Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 40 (A). (1,136.) 7 oktober 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
780
SVENSK LÄRARETIDNING,
N:r 40
motionerna, som af kretsen lämnas utan
afseende.
V. Helsinglandskretsen har afstått från
att göra något uttalande, ehuru kretsen
ej kunde gilla centralstyrelsens
åtgörande att utan kretsföreningarnas
hörande afsluta kontrakt om
gruppförsäkring.
Nyköpingskretsen har lämnat frågan utan
afseende.
F. Gestriklands- och N.
Fjärdhundra-kretsarna hafva icke gjort något
uttalande i frågan.
Arvodesfrågan.
Bollnäs-Arbrå-Regnsjö-kretsen, som anser
nuvarande arvode åt sekreteraren för
lågt, beviljade för sin del 1,000 kr.
Öl j ar etr aktens krets har godkänt
centralstyrelsens hemställan, att
sekreterarens lön måtte utgå med 500 kr. för
1903; dock ville föreningen för sin del
föreslå, att om hr Alex. Jonsson kunde
förmås att fortfarande vara styrelsens
sekreterare, lönen skulle höjas till 1,000
kronor.
Nyköping skr et sen har för sin del höjt
sekreterarearvodet till 800 kr.
landstingen och skolväsendet.
De återstående landstingen beviljade
vid sammanträden föregående vecka
nedanstående anslag för
folkbildningsändamål:
Kalmar läns norra landsting: till
folkhögskolan i Gamleby 2,500 kr. årligen åren 1905
-08; till stipendier åt elever vid
småskol-lärarinneseminariet i Eksjö 200 kr.; till
Smålands idiothem å Nannyhill 1,773 kr.; till
blindundervisningen 1,500 kr.; till
Diakonissanstaltens skyddshem 250 kr, för hvarje där
intaget barn från landstingsområdet; till
länets fornminnesförening 240 kr.; till
nykterhetens främjande 100 kr.; till vanartade
barns fostran 500 kr. Anslag till
vandringsbibliotek afslogs.
Kalmar läns södra landsting: till
Eugenia-hemmet 200 kr.; till blindundervisningen
1,200 kr.; till nykterhetsarbetet bland
värnpliktige i Hultsfred 200 kr.; till samskolan i
Mönsterås 200 kr. för innevarande
hösttermin och 400 kr. för nästa år; till sinnesslöa
barns vård 1,000 kr. årligen 1904-08.
Däremot afslogs en hemställan om anslag till
vandringsbibliotek.
Gotlands läns landsting: till sinnesslöa barn
åren 1904-08 årligen 450 kr.; till Klinte
högre folkskola 300 kr. årligen för åren 1904
-06; till Diakonissanstaltens skyddshem 250
kr. för hvarje där intaget barn från länet;
till husslöjdens befrämjande 2,000 kr. under
hvartdera af åren 1904-08. Anslag till
vandringsbibliotek afslogs.
Blekinge läns landsting: till länets
folkhögskola 5,450 kr. till den manliga och 1,450 kr.
till den kvinnliga kursen; till fyra
vandringsbibliotek 660 kr 4 till blinduridervisningen
900 kr.; till Diakonissanstaltens skyddshem
100 kr. för hvarje där intaget barn från
landstingsområdet; till länets idiotanstalt
4,760 kr. Däremot afslogs ett begärdt
anslag af 500 kr. till nykterhetens främjande.
Kristianstads länsy landsting: till
Eugenia-hemmet 200 kr.; till blindundervisningen
3,000 kr.; till populärvetenskapliga
nykterhetsföredrag 500 kr.; till sommarkursstipen-
dier för folkskollärare 500 kr. att utgå å 50
kr.; till idiotanstalten i Hessleholm 2,000 kr.
Malmöhus läns landsting: till länets
små-skollärarinneseminarium 4,800 kr.; till
lönetillskott åt slöjdlärarinnor 7,000 kr.; till
länets idiotanstalt i Lund 12,000 kr.; till
Hvi-lans, Fridhems och Skurups manliga
folkhögskolor hvardera 1,500 och 750 kr. till
den kvinnliga kursen; till stipendier åt
folkskolans lärare och lärarinnor för kurser å
Nääs 450 och till G. A. Hanssons slöjdskola
i Ystad 400 kr.; till Diakonissanstaltens
skyddshem 250 kr. för hvarje där intaget
barn från landstingsområdet; till
Eugenia-hemmet 500 kr.; till kulturhistoriska
föreningen i Lund 1,000 kr.; till blinda barns
undervisning 3,000 kr. Ett begärdt bidrag
af 500 kr. till Hörby samskola afslogs af
principiella skäl.
Västmanlands läns landsting, till
vetenskapliga nykterhetsföredrag 300 kr.; till
Diakonissanstaltens skyddshem 250 kr. för hvarje
där intaget barn från landstingsområdet; till
underhålls- och förbättringsarbeten vid Tärna
folkhögskola 725 kr.; lill inköp af inventarier
till idiotanstalten Sofielund 4,000 kr. för
nästa år.
Kopparbergs läns landsting: till
befrämjande af trädgårdsskötseln 800 kr. årligen
1904-08; till husslöjdens befrämjande 1904
-08 årligen 2,000 kr.; till nykterhetens
främjande 600 kr. årligen 1904-06; till länets
manliga folkhögskola 3,700 och den
kvinnliga 350 kr.; till småskollärarinneseminariet
i Falun 4,310 kr. för nästa år; till Dalarnes
idiothem 3,000 kr.; till vandringsbibliotek
500 och till populära föreläsningar 1,000 kr.
för nästa år.
Om Danmarks nya
undervisningsplan
jämförd med Norges nu gällande skollag
och den senaste kommitténs förslag till
ordnandet af den högre undervisningen
i Sverige höll rektor S. L. Tuxen från
Köpenhamn föredrag i Pedagogiska
sällskapet i Lund den 26 september.
Inledaren redogjorde för Danmarks
skollag af 1871, enligt hvilken
sambandet mellan folkskolan och läroverket
var ganska ringa. Ingen var
tillfredsställd med denna skolordning, som kräfde,
att redan vid 10 års ålder skulle
bestämmas, om barnet skulle försöka på
»den lärda vägen» eller ej. Efter
ytterligare två år gällde det för barnen i
läroverket att välja linje. På sista tiden
hade tanken om enhetsskolan (=
läroverket byggdt på folkskolan, folkskolan
som bottenskola) vunnit allt talrikare
anhängare. Då Danmark år 1901 fick
sin nuvarande ministär, blef skolfrågan
aktuell, en läroverkskommission tillsattes
och dess förslag utmynnade i den nya
skollag, som med början af innevarande
läsår tillämpas.
Danmarks nya skollag intoge en
mellanställning, jämförd med Norges mera
demokratiska och radikala samt Sveriges
mera aristokratiska och konservativa
undervisningsplan. Ganska stora
likheter komma att förefinnas mellan de
olika ländernas högre undervisningsväsen,
om den svenska kommitténs förslag blefve
genomfördt. Den hos oss föreslagna
real-skolexamen hade sin motsvarighet i
såväl Norge som Danmark. Numera skulle
lärjungarne först vid 15 å 16 års ålder
behöfva bestämma sig för hvilken linje
de borde välja, om de ämnade taga
studentexamen. I Norge vore
ämnesgrupperna 2, liksom de föreslagits för
Sverige, under det att man i Danmark
hade 3. I den danska skolan blefve nu
samundervisningen fullständigt
genomförd. Idéen om folkskolan som bottenskola
vore mera tillämpad i både Norge och
Danmark än den enligt kommitténs förslag
skulle blifva i Sverige. I de förstnämda
länderna började undervisningen i ett
främmande språk (tyska) först i 6:te skolåret
(vid 12 års ålder), under det att den i
Sverige skall komma att liksom nu börja i
barnets 4:de skolår (vid 10 års ålder).
Ett fel i såväl Danmarks som Sveriges
blifvande undervisningsplan ansåg d:r T.
vara, att på gymnasialstadiet
undervisningen i tre nya språk började med
blott ett års mellanrum för hvarje.
Genom den nya skollagen hade det
i Danmark liksom länge varit fallet i
Sverige blifvit stadgad en viss teoretisk
och praktisk utbildning för dem, som
skola kunna anställas som lärare vid de
högre skolorna.
Den allt närmare förbindelsen mellan
Nordens folk och särskildt mellan dessas
pedagoger hade på
undervisningsväseri-dets område åstadkommit stora likheter.
Med den nya undervisningsplanen vore
man i Danmark ganska belåten såväl
för dess mera demokratiska karaktär som
för inskränkningen i de många examina,
som på sista tiden förryckt lugnet i
undervisningen. D:r Tuxen ansåg dock,
att all skolundervisning, som har
kun-skapsmeddelelse till mål, måste afslutas
med en examen.
Det intressanta föredraget, som
mottogs ined bifall, åhördes af omkring
200 personer, hvaraf ett 80-tal danskar,
tillhörande Köpenhamns pedagogiska
sällskap.
Efter föredraget voro de danska
gästerna inbjudna till supé å Grand Hotels
stora festvåning af Lunds pedagogiska
sällskap. En hjärtlig stämning rådde,
och många tal höllos.
I danska tidningar hafva de främmande
deltagarne i Lundamötet uttalat sig i de
mest entusiastiska ordalag om detta
samkväm, och särskildt omnämnas bland
talar-ne rektor Sprinchorn, folkskolläraren Nils
Lundahl, »Lunds pedagogiska sällskaps
sympatiske och energiske sekreterare»,
skolföreståndarinnan Anna Rönström,
lektor Törnqvist m. fi.
Svenskt folkbibliotek, redigeradt af Carl
Kastman. Sthlm, P. A. Norstedt £ söners
förlag.
Då vi härmed anmäla det
samlingsverk, som under ofvanstående titel ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
