Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 40 (A). (1,136.) 7 oktober 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
782
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 40
I antalet dagar äro såväl dagen för
ankomsten som dagen för afresan
inräknade. Några grupper afreste redan
på aftonen samma dag, de anländt.
Kommittén anordnade äfven Skolresor
för barn från Göteborgs folkskolor dels
till Trollhättan, dels till Bohus fästning.
De förra företogos å järnväg till ett pris
af 75 öre person tur och retur, de
senare dels å ångbåt till ett pris af 30
öre och dels å järnväg till 25x/2 öre pr
person. Af de resande befordrades dock
10 procent afgiftsfritt. Därjämte erlades
af kommittén resekostnaderna för
ytterligare intill 10 procent af de i hvarje
skolklass anmälda. Medel härtill erhöllos
genom anslag af Sällskapet för
friluftslekar. Sedan skolinspektören beviljat
nödigt lof, anordnades resorna den 8,
9, 10, 11 och 13 juni. l desamma
deltogo sammanlagdt 1,747 barn under
ledning af 58 lärare och lärarinnor. Till
Trollhättan färdades 787 och till Bohus
960 barn. Alla därtill anmälda barn,
eller 258, erhöllo fri resa. I Trollhättan
hade särskild ciceron anställts till de
resandes tjänst, och genom
tillmötesgående från därvarande skolrådsordförande
och lärare hade behöfligt logis anskaffats
under uppehållet på platsen. Såväl i
Trollhättan som i Kungälf hade utverkats
förmåner i form af billigt pris å kaffe,
läskedrycker m. m.
Kommittén har under året utgjorts
af folkskollärarne J. Emil Björkman,
ordförande, Carl Fredriksson, sekreterare och
kassaförvaltare, och J. L. Malmborg, som
särskildt haft att bestyra med
Göteborgsbarnens resor, samt lärarinnorna
Hulda Johansson, byråföreståndarinna,
och Hilda Pettersson.
Vid skolföreningens ofvannämda
sammanträde omvaldes de förutvarande
kommitterade äfven för nästa år med
undantag af fröken Hilda Pettersson, som
un-danbedt sig återval.
Våra vänner
ombedjas att godhetsfullt verka för, att
Svensk Läraretidning varder känd bland allt
flera lärare, lärarinnor, organister,
skolråds-medlemmar och skolvänner. Profnummer
erhålles gratis.
L. Nilsson f. I Lund afled den
25 september f. d. folkskolläraren i
Hås-löf, Mim., Lars Nilsson.
Han var född 1826 i Bösarp,
utexaminerades 1847 från Lunds
folkskollärareseminarium och blef året därpå
folkskollärare i Håslöf, där han verkade till
1892, då han tog afsked med pension.
Ida Rundgren f. Den l d:s
afled å Strängnäs lasarett en kvinna, som
offrat största delen af en lång lefnad åt
undervisningskallet, å skilda områden,
nämligen fröken Ida Constantia Rundgren.
Född 1819 i Stockholm var hon först
lärarinna i biskop Annerstedts och
domprosten Strömbergs familjer i Strängnäs,
blef sedan lärarinna vid Strängnäs
lärareseminarium och 1863 vid Strängnäs
folkskola. Här tjänstgjorde hon till
1880. De senare åren tillbragte hon hos
sin brorson direktör Rundgren å Skrubba
uppfostringsanstalt söder om
hufvudstaden. Då dennes hem upplöstes genom
hans död, längtade hon tillbaka till
Strängnäs och kände sig med stor smärta ur
stånd att lämna Stockholm på grund af
sjuklighet. "Slutligen fick hon resa, men
hon kom till Strängnäs endast för att
där sluta sin lefnad.
N. Högstedt t- Samma dag
afled i Helsingborg f. d. Öfverläraren vid
Hernösands folkskolor Nils Högstedt.
Han var född i Ljustorp 1838, tog
1860 afgångsexamen vid Hernösands
folkskollärareseminarium och blef 1868 förste
lärare i Hernösand. Som sådan
kvarstod han till 1900, då han af
sjuklighet nödgades draga sig tillbaka. Hos
lärjungar och kamrater samt hos alla,
hvilka kommo i beröring med honom,
efterlämnar han minnet af en
intresserad, nitisk och plikttrogen lärare, en
vän-säll och hjärtegod personlighet. Under
flera år tillhörde han stadsfullmäktige i
Hernösand och intog bland dessa en
bemärkt ställning.
Närmast sörjes han af maka, två
söner och en dotter.
E. Thorén "f*. En synnerligen
verksam och dugande man, folkskolläraren i
Ljungskile, Gtbg, Emanuel Thorén,
bortrycktes af döden den 23 september.
Född 1850 i Herrestad,
utexaminerades han 1871 från Göteborgs
folkskol-lärareseminarium och blef samma år
folkskollärare i Ljungskile. Här hade han
under tre årtionden förvärfvat sig
erkännande som skicklig och plikttrogen
lärare, rättskaffens och renhjärtad
personlighet och rastlös kommunalman, varm
vän af trädgårdsskötsel och anordnare
af vackra skolträdgårdar samt
planteringar å kyrkogårdar och omkring villor,
icke minst sitt eget lilla Bäckafors, där
han själf utfört en hel del af
snickeriarbetet. I fjor nödgades han
underkasta sig en operation, som blef utan
resultat, och länge afbidade han tåligt
å sjukbädden dödens befriande ankomst.
Vid hans jordfästning den 28
september visade sig ock, hur stor sorg och
saknad hans hädanfärd vållat i vida
kretsar. En rik blomstergärd från
skolråd, nuvarande och forna lärjungar,
fränder och vänner höljde kistan, som stod
i den vackra trädgården å hans villa
Bäckafors, och här tolkade pastor
Engström och disponenten Macfle den
hädangångnes stora betydelse för Ljungs
församling ej blott som lärare utan ock
som kommunalman. Vid Ljungs gamla
kyrka tillstötte omkring 250 skolbarn
och en mängd forna lärjungar, alla med
blommor i händerna, och följde liktåget
till Ljungskile nya ståtliga tempel, sorn
stod smyckadt med granar och
blomster-girlander. Vid kistan, som bars af
skolrådsledamöter, talade pastor Engström,
hvarpå en blandad kör sjöng en för
tillfället författadt griftkväde på melodien
»Integer vitse». Pastor Engström sjöng
stora begrafningsmässan från altaret,
hvarefter kistan grafsattes och
öfverhölj des med väldiga kransar och
skolbarnens små buketter.
Och därmed slöts en ovanligt
stämningsfull sorgefest, som sent skall
glömmas, skrifves till oss.
Kokspisfrågan i V. Färnebo.
Att kokspisfrågan i V. Färnebo blef
segsliten, oerodde icke, såsom det framgår af
notisen i Sv. Läraretidning- n:r 39, på
skolrådet, utan det torde f å. tillskrifvas bristande
enighet bland lärarne. Då den omskrifna
spisen vid ett sammanträde mellan skolråd
och lärarekår för halftannat år sedan
ut-bjöds, höjdes icke en röst mot förslaget från
skolrådets sida, utan tvärtom yttrade den
såväl till lefnads- som tjänsteåren äldste
ledamoten, att kokspis helt naturligt borde höra
till lärarens bostad. Skolrådet började
endast öfverlägga, huruvida saken kunde
afgöras vid tillfället, eller om den borde
han-skjutas till kyrkostämman. Tre bland
lärarne hade samma önskan angående sina
spisar, men den fjärde, som jämväl kan
kallas församlingens förste lärare, fann det
olämpligt, att lärarne så snart efter
åtnjutande af tredje ålderstillägget hade sådana
anspråk, då de förut med mindre
löneförmåner kunnat hålla sig kokspisar, och
därmed föll frågan för den gången.. Att
skoldistriktet hittills icke bekostat kokspisar i
folkskolehusen, är nog en föråldrad sed, men
skolrådet har ingalunda varit ledt af
småsinne, då det g-ällt vare sig skolans eller
lärarnes förmåner. Därom vittna nog flera
protokoll från möten mellan skolråd och
lärarepersonal jämte det hos lärarne angenäma
minnet från dessa möten. -d-.
Reform inom
kristendomsundervisningen.
Äfven i Tyskland är
kristendomsundervisningens reformering en fråga,
som länge stått på dagordningen, och
som för hvarje dag tillvinner sig allt
större intresse, detta icke blott inom
folkskolans lärarekår utan ock hos de
mera klarsynta bland prästerskapet. Där
som hos oss får man alltmer ögonen
upp för det psykologiskt oförsvarliga i
att bjuda barnen en katekes, hvars
innehåll och form ligger högt öfver deras
fattningsförmåga, att gifva dem stenar
i stället för bröd. Allt högre ljuda
därför de röster, som påyrka en grundlig
pedagogisk reform inom det viktiga ämnet.
Då frågan just i dessa dagar hos oss är
aktuell, och då kyrkomötet redan uttalat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
