Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 41. (1,137.) 14 oktober 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
802
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 41
betyg minst godkänd. 3) Ja. 4) Ja.
5) Inträdesfordringarna till
småskollära-rinneseminarierna böra blifva desamma
som till folkskollärarinneseminarierna.
6) Centralstyrelsen erhåller i uppdrag
att vidtaga sådana åtgärder, som kunna
leda till frågans lösning, dä lämplig
tidpunkt är inne, samt i samband därmed
söka åstadkomma en fast anställning,
Ifk folkskollärarnes, för
småskolepersonalen.
V. Färnebo-kretsen: 1) Ja, men ej till
andra klass utan inträdesexamen. 2)
2 års tjänstgöring med minst 2
betygsgrader för nit och skicklighet,men ej
till andra eller tredje klass utan
inträdesexamen. 3) Ja. 4) Nej. 6) Som
framtidsmål sattes: att små- och
folk-skollärarinneseminariernas kurser ställas
i förbindelse med hvarandra; att
små-skollärarinneseminariekursen blir 2-årig;
småskollärarinna med 2 års väl
vitsordad tjänstgöring må vara berättigad
att intagas i folkskollärareseminarium.
Sölvesborgsortens krets: 1) Ja. 2) =
Centralstyrelsens förslag med tillägg, att
lärarinnan erhåller ett liknande intyg
från folkskoleinspektören. 3) Ja.
Väster (talarnes krets: 1) Nej. 3) Ja.
4) Nej. 6) Kretsen uttalar
önskvärdheten af lärokursernas ordnande vid våra
småskollärarinne- och
folkskollärarinne-seminarier så, att öfvergången från den
ena undervisningsanstalten till den andra
måtte i möjligaste mån underlättas.
Lifförsäkringsfrågan.
Sölvesborgsortens krets förening har
instämt i centralstyrelsens förslag, att
motionerna i frågan icke må till någon
åtgärd föranleda.
Näsums-, Oppunda- och V.
Färnebo-kret-sarna hafva icke gjort något uttalande
i frågan.
Västerdalarnes krets önskar - med
beklagande af att lifförsäkringsfrågan
indragits i allmänna föreningens arbete i
det skick den nu föreligger - att de i
ärendet inkomna motionerna icke måtte
föranleda någon åtgärd.
Arvodesfrågan.
V. Färnebo-kretsen har för sin del höjt
sekreterarearvodet till 750 kr.
S. Dalarnes krets vill för sin del höja
sekreterarearvodet till 1,000 kr.
Nytt i bokhandeln.
Jordens folk. 111. skildringar af seder, bruk,
lefnadssätt m. m. af H. N. Hutschinson. Sthm,
Beijers bokförlagsaktiebolag. Haft. 4-10
å 50 öre.
Sveriges historia intill tjugonde seklet,
utgifven af Emil Hildebrand. Sthm, P. A.
Norstedt & söner. Haft. 23-25 å l kr.
Världshistorien, berättad för folket af
Johan Bergman och Emil Svensén. Sthm,
Bohlin & k:i. Haft. 41-44 å 35 öre.
Uppfinningarnas bok. Ny uppl., utgifven
af Berglund. Sthm, Aktiebolaget Hiertas
bokförlag. Haft. 93. 60 öre.
Kvinnokroppen, dess byggnad och hygien
af Ellen Sandelin. Sthm, Aktiebolaget Ljus.
Haft. 3-5 å 30 öre.
Jerusalems förstöring af I. Spillman. Sthm,
Aktiebolaget Ljus. Haft. 5-8 å 30 öre.
Cooper s indianberättelser. Sthm, Bohlin &
k:i. Haft. 22-31 å 25 öre.
Hur står det till med
folkskoleväsendet i Karlskrona?
Vi hafva från en Karlskronabo, som själf
icke är lärare, mottagit följande
uppseendeväckande skildring rörande
Skolförhållandena i Karlskrona. Sanningsenligheten af
skildringen är för oss bestyrkt af trovärdiga
personer.
Folkskoleväsendet i våra större städer
har de senaste åren utvecklats i rätt
riktning. Man har anskaffat lämpliga
lokaler och modern
undervisningsmateriel! samt genom Öfverbyggnader på den
egentliga folkskolan förskaffat barnen
fortsatt undervisning. Därjämte hafva
ju lärarnes löner i någon mån
förbättrats. Detta gäller som allmän regel
om våra mera betydande städer. Ett
lysande undantag. f rån denna regel kan
dock den riksviktiga staden Karlskrona
skryta med att vara. Är folkskolan i
det öfriga Sverige i framåtskridande, så
tycks den däremot gå kräftgången i
nämda stad. Dess skolväsen skulle möjligen
kunna försvaras, om vi kunde förflytta
oss femtio år tillbaka i tiden - i dessa
tider icke. Detta gäller både
amiralitets-och stadsförsamlingens skolor.
I den förstnämda församlingen finnas
två skolhus, båda af trä. I det yttre
té de sig tarfliga. Ingen skulle tro, att
ifrågavarande byggnader vore skollokaler,
såvida ej barnens glam hördes därifrån
på rasterna. Lekplatsen eller skolgården,
om man så kan kalla den, är ytterst
trång, tillräcklig för ungefär 100 barn
men ej för en skara af 500 å 600, som
här äro instufvade. Skolsalarna äro
mycket otidsenliga. Man har ej ens
gjort sig så mycket besvär, att man
målat väggarna utan i stället klistrat
på gamla tapeter, af hvilka en del
förskrifva sig från ett tjugutal år sedan.
Att under tiden samlats en mängd damm
på tapeterna, betyder naturligtvis intet.
Att skaffa ordentliga skolbänkar är
gifvetvis alldeles for dyrt, utan här florera
långbänkar i all sin glans. Hvilka
olägenheter det vållar att fem å sex barn
stufvas in i samma bänk, är lätt att
inse. Fönstren sitta högt uppe. Vore
de något mindre, kunde man verkligen
frestas tro, att lokalerna vore ämnade
till fängelseceller.
I dessa eleganta skolsalar ha lärare
och lärarinnor att undervisa ända till
70 å 80 barn, ty med så stora klasser
består man sig. I det fallet har man
nog riktigt slagit på stort.
Undervisnings-materiellen är den sämsta möjliga. Gamla
sönderrifna kartor och planscher använ-
das och anses nog duga länge än.
Läroböckerna äro till största delen i stil med
det Öfriga.
Sämre, ja, rent af häpnadsväckande
sorgligt ter sig skolväsendet i
stadsförsamlingen. Detta gäller i synnerhet
goss-skolan. Hvad det yttre beträffar, kan
man väl ej gärna likna gosskolans
lokaler och skolgård vid annat än en
fäbodvall. Här och där på skolgården står
ett rödmåladt träruckel med gamla
sönd-riga tegelpannor på taket. Två af dessa
palats användas till skolhus, ett med
två och ett med fyra rum. Två andra
användas till af träden men äro mycket
otidsenliga. Hurudan renligheten inom
dessa uthus är beskaffad, kan man
förstå däraf, att skolrådet nyss fått plikta
för uraktlåtenhet att hålla nämda hus
i ordentligt skick.
Ett annat ruckel användes till
likvagnsbod. Om skolrådet har hittat på
detta för att påminna lärare och barn
om deras dödlighet, må lämnas därhän.
Men nog är det i alla fall föga både
uppbyggligt och hälsosamt för barnen att
se likvagnen dagligen rulla in på
skolgården, helst som det ibland inträffat,
att liken varit i så starkt
upplösningstillstånd, ätt likvagnen varit nedsmetad
af^ vätska, som runnit ur likkistan.
Ibland får denna vagn stå på
skolgården att torka, och härunder händer, att
barnen af tanklöshet klättra upp på den.
Faran af smitta torde ligga i öppen dag.
Ännu ett ruckel finnes, som användes
som bostad åt »skolrådets vaktmästare».
Skolgården är i mycket dåligt skick.
En del af densamma är satt med vanlig
ohuggen sten. En annan del sandas
mycket sällan. När det så blåser och
stormar, kan man föreställa sig, hur det
ryker. Att äfven detta är hälsofarligt
är tydligt. En annan sak märker man,
när man besöker den s. k. gosskolan,
nämligen att en tupp med sitt harem
af höns stolt spatserar på skolgården.
Hönsen tillhöra den förut nämde
vaktmästaren, som. af skolrådet fått tillåtelse
att bedrifva hönsafvel i en del af
källarvåningen i det ena skolhuset.
Skolgården användes sedan af höns, barn
och lärare till lek- och promenadplats.
Hvilka spår hönsen lämna efter sig, kan
man ju tänka. Också ser man, då
barnen gå hem från skolan, huru dessa
gått och trampat i hönsgödsel på
skolgården. Äfven andra d j ar finnas.
Vaktmästaren består sig naturligtvis också
med en stor hund. Denna residerar, i
den del af källarvåningen, som ej blifvit
upplåten åt hönsen. Härifrån höres hans
ljufliga skall öfver hela »fäbodvallen».
Att denna matador genom sitt skällande
stör lärare och barn, som läsa i salen
uppöfver, gör väl ingenting.
Alla skolhus i stadsförsamlingen utom
ett sakna afklädningsrum. Detta
lyckliga, som har afklädningsrum, är ett
gammalt f. d. lasarett, som skolrådet
köpt. Inom parentes kan nämnas, att
lasaretts lukten ännu finnes kvar i dessa
till skollokaler olämpliga salar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
