder vid hans afgång 600 kr.;
till kolonien i Hall 1,000 kr. årligen åren
1904-08.
Västerbottens läns landsting: till ett nytt
småskoleseminarium med tvåårig kurs att
träda i verksamhet höstterminen 1904 ett
belopp af 2,200 kr. för läsåret 1904-05 och
3,000 kr. för 1905-06.
Norrbottens läns landsting: till understöd
åt lärare och lärarinnor vid folk- och
småskolor för bevistande af sommarkurser i
Uppsala, Lund eller Stockholm 1,000 kr.;
tilJ understöd åt lärare eller lärarinnor, som
1904; önska bevista möjliga sommarkurser
inom länet 2,000; till
nykterhetsverksamhetens främjande 1,000; till Eugeniahemmet
100 kr.; till Bodens folkhögskola 1,500 kr. för
nästa läsår; till lärare och lärarinnor för
deltagande i skolmöten 500 kronors förhöjning
af 1899 års anslag.
|rån allmänna svenska
folkskolläraremötet.
Sektionssammanträdet i Musikaliska
akademien.
En af de anordningar, genom hvilka
det senaste allmänna folkskolläraremötet
skilde sig från de närmast föregående,
var, att med ett undantag alla
sammanträden höllos i samma lokal, och att
sålunda alla sammanträden utom två
samtidigt pågående voro allmänna. Att denna
anordning vann allmänt erkännande af
mötesdeltagarne kunde man vid flera
tillfällen finna, ja, att nian t. o. m. helst
skulle sett alla sektionssammanträden
bannlysta från mötet framgick bl. a.
däraf, att under diskussionen af båda de
frågor, som förekommo vid
sammanträdet i Musikaliska akademien, olika
talare uttalade ett beklagande af att så
viktiga frågor icke kommit att
behandlas vid ett allmänt sammanträde.
Den första af de frågor, som under
ordförandeskap af folkskolläraren Joh.
Lindberg i Norra Ljunga diskuterades vid
sammanträdet i Musikaliska akademien,
gällde
Skolläkareinstitutionen.
Öfverläggningen inleddes af
undersök-ningsläkaren vid Stockholms folkskolor
med. d:r C. Sundell med ett anförande
af i hufvudsak följande innehåll.
Redan 1863 anställdes vid
elementarläroverken skolläkare, hvilkas uppgift tid
efter annan utsträckts, och sedan 1892
hafva de säte och stämma i
lärarekollegiet vid behandling af hygieniska
spörsmål. Tanken att anställa skolläkare
äfven vid folkskolorna har väckts först
långt senare. De första
läkareundersökningar i dessa skolor förekommo i bör
jan af 1880-talet, då på föranstaltande
af dåvarande läroverkskommitté barnen
i sex af hufvudstadens folkskolor
undersöktes. Längre fram anordnades
läkareundersökningar vid folkskolorna i
Kristianstad och Sundsvall, och 1895
anställdes 2 skolläkare vid Göteborgs
folkskolor. 1899 följdes detta exempel i
Stockholm, och 1901 ökades antalet
un-dersökningsläkar,e därstädes till 4.
En skolläkare bör för det första hafva
till uppgift att undersöka lärjungarnes
hälsotillstånd och gifva anvisningar om
lämpliga åtgärder med afseende å svaga
och sjukliga barn. Att sköta medellösa
sjuka torde ej böra ingå i hans
skyldigheter. Barnen böra första gången
undersökas vid inträdet i skolan, och
undersökningen bör företrädesvis omfatta
hjärta, lungor, svalg, körtlar samt
sinnesorganen men äfven
själsförmögenheterna. Sätten att föra anteckningar vid
undersökningarna kunna ju variera. I
Sachsen-Meiningen användas
frågeformulär, som hemsändas till föräldrarna för
besvarande och äro till god ledning för
läkaren, likasom de kunna, om de
förses .med anteckningar af läkaren och
följa barnen under hela deras skoltid,
vara till stor nytta. I Wiesbaden
upplägges en s. k. individualitetsbok för
hvarje barn.
Den första undersökningen är
naturligtvis af mycken vikt, men barnens
utveckling bor följas och förnyade
undersökningar företagas. Huru ofta detta
kan ske är en kostnadsfråga; helst borde
undersökningarna återkomma hvarje
termin, hvarigenom man först kunde vinna
en verklig inblick i de egentliga
skol-sjukdomarnas frekvens och natur. I
Stockholm undersökas barnen, utom vid
inträdet, äfven i sjunde kursen, då de
skola börja deltaga i gymnastik.
De i hufvudstaden företagna
undersökningarna ha konstaterat ett oväntadt
stort antal sjukdomar hos barnen, ja
hvart sjette till hvart fjärde barn har
befunnits behäftadt med en allvarligare
åkomma. Så har t. ex. 1/z procent haft
lungtuberkulos. Men ej blott de
kroppsligt undermåliga utan ock de andligt
efterblifna måste blifva föremål för
observation. Vid af d:r Hellström gjord
undersökning bland en del af
hufvudstadens folkskolebarn anträffades 2
procent efterbjifna och YS procent
sinnesslöa. Klart är, att de senare böra
hänvisas till särskildt för dem lämpade
uppfostringsanstalter, och äfven de förra
borde afskiljas i särskilda skolor eller
skolklasser.
Från gymnastik befrias barn, som
däraf kunna ha men; lungsiktiga förses
med spottkopp och afskiljas i allvarliga
fall från skolan - att afskilja alla
lungsiktiga vore obarmhärtigt; barn med
hudtuberkulos med öppna sår afskiljas,
därest de icke äro försedda med säkert
slutande förband. Snedrygg och
närsynthet undersökas särskildt, och
anteckningar göras om dessa sjukdomars
utveckling. Vid epidemiska sjukdomar är
läkarens tillsyn af uppenbar betydelse
för att trygga mot smittans spridande.
Barn, som insjuknat i dylika sjukdomar
af svårare art, böra afstängas från
skolan för en tid af 6 veckor, och syskon
till sådana insjuknade böra ej tillåtas
infinna sig i skolan förrän 6 veckor efter
sista sjukdomsfallet i familjen. Barn
med kikhosta få ej besöka skolan under
den tid, kiknandet pågår. Vid fall af
svårare epidemier medgifver
folkskolestadgan skolans stängande, ett
medgifvande, som till följd af vissa
biomständigheter, såsom tidsutdräkt m. m. dock
är till sin nytta tämligen illusoriskt.
Utom skolläkarens ofvan nämda
uppgift bör han hafva ännu en, nämligen
att stå vederbörande skolstyrelse och
lärare till tjänst i egenskap af rådgifvare
i fråga om skolans och skolarbetets
hygieniska anordning. I detta afseende
åligger läkaren mycket. Skolbänkarnas
beskaffenhet, lokalernas rengöring,
ventilation och belysning, bad, gymnastik
o. s. v. - allt detta bör stå under
läkarens uppsikt, och han kan och bör gå
till hända med råd och upplysningar i
fråga härom. Han kan vidare gifva råd
beträffande barnens placering i
lärorummet. Ja, han borde deltaga i arbetet
med läsordningarnas uppgörande, så att
läro- och öfningsämnen förekomme i
vederbörlig omväxling. Han borde ifra för
att mera intresse ägnades åt
gymnastiken, och undersöka, hvilka barn utan
skada för sin hälsa kunna deltaga i bad.
Han borde intressera sig för
barnbespisning, skollofskolonier och feriebarns
utsändande samt undersöka koloni- och
feriebarn. Vid hastiga sjukdomsfall borde
han genast vara till hands.
Det är vanskligt att afgöra, huru den
nya Skolläkareinstitutionen kan komma
att utvecklas. Detta beror ju på,
hvilken ställning skolmyndigheterna intaga
till saken. I synnerhet i landskommu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
