- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 22:a årg. 1903 /
797

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 41. (1,137.) 14 oktober 1903 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 41

SVENSK LÄRARETIDNING.

797

Kvinnlig slöjd vid
folkskolorna.................................... 174,570: -

Undervisningskurser för
utbildande af lärarinnor i huslig

. ekonomi ......_____............. 6,300: -

Resestipendier åt folkskollärare 4,000: -

Dito åt seminariernas
lärarepersonal............................ 2,000: -

Statsbidrag vid sjukdomsfall

för folkskollärare............... 78,883: -

Dito för seminarieöfningslärare 3,669: -

Dito för lärarne vid
småskoleseminarierna ___................ 197: -

Folkhögskolorna (inkl.
understöd åt lärjungarna) ......... 162,872: -

Döfstummas och blindas
undervisning............................ 348,595: -

Undervisningsanstalter för
vanföra och lytta............... 6,123: -

Sinnesslöa barns undervisning 238,825: -

Tekniska läroverken ............ 667,931: -

Veterinär-undervisningen...... 116,720: -

Undervisningsanstalter för
jordbruk och
landtmanna-näringar........................... 255,355: -

Gymnastiska centralinstitutet 49,050: -

Musikaliska akademien......... 51,200: -

De fria konsternas akademi... 65,400: -

Föreläsningar för arbetsklassen 64,012: -

Kronor 15,211,056: -

I förestående utgiftsposter äro ej
inberäknade landstingens och
skoldistriktens bidrag för samma
ändamål.

Profsidor ur »Fågel Blå»

medfölja dagens nummer af Svensk
Läraretidning. Genom denna
anordning blifva lärarekårens medlemmar
i tillfälle att själfva se och visa
barnen början på tre af de uti årgången
för 1903 intagna sagorna: Selma
Lagerlöfs betagande skildring af
»spelmannens» nattliga vandring genom
skogen, Anna Wahlenbergs
»Smör-by ttan», en rolig saga om en rådig
gosse, och Alfr. Smedbergs
»Guld-gräfvarne på Stentomta», en lärorik
bild ur den praktiska verkligheten.
Fem teckningar af konstnärer
sådana som Jenny Nyström, Louis Moe,
Edvard Forsström, K. Stangenberg
och E. Kusel lämna ett litet prof på
hvad kalendern har att bjuda i
illus-trationsväg. Det vackra omslaget
är tryckt i litografi i många färger,
så att detta hafva vi ej kunnat taga
med bland profsidorna. Vi äro
förvissade om att årets »Fågel Blå»
skall vinna minst lika stort bifall
som fjorårets.

Stora planer

lär Danmarks ecklesiastikminister ha
i görningen. Enligt hvad Svenska
Dagbladets
Köpenhamnskorrespondent vet förmäla, förbereder han
nämligen till den nu samlade riksdagen
ett förslag till ny lag om
»landsby-skolen».

Lagstiftningen om denna är - yttrar
korrespondenten - ytterst föråldrad, i
det den stammar från det berömda året
1814, och det har icke skett många
ändringar i den lagen, sedan den kom
till - bortsedt från en lönereform för

ett par år sedan. Det är nu kul
tusministerns mening att skilja folkskolan
och kyrkan åt, så att skolan icke längre
förblir ett appeudix till kyrkan och
prästen icke längre förblir skolans
öfverhufvud. Prästen kommer för framtiden
blott att öfva tillsyn öfver
religionsundervisningen i folkskolan, och detta
ämne, som nu tager hufvudtiden i
undervisningen, kommer säkert att betydligt
inskränkas. Of ve* hufvud taget vill
kultusministern omdana folkskolan, så
att denna blir ett led i hela den
allmänna skolundervisningen, så att barnet
från »landsbyskolen» kan direkt gå öfver
till den nya »almenskolen» och därifrån
vidare till högre läroanstalter, om det
så önskar. Detta är en reform, som
kommer att få en ingripande betydelse
i hela vårt uppfostringsväsen, en reform,
som ministern säkert skall vinna
understöd för från alla sidor och som skall
hälsas med glädje af vår landtbefolkning,
som ju hittills varit litet styfmoderligt
behandlad i hänseende till undervisningen,
när parallell drages med våra utmärkta
kommunskolor i de större städerna.

I hvad mån korrespondentens
karakteristik af det väntade förslaget
är korrekt, torde snart visa sig. Att
reformen icke blir af religions- och
kyrkofientlig art, om än dylikt
möjligen kommer att sägas, därför borgar
den danske ecklesiastikministerns
personlighet. Men att han skall lägga in
hela sin energi fpr att lyfta sitt lands
folkskola och folkskollärarekår samt
häfda deras själfständighet gentemot
oberättigade härskareanspråk, det är
lika säkert.

Synnerligen liflig

torde under den närmaste tiden
diskussionen om katekesen komma att
blifva. Hittills har ju meningsbytet
hufvudsakligen bestått af kritik
öfver »utvecklingen» och försvar för
densamma, det senare vanligen
späc-kadt med beskyllningar för
kristendomsfientlighet mot hvar och en, som
ej kunde beundra »utvecklingen»
såsom en lämplig undervisningsbok för
barn. Hade yrkandet på »varsam
revision» vunnit kyrkomötets bifall, hade
vi väl fått en lång tids tvistande om
hvad som rätteligen borde menas med
»revision» och med »varsam» sådan,
om hvilka utvecklingsstycken som
borde omskrifvas eller stå kvar o. s. v.
Vännerna till det bestående hade då
haft ett ypperligt tillfälle att låta hela
reformen försina i ordatvisternas
ofruktbara sand.

Nu då kyrkomötet beslutsamt skjutit
utvecklingen åt sidan och äfven för
kyrkligt bruk kraft en ny
undervisningsbok, öppnar sig däremot ett vidt
fält för rent saldig debatt. Hvad den
bibliska grundläggningen beträffar,
gäller det då först att bestämma,
hvilka bibeltexter lämpligen böra
medtagas. Hvad själfva katekesen angår,

har man sedan att besvara frågorna:
på hvilket stadium böra text^rden
inläras? och på hvilket stadium Luthers
i formellt afseende ofta ganska svåra
förklaringsstycken? Slutligen
kommer spörsmålet: hvilken omfattning
och form bör gifvas åt den
utläggning af Luthers lilla katekes, som
under konfirmationsförberedelsen skall
träda i stället för hittills gällande
»utveckling»?

På viktiga frågor att diskutera är
således ingen brist. Högeligen
önskvärdt vore ock, att besvarandet icke
kastades helt och hållet på den
väntade kungl, kommittén (i fall en
sådan nu verkligen kommer till stånd)
eller uppskjutes tills denna
framkommit med sitt förslag. Inom
kyrkomötet omfattades med synnerligen
starka sympatier den tanken, att det
enskilda intresset borde tagas i
anspråk för denna gren afx
folkundervisningen lika väl som för alla andra.
En pristäflan för erhållande af de
bästa förslag vore en ingalunda
oäfven idé. Men innan en täflan kan
utlysas, måste naturligtvis själfva
hufvudgrunderna fastställas, och för
att detta måtte kunna på lyckligaste
sätt ske, vore en förberedande
diskussion särdeles lämplig.

S KOLNYHETER

Ny koralbok. Som vi på sin tid
omnämde, ingick förra året till
Musikaliska akademien en skrifvelse från
domkyrkoorganisten C. V. Rendahl i
Karlstad, hvilken påpekade, att psalmsången
i våra kyrkor och skolor befunne sig i
ett tillstånd, som vore ägnadt att ingifva
allvarliga bekymmer, och att detta
tillstånd torde komma att ytterligare
förvärras.

Hr Rendahl begärde, att akademien
ville hos k. m:t göra en framställning,
soin kunde leda till, att det uppdroges
åt sakkunniga personer att utarbeta en
på historisk grund hvilande ny koralbok
för svenska kyrkan.

Musikaliska akademien, som tagit
skrifvelsen i öfvervägande, anser för sin del
det vara ovedersägligt, att psalmsången
i våra kyrkor är mindre tillfredsställande
och att bristen på en lämplig koralbok
är en väsentlig orsak härtill.

Med bifogande af hr Rendahls
skrif-. velse hemställer akademien uti en i
fredags till konungen inlämnad skrifvelse,
att k. m:t måtte taga i öfvervägande,
huruvida icke skäl kunde finnas att gå
i. författning om utarbetande af förslag
till en ny koralbok genom en för
ändamålet nedsatt särskild kommitté af
sakkunniga personer.

Enär, skrifver akademien vidare, ett
oeftergifligt villkor för koralmelodiernas
användbarhet vid psalmsången är,
förutom deras enkelhet och lättfattlighet,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:46:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1903/0803.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free